Många människor i alla åldrar insjuknar varje år i cancer. I Sverige insjuknar mer än 7000 personer i åldrarna 20-54 år. I denna åldersgrupp är det många som har barn. Dessa barn kan ha blandade upplevelser och reaktioner på sin förälders sjukdom, vilket kan vara av vikt för sjuksköterskan att känna till, för att kunna ge dessa barn ett bra stöd. Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser och coping-mekanismer av att leva med en förälder som har cancer.

Det är 40-65 procent av den svenska befolkningen som lever med långvarig smärta, vilket är ett folkhälsoproblem. Smärta är förknippat med både psykologiska och emotionella reaktioner. Målet med smärtlindring är att minska patientens lidande. Det är då viktigt att sjuksköterskan inte underskattar patientens upplevelser. Långvarig smärta ger en fysisk, psykisk och social påfrestning vilket gör att det kan vara svårt för patienten att förklara sin smärta.

Bakgrund: Idag (år 2009) är hjärtinfarkt den vanligaste dödsorsaken i Sverige. När hjärtat drabbas upplever människor ett hot mot livet och mot allt som känns viktigt att kunna utföra i det dagliga livet. Sådana upplevelser är emotionellt laddade, vilket i sin tur påverkar både patienten och familjen. Syfte: Syftet var att beskriva emotionella upplevelser hos personer som har vårdats på sjukhus på grund av hjärtinfarkt. Metod: En allmän litteraturstudie har gjorts där vetenskapliga artiklar har granskats och aktuell forskning har sammanställts under fyra kategorier till ett nytt resultat.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka hur tre kvinnor genom sina berättelser om jobbiga förlossningar gjort sina upplevelser begripliga i relation till normer om kvinnlighet. Undersökningen består av tre semistrukturerade intervjuer vilka jag, med ett narrativt angreppssätt, analyserat genom att göra en innehållsanalys och en formanalys. Resultatet visar att det i kvinnornas berättelser framkommer tydliga normer kopplade till kvinnlighet. Normerna är flera, men handlar på det stora hela om att barnafödande är någonting naturligt som kvinnor ska klara av utan problem. Då kvinnornas berättelser handlar om upplevelser som avviker från denna norm måste de hela tiden positionera sig själva och sina upplevelser i relation till normen för att kunna förstå sin upplevelse och göra den legitim.

Suicid har länge varit den främsta dödsorsaken bland unga människor.Det är en stor uppgift för sjukvården att bemöta patienterna på ett respektfullt sätt med en öppenhet och acceptans. Att ge en personcentrerad vård kräver ett holistiskt synsätt, vilket kan vara en utmaning och bygger på god kommunikation. Det finns endast ett fåtal studier genomförda om patienters upplevelser av att bli vårdade på sjukhus. Det gör att behovet av fler studier kring ämnet bör genomföras. Syftet var att belysa patienters upplevelser av omvårdnad på sjukhus efter suicidförsök.Studien var en litteraturstudie där resultatet baserades på 11 vetenskapliga artiklar som granskades och bearbetades.

Är det så att revisorer och firmatecknare upplever att villkoren för revisionsuppdraget har definierats tydligare p.g.a. införandet av uppdragsbrev? Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om auktoriserade och godkända revisorers uppfattning skiljer sig från firmatecknares för de små aktiebolagen, med avseende på uppdragsbrevets innebörd. Slutligen förklara de faktorer som möjligen påverkar. Uppsatsen genomfördes med ett positivistiskt synsätt och en deduktiv undersökningsansats. Målsättningen var att hela tiden förhålla oss objektiva och på ett öppet och oberoende sätt samla in kunskap.

SyfteSyftet med studien var att bedöma rörelseutförandet under testet enbensknäböj hos en grupp elit/subelit långdistanslöpare och om, och i så fall hur rörelseutförandet påverkas av uttröttning. Syftet var också att undersöka om det förelåg ett samband mellan subjektiv bedömning vid enbensknäböj och ledvinklar kalkylerade vid tredimensionell (3D) rörelseanalys.MetodTio löpare från löparklubb utförde enbensknäböj. Vid testet poängsattes rörelseutförandet enligt en bedömningsskala samtidigt som 3D kinematisk data inhämtades via datorbaserad 3D rörelseanalys. Tjugosex markörer placerades bilateralt på anatomiska landmärken på bäcken, lår, underben och fot. Därefter sprang försökspersonerna 15 minuter på ett löpband enligt ett utmattningsprotokoll.

Hjärtinfarkt är ett livshotande tillstånd, där ens egen dödlighet och livets mening blir uppenbar. Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelser av dagliga livet efter en hjärtinfarkt. Detta för att få kunskap om kvinnors livssituation, efter en genomgången hjärtinfarkt. Tretton vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades och analyserades enligt en manifest innehållsanalys. Det resulterade i fyra kategorier: att känna obalans mellan förväntningar och verklighet; att få styrka från socialt stöd; att känna rädsla och osäkerhet i sitt dagliga liv samt att finna framtidstro och styrka.

