Sök:

Sökresultat:

321 Uppsatser om Objektiv kvalité - Sida 11 av 22

Är djur lĂ€mpliga att ha pĂ„ svenska cirkusar? : med fokus pĂ„ djurens vĂ€lfĂ€rd

Just nu pĂ„gĂ„r en debatt om huruvida djur Ă€r lĂ€mpliga pĂ„ cirkus. Argument emot djur pĂ„ cirkus sĂ€ger bland annat att djurens naturliga beteende inte tillgodoses och att djuren mĂ„ste stĂ„ ut med ett odrĂ€gligt liv bara för att underhĂ„lla oss. Argument för djur pĂ„ cirkus Ă€r bland annat att djuren pĂ„ cirkus ofta har det bĂ€ttre Ă€n till exempel vĂ„ra sĂ€llskapsdjur som ofta fĂ„r vara ensamma stor del av dagen. Det vi kĂ€nner Ă€r att det ofta saknas tillrĂ€cklig kunskap i diskussioner om hur djuren pĂ„ cirkus lever och att det Ă€r svĂ„rt att kunna ta stĂ€llning till om djur Ă€r lĂ€mpliga pĂ„ cirkus eller inte, nĂ€r vi inte har en objektiv grund att utgĂ„ ifrĂ„n. För att fĂ„ en inblick i bĂ„de domesticerade djurs och mer exotiska djurs liv pĂ„ cirkus och kunna avgöra om nĂ„got djurslag eventuellt passar bĂ€ttre Ă€n andra pĂ„ cirkus, har vi valt att fördjupa oss i tvĂ„ domesticerade djurslag (hund och hĂ€st) och tre icke- domesticerade djurslag (elefant, sjölejon och lama), som förekommer pĂ„ cirkusar i Sverige. FrĂ„gestĂ€llningar som vi ska försöka besvara: ? Hur lever djuren pĂ„ cirkus? ? Vilka lagar och bestĂ€mmelser skyddar cirkusdjuren och vad sĂ€ger de? ? Hur lever de djurslag som vi har valt att skriva om i det vilda och vilka sĂ€rskilda naturliga beteenden och behov har de? ? Är djur lĂ€mpliga pĂ„ cirkus sett utifrĂ„n hur de har utvecklats evolutionĂ€rt? ? Vilka eventuella beteendestörningar, skador och sjukdomar kan djuren fĂ„ av ett liv pĂ„ cirkus? UtifrĂ„n dessa frĂ„gestĂ€llningar försöker vi hitta och sammanstĂ€lla relevant forskning och statistik för att sedan kunna diskutera hur lĂ€mpliga olika djurslag Ă€r pĂ„ cirkus, samt ge en bas Ă„t allmĂ€nheten för vidare diskussion..

Bödeln, DvÀrgen och ondskan : En komparativ idéanalys av PÀr Lagerkvists romaner

SÀrskilda undervisningsgrupper för elever med Aspergers syndrom har under 2000?talet vuxit fram bÄde i grund- och gymnasieskolan, trots en nationell vision om en skola för alla. Detta framgÄr i Skolverkets rapport (2009)Skolan och Aspergers syndrom ? Erfarenheter frÄn skolpersonal och forskare. Syftet med den hÀr studien Àr att belysa hur ungdomar med diagnosen Aspergers syndrom beskriver sina skolerfarenheter utifrÄn villkor och möjligheter till lÀrande och utveckling samt belysa vilka generella och specifika pedagogiska implikationer som framtrÀder ur ungdomarnas erfarenheter.Studien Àr en kvalitativ studie med en fenomenologisk utgÄngspunkt vilken studerar individers perspektiv pÄ sin inre vÀrld.

