Kommunerna har i allt större utsträckning börjat placera i aktier. Anledningen är att de ser en möjlighet i att förbättra avkastningen på sitt kapital i en jämförelse med bankränta eller statsobligationer. Syftet med uppsatsen är att genom intervjuer med utvalda kommuner ta reda på hur placerandet går till och vem som är inblandad i detta (även på vilket sätt). Det centrala med uppsatsen är att belysa vilka etiska aspekter som kan ses samt vad man bör tänka på i kommunerna då man tar beslut om att placera i aktier. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att få en djupare förståelse för ämnet.

Etik efterfrågas inom många områden, i företagsvärlden, inom vården och inom politiken. Denna uppmärksamhet har bidragit till att forskning kring ämnet har ökat, däribland forskning kring vilka faktorer som kan påverka en individs etiska uppfattning. Syftet med denna studie är att undersöka om demografiska faktorer eller arbetslivserfarenhet hos studenter leder till skillnader i den etiska uppfattningen av givna situationer inom arbetslivet. De demografiska faktorer vi undersöker är kön, ålder, inriktning på utbildning och antal påbörjade terminer på universitetet. Vidare tänker vi diskutera kring vad de eventuella skillnaderna i etisk uppfattning kan få för följder.

Syftet med föreliggande examensarbete är att genom ett elevperspektiv undersöka vad eleverna har med sig i sitt religionsbagage från högstadiet till gymnasiet. För att uppnå mitt syfte har jag valt kvalitativa intervjuer med tio gymnasieelever som metod. Eleverna har tidigare gått på antingen friskola eller kommunal skola belägna i en mindre stad i Skåne. Jag har även velat se vilka skillnader och likheter som finns i upplevelserna angåendet ämnet religion, beroende på vilken skola man gått på före gymnasiet. De viktigaste resultaten av undersökningen visar att de intervjuade eleverna har i stor utsträckning få minnen av religionsundervisningen på högstadiet och visar stort missnöje med den.

Bakgrund: Från internationell forskning finns det i dagsläget kunskap om synen på hemlösa, deras egna upplevelser av sina villkor, sitt identitetsskapande, sin livssituation, och om de hemlösas brist på hälsa och vård. Forskning på samma område saknas dock i svensk kontext. Syfte: Studiens syfte var att i svensk kontext beskriva hemlösas upplevelser av sin vardag och erfarenheter från vård och omvårdnad - från de hemlösas perspektiv och omvårdnadens perspektiv. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats som baserades på samtal och dialoger med hemlösa, och på en interaktiv intervju med en sjuksköterska som arbetade med hemlösa. Deduktiv innehållsanalys, modifierad efter Malterud (2009), som baserades på omvårdnadens metabegrepp.

This essay is about my meeting as an educator at a preschool with a child who is deemed to be in need of special assistance. I have worked in preschools and schools for nearly fifteen years and have met a great many children with different needs during these years. I tell in this essay about my relationship with Lucas who is a child I feel need special support in his everyday life. Lucas has what we in the preschool world call impulse controlled behavior. I also feel that he is disturbed by external stimuli such as sound and he has difficulty with social interactions with friends.

Syftet med arbetet är att pröva idén om det etiska dokumentets koppling till medlemmar i organisationer som handlar etiskt i sin branch. Uppsatsen bygger på en kvalitativ fallstudie av Sydsvenska Dagbladet där elva medarbetare har intervjuats. I studien kommer vi fram till att det etiska dokumentet är löst kopplat till organisationer som praktiserar ett dygdetiskt tänkande vid moraliska ställningstagande..

SyfteUppsatsen har till syfte att undersöka på vilket sätt den nya överenskommelsen mellan läkemedelsindustrin och läkarkåren kan komma att förändra relationen. Vi vill utifrån denna fallstudie även skapa en grundläggande förståelse för hur ett formaliserat regelverk påverkar liknande relationer. MetodUndersökningen har genomförts genom en kvalitativ fallstudie baserad på djupintervjuer. Vi har intervjuat sju personer med olika anknytning till relationen mellan läkemedelsindustrin och läkarkåren. Vid undersökningen har vi använt oss av en abduktiv ansats.

I denna uppsats har målet varit att försöka skapa en uppfattning om hur lärare säger sig resonera kring styrdokumentens skrivningar om Sveriges nationella minoriteter, hur de hävdar att deras förkunskaper i ämnet ser ut och sedermera hur de säger sig planera och utföra undervisningen kopplat till minoriteterna. Genom kvalitativa intervjuer med sju högstadielärare - tre svensklärare och fyra samhällskunskaps- och historielärare har vi kommit fram till att endast en av de intervjuade lärarna har fått med sig någon kunskap om de nationella minoriteterna från sin lärarutbildning. Detta har lett till att lärarna fått inhämta kunskaper på eget håll. Resultatet visar att alla lärarna i studien säger sig undervisa om minoriteterna, men upplägget på undervisningen ser olika ut sett till innehåll och var det får plats i terminsplaneringen. Mycket beror på klassens komposition då flera av lärarna väljer att styra undervisningens innehåll mot det som känns relevant för demografin i klassrummet.

