Vår uppsats är en kvalitativ studie som bygger 8 semistrukturerade intervjuer, som genomförts under en resa i Indien med åtta professionella som arbetar med socialt arbete inriktat på barn. Syftet med uppsatsen är att belysa synen på barn bland ett antal socialarbetare och deras bild av synen på barn i det indiska samhället. Studien har för avsikt att urskilja vilka olika tankesätt och faktorer som påverkar synen på barn. I detta vill vi även i viss mån se till hur synen har förändrats över tid i samhället och bland socialarbetare. Frågeställningarna är som följer:- Vad har socialarbetare i Indien för syn på barn utifrån aspekter som barns bästa, barns rätt till att uttrycka sin åsikt och barn som subjekt, objekt och aktör?- Hur beskriver socialarbetare synen på barn och barns situation i det indiska samhället?- Vilka faktorer är det som påverkar synen på barn bland socialarbetare och synen på barn i samhället?Intresseområdena och aspekter som frågeställningarna tar upp, behandlas, analyseras och kopplas till variabler som kön, klass och ålder och till FN:s barnkonvention, det nya paradigmet inom barnforskning och teorin utvecklingsekologi.Resultatet visar att arbeta efter barns bästa och att låta barnet uttrycka sig, är något som socialarbetarna influeras av och som påverkar deras syn på barn.

Syftet med arbetet är att undersöka hur Eskilstunas centrala stadstorg, Fristadstorget, kan bli mer inbjudande och attraktivt då det idag råder en vedertagen syn bland medborgare och kommun att torget inte är inbjudande nog. Torget brukas inte i den utsträckning som stadens publika vardagsrum kan och bör göras. För att möjliggöra en ökad användning och uppskattning bör torget omvandlads, och det flexibelt. Arbetet är indelat i tre huvuddelar som leder fram till ett gestaltningsförslag vilket konkretiserar hur Fristadstorget kan göras både flexibelt samt inbjuda till en mer vardaglig användning då den flexibla ytan inte fylls av ytkrävande evenemang. Öppna och omöblerade platser har sällan någon dragningskraft och alstrar inte folkliv och attraktivitet, därav uppstår problematik i planeringen av stortorg för de dagar flexibiliteten inte nyttjas fullt ut.

Bakgrund och problem: Forskare menar att realisering av torrhamnskonceptet kan medföra en rad fördelar, men dessa är spridda på flera aktörer, inklusive privata och offentliga, varför en problematik uppstår kring fördelning av roller, insatser och nytta. Den offentliga och privata sidan måste samarbeta, genom så kallade Public-Private Partnerships (PPP) men motsättande målsättningar kan hindra utvecklingen. Utbudet av forskning och modeller för PPP vid infrastrukturutveckling är inriktad på betydligt större projekt än torrhamns-utveckling, varför applicering av detta inte passar. Behov finns av nya modeller och forskning är trängande.Syfte: Att belysa viktiga aspekter inom samarbeten mellan privata och offentliga aktörer vid utveckling av torrhamnar, genom att teoretiskt och empiriskt undersöka och analysera relationen mellan de båda sidorna. Med hjälp av existerande modeller och resultat från egna fallstudier skapas i två steg en modell för att illustrera hur samarbetet fungerar.Metod: Arbetet genomförs med en hermeneutisk vetenskapssyn och en kvalitativ ansats.

Fastighetsmäklarbranschen har haft en kraftig utveckling de senaste åren och det har medfört att allt fler väljer att utbilda sig till fastighetsmäklare. Idag finns det hela 5908st registrerade fastighetsmäklare och branschens omsättning var under år 2005 hela 6.1 miljarder. Inom branschen finns en rad olika företag, både stora som små och vissa har en speciell nisch.Hemonline är ett av dessa företag och är relativt nystartat. Dess VD Lars Engelbert anser att fastighetsmäklarnas arvode är alldeles för högt. Med stor erfarenhet av branschen tog Lars Engelbert fram affärsidén att erbjuda kunden ett fast pris på 18 000 kr oavsett storlek på objektet.