Distriktssköterskan i primÀrvÄrden : kunskapskÀllorsom ligger till grund för beslutsunderlag. Kvalitativa intervjuer

Samtiga vÄrdprofessioner har enligt lag krav pÄ sig att arbeta evidensbaserat. SÄ Àven sjuk- och distriktssköterskan. Ett mycket lÄgt anvÀndande av evidens har trots detta faststÀllts. Stora förluster görs för att förlegade och ovetenskapliga metoder anvÀnds. Ett stort antal studier har gjorts för att efterforska orsakerna till detta men har dÄ fokuserat pÄ sjuksköterskan i slutenvÄrden.

"Likgiltig" eller "Predikan" - En undersökning om saklig undervisning och blivande religionslÀrares tro

Denna uppsats diskuterar det faktum att mÄnga lÀrarstudenter inom Religionsvetenskap och lÀrande Àr kristna eller, i mer sÀllsynta fall, bekÀnner sig till nÄgon annan traditionell religion. Enligt lÀroplanen skall undervisningen i skolorna vara icke konfessionell, vilket skulle kunna uppfattas som nÄgot av ett problem om lÀrarstaben i det aktuella Àmnet Àr aktivt troende. LÀnge bedrevs undervisningen av kyrkan men efterhand vÀxte kraven pÄ objektiv undervisning och statliga skolor tog över och sekulariserade undervisningen. PÄ 1960-talet var kravet pÄ objektivitet sÄ stort att mÄnga lÀrare blev rÀdda för att undervisa och pÄ sÄ sÀtt rÄka pÄverka sina elever med sina egna Äsikter. Nu har kraven pÄ objektivitet mattats och detta kan ses i de undersökningar som ligger till grund för denna uppsats.

En jÀmförande studie av isokinetiskt kontra isotont marklyft och drag till hakan

SÀrskilda undervisningsgrupper för elever med Aspergers syndrom har under 2000?talet vuxit fram bÄde i grund- och gymnasieskolan, trots en nationell vision om en skola för alla. Detta framgÄr i Skolverkets rapport (2009)Skolan och Aspergers syndrom ? Erfarenheter frÄn skolpersonal och forskare. Syftet med den hÀr studien Àr att belysa hur ungdomar med diagnosen Aspergers syndrom beskriver sina skolerfarenheter utifrÄn villkor och möjligheter till lÀrande och utveckling samt belysa vilka generella och specifika pedagogiska implikationer som framtrÀder ur ungdomarnas erfarenheter.Studien Àr en kvalitativ studie med en fenomenologisk utgÄngspunkt vilken studerar individers perspektiv pÄ sin inre vÀrld.

?Social pÄ sociala medier?? En undersökning om hur kommunikationsbyrÄer kommunicerar

Titel: Social pÄ sociala medier? ? En undersökning om hur kommunikationsbyrÄer kommunicerarFörfattare: Jessica Sanford & Johanna StrömgrenKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, MK1500Termin: Höstterminen 2013Handledare: Mathias FÀrdighSidantal: 41Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur kommunikationsbyrÄer i Sverige kommunicerar pÄFacebook.Metod & material: Studien bygger pÄ en kvalitativ innehÄllsanalys av totalt 107 analysenheter. Analysenheterna i studien Àr Facebook-inlÀgg av ett urval av tio kommunikationsbyrÄer.Huvudresultat: Studiens huvudresultat Àr att kommunikationsbyrÄer i de flesta fall, antingen (1) kommuniceras vad som hÀnder pÄ företaget, (2) inlÀgg som kommunikation för att ge kommunikationsbyrÄns egna kunder uppmÀrksamhet, eller (3) nÀr företagenkommunicerar allmÀnna företeelser. Dessutom fanns det flera inlÀgg dÀr (4) innehÄllet var sÄ vagt att det inte gÄr att placera in i nÄgon av ovanstÄende kategorier. De flesta inlÀgg pÄ Facebook Àr skrivna i nutid, vilket Àr den föredragna strukturen.Oavsett vad byrÄerna skriver om sig sjÀlva pÄ Facebook, anvÀnder sig byrÄerna av bÄde företagets namn och vi.