I föreliggande uppsats genomförs en empirisk studie med målet att dels undersöka hur lärare uppfattar sin roll som fostrare, dels att studera vilka etiska ställningstaganden som kan förknippas med den fostran som utövas. Tidigare forskning visar att klassrumssituationen i högsta grad kan betecknas som moraliskt komplex samt att det råder relativt stor diskrepens mellan vad som anses som önskvärt och vad som faktiskt sker vid fostran. Det är därför viktigt att undersöka hur lärarna själva upplever sin situation. Datainsamlingen består i denna undersökning av halvstrukturerade intervjuer som genomförs utifrån en intervjuguide. Därefter genomförs en kvalitativ analys av data.

Uppsatsen Ett ämne i tiden? - En studie över hur ämnet biblisk historia och katekes utvecklades tillatt bli ämnet religionskunskap, har syftet att undersöka hur sekulariseringsprocessen samt depedagogiska tanketraditionerna har påverkat religionsämnets kursplaner och mål.För att uppnå syftet har följande fråga besvarats:Hur har ämnet biblisk historia och katekes förändrats och utvecklats från 1842 till 1994?Metoden som använts är en deskriptiv litteraturstudie. Litteratur som använts är bland annatAlgotsson Från katekes till religionsfrihet - Debatten om religionsundervisning i skolan under 1900-talet, Almén, Furenhed, Hartman och Skogar Livstolkning och värdegrund- Att undervisa omreligion, livsfrågor och etik, Forsell, Svedberg och Zaar Boken om pedagogerna samt GustafssonTro, samfund och samhälle. Sociologiska perspektiv.Resultatet av min undersökning visar att religionsämnet har anpassats och formats i takt med tiden.Från att på 1800-talet endast innehålla den evangelisk-lutherska läran har religionsämnet kommit attomfatta en stor del som berör religion och livsåskådning. Den röda tråden i undervisnings ochläroplaner har varit etik.

Vi har genom intervjuer i fokusgrupper undersökt hur gymnasiestuderande 18-åriga ungdomar i Sundsvall reflekterar över bilder och bildpublicering på det sociala mediet Facebook. Tre fokusgrupper bestående av kvinnor, tre fokusgrupper bestående av män har resonerat kring frågor som berör fyra teman: medialisering, integritet, självbild och etik. Totalt ingick 24 ungdomar i undersökningen.Studien besvarar frågor kring varför ungdomar publicerar bilder på Facebook och vilka problem och konsekvenser denna bildpublicering kan resultera i, samt om det finns några skillnader mellan män och kvinnor i deras svar.Studiens ungdomar lever ett medierat liv. De återberättar händelser ur verkliga livet på Facebook med hjälp av bilder. Studiens ungdomar använder sig även av bilder för att skapa sina digitala jag, och ser dessa bilder som en viktig del av hur de uppfattas av andra.

Syftet med denna utbildningsrapport har varit att analysera de läroböcker inom religion som de tre läroboksförlagen Bonnier utbildning, Gleerups och Liber, erbjuder för den svenska skolan. Min avsikt har varit att se om dessa är anpassade för hur den rådande kursplanen för religion(Lpo 94) lyfter fram vissa delar inom områdena Livsfrågor och livstolkning, Etik samt Tro och tradition. För att nå ett resultat har jag använt mig av textanalys och utvecklat en modell som jag sedan följt för att i slutändan se i vilken grad som läroböckerna uppfyller detta..

På senare tid har företags skattefrågor fått en större betydelse dåallt fler intressenter ser till hur företag hanterar sinaskattekostnader. Nya dimensioner som skapats innefattar etik,moral och socialt ansvar. För att företagen ska tillfredsställa sinaintressenter måste de minska på skattekostnaderna samtidigt somde följer de regelverk som reglerar skattehanteringen. Företagetsskattekostnader, skatterisker samt de kostnader som uppstår för atthantera företagets skattefrågor är de områden som skattestrateginska beröra..

Uppsatsen Ett ämne i tiden? - En studie över hur ämnet biblisk historia och katekes utvecklades tillatt bli ämnet religionskunskap, har syftet att undersöka hur sekulariseringsprocessen samt depedagogiska tanketraditionerna har påverkat religionsämnets kursplaner och mål.För att uppnå syftet har följande fråga besvarats:Hur har ämnet biblisk historia och katekes förändrats och utvecklats från 1842 till 1994?Metoden som använts är en deskriptiv litteraturstudie. Litteratur som använts är bland annatAlgotsson Från katekes till religionsfrihet - Debatten om religionsundervisning i skolan under 1900-talet, Almén, Furenhed, Hartman och Skogar Livstolkning och värdegrund- Att undervisa omreligion, livsfrågor och etik, Forsell, Svedberg och Zaar Boken om pedagogerna samt GustafssonTro, samfund och samhälle. Sociologiska perspektiv.Resultatet av min undersökning visar att religionsämnet har anpassats och formats i takt med tiden.Från att på 1800-talet endast innehålla den evangelisk-lutherska läran har religionsämnet kommit attomfatta en stor del som berör religion och livsåskådning. Den röda tråden i undervisnings ochläroplaner har varit etik.

Många filosofer verkar gilla tanken om att fakta är verkliga, man menar att fakta är verklighetens byggstenar. Wittgenstein identifierar ?världen? med ?totaliteten av fakta?, och enligt Russell så tillhör fakta den ?objektiva världen?. Jag kommer här inte heller att förneka att fakta är verkliga, så jag antar att fakta tillhör den objektiva världen..