I mars 2012 startade en brand i en industrifastighet i Kiruna. Branden var vid räddningstjänstens framkomst relativt begränsad. Efter misslyckade försök att återfinna och dra ut gasflaskor, spärrades ett område av på grund av explosionsrisken. Resultatet blev att branden inte kunde begränsas eller bekämpas, trots att styrkan försökte kyla branden i skydd av närliggande objekt. Räddningsinsatsen avslutades nästan 39 timmar efter ankomst.

Röjning är en skötselåtgärd som påverkar det framtida beståndets utveckling och skördeutfall. Olika och delvis motstridiga mål måste beaktas vid röjningstillfället. I praktiken blir många bestånd röjda mer än en gång. En orsak till upprepad röjning är att det kan uppstå behov av förnyad lövröjning när stubbskott har vuxit ifatt barrträden. Röjningens utförande kan också påverka nästa skötselåtgärd, dvs.

En hörselnedsättning är en kommunikationsstörning som starkt påverkar en bebis utveckling på många områden, inte bara ljudperception och talad kommunikation. I Sverige screenas idag alla bebisar redan på BB, för att så tidigt som möjligt upptäcka medfödda skador. Dessa metoder har dock informationsbegränsningar angående hörselnedsättningens grad och frekvensberoende. När bebisar är ett halvår gamla kan den observerande audiometriska metoden Visual Reinforcement Audiometry (VRA) användas för att utreda hörselnedsättningen. Metoden baseras på att en audionom gör en subjektiv bedömning om bebisen reagerar och vänder huvudet till följd av presenterade ljudstimuli med känt frekvensinnehåll och känd ljudtrycksnivå.

ALSTOM Power Customer Service har tagit fram ett flödesschema för hur underhållsarbetet är tänkt att se ut. Underhållsprogrammet delas in i de fem faserna förberedelse-, sälj-, order-, genomförande- och rapportfas. Schemat beskriver hur det är tänkt att arbetet ska struktureras mellan tekniker, säljare, montörer/inspektörer och projektledare. Syftet är att skapa rutiner och system för underhållsprogrammet med avgränsningar för de olika ansvarsområdena. En stor del av arbetet bygger på rutin och erfarenhet.

Städerna växer och stadens områden ändrar funktion. Bland annat blir de tidigare perifera områdena mer cent­rala och därigenom även verksamheterna som varit place­rade där, t.ex industriområden. Då dessa ändå utgör en årsring i stadens historia kan det därför vara intressant för kommande generationer att kunna utläsa stadens framväxt och historia. Frågan är vad som ska bevaras, hur och varför?Det finns en ny syn på vad som räknas till kulturvärden.

Barn sätt att läsa av landskapet skiljer sig från vuxnas. Medan vuxna läser det som former tolkar barn det istället utifrån dess funktioner och möjligheter. Till exempel kan en stor sten fungera som ett rymdskepp och ett buskage kan betyda kojbygge. När vi planerar för barns utemiljöer tänker vi ofta på motorik och fysisk rörelse, men det är även viktigt att ta hänsyn till estetiska och sinnliga värden. Inom den nya barndomsforskningen talas det om att fånga barnens egna perspektiv. Från att de tidigare setts som objekt med särskilda behov innebär ett barnperspektiv att se dem mer subjektivt, som sociala och kulturella aktörer i ett samhälle.

Detta examensarbete behandlar och föreslår förbättringar på kort och på lång sikt vad gäller layouten av Volvo Construction Equipment Components AB:s produktionsanläggning i Eskilstuna för transmissions- och axelkomponenter. Utgångspunkten är att skapa bättre och tydligare materialflöden. Examensarbetet föreslår för underavdelningen kugghjul och axlar en blocklayout, vilket innebär att layouten är bestämd till var maskingrupper ska placeras men ingen detaljplanering är utförd, och riktlinjer för kommande layoutförändring. Den förslagna blocklayouten tar hänsyn till en kommande inflytt av härdning och härdverk till transmissionskomponenternas förädlingsflöde. Examensarbetet använder sig i stor utsträckning av B Andreasson tillvägagångssätt i Handledning i verkstadslayout: råd och tips när layouten skall förändras (Bengt Andreasson, IVF, 1997).