Ingen rÀdder för vargen? : En kvantitativ innehÄllsanalys av tre tidningstyper med avseende pÄ rapporteringen om varg

Vargens Äteretablering har gett upphov till en tidvis ganska intensiv debatt. Tidigare forskning visade att svenskarna var positiva till att det fanns varg i landet, men att en eventuell risk för mÀnniskor eller tamdjur hade negativ inverkan pÄ mÀnniskors attityder. MÀnniskorna Àr ocksÄ pÄverkade av sin uppvÀxtmiljö och det samhÀlle de lever i. Genom en kvantitativ innehÄllsanalys av de tre tidningstyperna landsortspress (Falu Kuriren), storstadspress (Dagens Nyheter) och fackpress (ATL) har rapporteringen om vargen under fyra mÄnader Ären 2001-2005 analyserats. Det förekom tvÄ övergripande argumentationslinjer.

Lust för bild och skapande : en kvalitativ studie om intresse samt motstÄnd skapas för Àmnet bild

AbstraktEntusiasm eller ointresse - vad Àr det som förorsakar lust eller motvilja för skapande Àmnen? FrÄgan jag stÀller Àr vÀldigt omfattande och berör flera samhÀllsomrÄden. Tid - den historiska och i individens utveckling; Plats - i vÀrlden och individrelaterat tillsammans med tillhörande nÀrmiljö, traditioner och relationer, samt individer med sina personligheter. DÀrför vÀljer jag att koncentrera mig pÄ fyra ungdomars utsagor, som Àr minnen frÄn deras viktigaste uppvÀxtmiljö hemmet och skolan, i samband med frÄgan om hur de uppfattar lust för skapande i Àmnet bild och vad som var lustfyllt i Àmnet bild. Denna avgrÀnsning resulterar i en undersökning som Àr en kvalitativ studie i form av en diskursanalys.

Interaktionsprocessen mellan fastighetsmÀklare och bank : en observationsstudie av relationen mellan Svensk Fastighetsförmedling och Nordea

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva interaktionsprocessen mellan företagen Svensk Fastighetsförmedling och Nordea. Detta har undersökts i en observationsstudie av interaktionen mellan fastighetsmÀklare och bank i samband med en bostadsförsÀljning mellan tvÄ privatpersoner. Som analysverktyg anvÀnds en bearbetning av IMP Groups interaktionsmodell bestÄende av kortsiktiga flöden och lÄngsiktiga anpassningar som utbyts mellan aktörer. Interaktionsmodellen baseras pÄ nÀtverkteorins grundtanke om att aktörer utbyter resurser i aktiviteter. Syftet med relationen mellan mÀklare och bank tycks vara att fÄ del av varandras kunder.

RIKSINTRESSEN I BLÅSVÄDER

Detta examensarbete granskar hur konflikten mellan försvaret, med inriktning pÄ militÀrt flyg, och förnybar energi genom vindkraft hanteras i den fysiska planeringen. Studien bistÄr med faktamaterial frÄn bÄda parter i konflikten i en objektiv framstÀllning. Konflikten granskas pÄ nationell likvÀl som pÄ lokal nivÄ. En bakgrundsbeskrivning av försvarets förÀndrade roll sedan kalla kriget ges. Parallellt beskrivs lagstiftningens utveckling sedan arbetet med den fysiska riksplaneringen började pÄ 1960-talet.

Har de som liknar chefen högre lön?

PĂ„verkar personligheten lönesĂ€ttningen? Kan chefen vara objektiv eller belönar chefen omedvetet dem som liknar honom/henne sjĂ€lv? Det saknas tidigare forskning om hur personligheten pĂ„verkar lön och lönesĂ€ttning. Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka om det föreligger ett samband mellan hög lön och en personlighet som liknar den lönesĂ€ttande chefen. Studien Ă€r genomförd hos 4 chefer och 55 medarbetare inom handikapp-omsorgen i Ängelholms kommun. Undersökningen genomfördes med hjĂ€lp av Myers-Briggs standardiserade frĂ„geformulĂ€r, intervjuer samt egna enkĂ€ter.