Bakgrund: När en anhörig drabbas av cancer och vårdas vid livets slut väljer den anhörige ofta att vårdas hemma. Den närstående tar då på sig ansvaret som vårdare.Syfte: Syftet med studien var att belysa närståendes upplevelser av att vårda sin anhörig med cancer i hemmet vid livets slut.Metod: Studien baserades på tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats. Artiklarnas innehåll analyserades med hjälp av innehållsanalys.Resultat: Utifrån artiklarna framkom fyra huvudkategorier och två underkategorier som beskriver olika upplevelser av hur det är för den närstående att vårda vid livets slut. Resultatet visade att den närstående väljer att prioritera den anhörige över sig själv vilket leder till ökad fysisk och psykisk påfrestning av den närståendes hälsa. Trots ökad påfrestning väljer den närstående ändå att ta på sig ansvaret som vårdare utifrån kärlek.

Att bli pappa är en av de största förändringarna en man kan uppleva i sitt liv. Sedan flera år till-baka har den svenska mödrahälsovården arbetat aktivt för att involvera blivande pappor tidigt i kvinnors graviditet. Även internationellt ses en trend att medvetet stödja blivande och nyblivna fäder. Forskning pekar på långsiktiga hälsovinster för hela familjen, särskilt barnet, om den bli-vande fadern engageras redan tidigt i graviditeten. Barnmorskans uppgift är att stödja både kvinna och man i föräldrablivandet.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Det finns mycket skrivet om SMS-livräddning och studier har påvisat att det räddar liv, inga studier beskriver hur ambulanssjuksköterskan upplever mötet med SMS-livräddaren.Syfte: Att beskriva ambulanssjuksköterskans tankar och upplevelser av att SMS-livräddare varit först på plats vid misstänkt hjärtstopp.Metod: En kvalitativ intervjustudie med 6 deltagare.Resultat: Det framkom både positiva och negativa tankar och upplevelser i mötet med SMS-livräddaren. SMS-livräddarna sågs som en resurs och förkortade tiden mellan hjärtstopp och HLR. Det fanns en osäkerhet kring SMS-livräddarens kompetens. SMS-livräddarens agerande påverkade ambulanssjuksköterskans upplevelse. Säkerhetsaspekten och etiken kring SMS-livräddning betonades.Slutsats: Mötet med SMS-livräddaren var både positivt och negativt.

Syftet med denna studie har varit att granska den forskning som fanns beskriven i vetenskapliga artiklar omkring de problem som uppstår och de upplevelser som kvinnan får vid insättning av spiral. I en litteraturstudie valdes sju artiklar ut och deras vetenskaplighet studerades. Alla sju artiklarna var baserade på kvantitativa studier. Resultatet visade att smärta tillsammans med spiralinsättning var mycket vanligt. Den kategori av kvinnor som upplevde mest smärta var de kvinnor som inte hade fött barn på det naturliga sättet.

SammanfattningSyfte : Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors symtom och upplevelser vid och efter en hjärtinfarkt hos kvinnor. Design : Studien har utförts som en beskrivande litteraturstudie. Metod : Elva vetenskapliga artiklar av kvalitativ karaktär har granskats och analyserats för att svara på studiens syfte. Resultat : Huvudresultatet visade att bröstsmärta är ett av de vanligaste symtomen för hjärtinfarkt. Kvinnor har rapporterat symtom som smärta och obehag från rygg, nacke, hals eller käke.

Syftet med studien var att undersöka kvinnors upplevelser i samband med hjärtinfarkt samt vilket behov av stöd dessa kvinnor har. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie där resultatet är baserat på 13 vetenskapliga artiklar sökta ur databaserna Elin@, Swemed och Pubmed. För att säkra studiernas kvalitet är artiklarna granskade utifrån granskningsmallar. Resultatet visade att många av kvinnorna som drabbats av hjärtinfarkt inte tog sina symtom på allvar, diagnosen kom som en chock och de förnekade vad som hade hänt. De skämdes över att vara sjuka och behöva hjälp.

Introduktion: Sverige är ett mångkulturellt samhälle och invandringen frånutomeuropiska länder har ökat de senaste decennierna. Fler kvinnor med annan kulturellbakgrund genomgår en graviditet och förlossning i Sverige än tidigare. Detta innebär attbarnmorskor möter kvinnor med annan uppfattning av graviditet och förlossning inommödravården. Mödravården fyller en viktig funktion för kvinnor i det förebyggandetarbetet under graviditeten. Många studier inom området fokuserar främst på kvinnormed annan kulturell bakgrund och deras upplevelser inom hälso- och sjukvården.