Denna rapport beskriver arbetet med att designa och utveckla en plattform för simulering ochutvärdering av olika tradingsystem.Det viktigaste kravet som sattes upp i examenarbetets förstudie var att åstakomma en flexibel ochutbyggbar grunddesign för att man vid senare tillfälle ska kunna uttöka systemet vartefter behov avmer funktionalitet uppstår i en snabbt föränderlig finansiell värld. Vidare skulle Microsofts allrasenaste teknik användas.Resultatet blev systemet Trader som är en modulbaserad applikation med tydliga riktlinjer för hurmoduler ska laddas, skapas, initieras samt hur de kommunicerar med varandra utan överflödigaberoenden. Vägen dit gick via inlärning av diverse designmönster och designprinciper. Omfattandeanvändning av händelser och kommandon för kommunikation mellan olika moduler samtprogrammerandet mot interface istället för konkreta objekt i alla lägen gav få beroenden och enflexibel och utbyggbar grunddesign.Trader kan koppla upp sig mot börsen för att hämta kursdata. Denna data kan sedan användas för attutvärdera hur olika tradingsystem skulle ha presterat i olika tidsintervall.

Uppsatsen beskriver konstverket ?Vridning? av Kalmarkonstnären Anders Lönn. På den pre-ikonografiskanivån beskrivs verket i avseende på vad som är möjligt att konkret uppfatta med ögat, både gällande material och form på den plats där det står. På samma nivå beskrivs också vad som finns i konstverkets omedelbara närhet geografiskt, samt Kalmars lokalisering i förhållande till konstverket och regionen. Verket är placerat i den så kallade Karlsrorondellen strax söder om Kalmar.

I konkurrensverket (2004) utredning behandlades gränsen mellan privat och offentlig verksamhet, där det exemplifieras den problematik som uppstår när myndigheter vid sidan om sin myndighetsroll agerar konsulter inom samma område. Problematiken uppstår till följd av att samma person kan utöva tillsyn av objekt som denne också har projekterat. När lag (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO, började gälla den 1 januari 2004 infördes i 3 kap 2§ LSO att kommunen genom rådgivning, information och på annat sätt skall underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag. Begreppet var helt nytt och i prop. (2002:03/119) reformerad räddningstjänstlagstiftning angavs att kommunen ska bistå med det stöd som krävs för att den enskilde ska kunna fullgöra sina skyldigheter.

Syftet med arbetet är att undersöka hur Eskilstunas centrala stadstorg, Fristadstorget, kan bli mer inbjudande och attraktivt då det idag råder en vedertagen syn bland medborgare och kommun att torget inte är inbjudande nog. Torget brukas inte i den utsträckning som stadens publika vardagsrum kan och bör göras. För att möjliggöra en ökad användning och uppskattning bör torget omvandlads, och det flexibelt. Arbetet är indelat i tre huvuddelar som leder fram till ett gestaltningsförslag vilket konkretiserar hur Fristadstorget kan göras både flexibelt samt inbjuda till en mer vardaglig användning då den flexibla ytan inte fylls av ytkrävande evenemang. Öppna och omöblerade platser har sällan någon dragningskraft och alstrar inte folkliv och attraktivitet, därav uppstår problematik i planeringen av stortorg för de dagar flexibiliteten inte nyttjas fullt ut. Arbetet är en fallstudie som belyser det generella genom att se till det enskilda fallet för att ge svar på varför det efterfrågade i undersökningen inträffar (brist på attraktivitet och låg användning).