Frivillig information i Ärsredovisningen - en kvalitativ studie av tre noterade företag

Årsredovisningen Ă€r den viktigaste ekonomiska rapporten ett företag producerar. Den innehĂ„ller förutom den lagstadgade delen Ă€ven i mĂ„nga fall frivillig information. VĂ„r uppsats behandlar den frivilliga informationen i Ă„rsredovisningen. Syftet med vĂ„r uppsats Ă€r att förklara varför företag vĂ€ljer att ta med viss information. I den teoretiska referensramen hittar vi teorier som styrker varför företag vĂ€ljer att ta med frivillig information.

Hur tÀnker revisorn?

Kan en revisor vara oberoende? Spelar moral och etik nÄgon avgörande roll vid olika stÀllningstagande gentemot klienten? Dessa frÄgor förekommer ofta i diskussioner om revisorer och har blivit allt större efterhand som behoven av tillförlitlig information har ökat hos bland annat investerare. Trots att det varje Är upprÀttas mÄnga tillförlitliga Ärsredovisningar har ett antal skandaler i vÄr omvÀrld lett till att revisorernas oberoende har ifrÄgasatts. Mycket uppmÀrksamhet har riktats mot bÄde redovisningsprinciper och revision men ocksÄ bidragit till ett ifrÄgasÀttande av revisorns funktion som oberoende, opartisk, objektiv och trovÀrdig ?granskare?.VÄrt syfte med uppsatsen var att undersöka om det fanns nÄgon skillnad mellan hur revisorer pÄ ett antal revisionsbyrÄer hanterar oberoendefrÄgor samt om deras moral hade nÄgon avgörande betydelse vid olika stÀllningstagande.

BÀsta optotyp för retinoskopi

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om resultatet vid statisk retinoskopi varierar om man anvÀnder olika fixationsobjekt, och i sÄ fall vilket objekt som ger ett resultat som Àr nÀrmast till den subjektiva refraktionen.Metod: 30 patienter i Äldrarna 17-40 Är undersöktes. Patienterna fick först genomgÄ en subjektiv refraktion varpÄ deras styrkor stÀlldes in i foroptern. DÀrefter utfördes en objektiv refraktion (retinoskopi) pÄ dessa patienter medan de fokuserade pÄ en av de tre olika fixationsobjekten. (En röd-grön tavla, en bokstav tvÄ rader större Àn bÀsta visus pÄ patientens sÀmsta öga samt en LED-lampa) Testet upprepades sedan tvÄ gÄnger medan patienten fokuserade pÄ resterande fixationsobjekt.Resultat: Resultatet frÄn den objektiva refraktionen jÀmfördes med resultatet frÄn den subjektiva refraktionen, och nÄgon skillnad mellan fixationsobjekt kunde inte pÄvisas i denna studie. Den röd-gröna tavlan hade en medelavvikelse pÄ -0,05 dioptrier, LED-lampans medelavvikelse var -0,025 dioptrier medan tavlan som visade en bokstav tvÄ rader större Àn bÀsta visus i sÀmsta ögat hade en medelavvikelse pÄ ? 0,012 dioptrier.

Energiförbrukning i bostadsrÀttsföreningar - Faktorerna bakom variationer i hallÀndska bostadsrÀttsföreningar

Energiförbrukning Àr ett vÀldigt omdiskuterat Àmne dÄ den i hög grad Àr kopplad till den globala uppvÀrmningen. BostÀder och lokaler stÄr för cirka 35 procent av den totala energianvÀndningen i Sverige. Fastigheter kan ha olika egenskaper vilket medför att energiförbrukningen skiljer sig markant beroende pÄ hur fastigheten Àr uppbyggd. VÄr problemformulering lyder: ? Vilka Àr de avgörande faktorerna som gör att energiförbrukningen i bostadsrÀttsföreningar varierar? Syftet med denna uppsats Àr beskriva samt förklara de mest betydande faktorer som pÄverkar energiförbrukningen i bostadsrÀttsföreningar.

<- FöregÄende sida 11 NÀsta sida ->