Alla elever bör få samma chans att lyckas i skolan, det är viktigt att skapa positiva förväntningar i syfte att skapa motivation hos våra elever. Positiva förväntingar på livet, sig själv och dem man möter är en förutsättning för att utvecklas och må väl som människa. Det handlar om människans frihet att få växa upp, trygg i den man är och utvecklas till, skolan har här ett stort ansvar att låta barn och ungdomar växa upp  i en värld där positiva förväntningar råder och en tro på allt fantastiskt som livet har att erbjuda. Syftet med studien är att undersöka elevers och lärares uppfattningar kring förväntningar. Ett annat syfte är att synliggöra hur förväntningar kan komma till uttryck genom den respons och återkoppling som lärare ger elever och och kanske bidra till fortsatta pedagogiska diskussioner kring formativ bedömning i den verksamhet jag arbetar.    För att besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ metod i form av observationer och  samtal genomförts och som ett komplement har en textanalys utförts. I en kvalitativ forskningsmetod utgår man ifrån att verkligheten är subjektiv och tolkas med hjälp känslor, tankar och uppfattningar. Resultatet visar att elevers och lärare uppfattningar kan se likvärdiga ut när man definierar innebörden av begreppen respons och återkoppling, med det finns också skillnader.

I den här uppsatsen har jag undersökt hur tre professionella skribenter, alla reportrar på Läns-tidningen Södertälje, har upplevt att ge respons på varandras texter och få respons på sina egna. Textresponsen har omfattat de tre aspekterna formalia, språk och disposition.De frågeställningar jag ställt upp för min undersökning är: Vad har reportrarna för bakgrund och hur ser deras skrivprocess ut före textresponsarbetet? Vilka förväntningar har reportrarna inför textresponsarbetet? Hur uppfattar reportrarna textresponsarbetet? Upplever reportrarna att deras skrivprocess påverkats av textresponsarbetet och i så fall på vilket sätt?Jag har använt mig av en kvalitativ metod i min undersökning. Genom två intervjuer med varje reporter, en före och en efter textresponsarbetet, har jag fått ovanstående frågor besvarade. Min analysmetod är etnografisk, då jag observerat deltagarna under intervjuerna och därefter analyserat deras svar utifrån tidigare forskning.Intervjuerna visar att reportrarna före textresponsarbetet hade väl utvecklade sätt att lägga upp skrivarbetet.

Hur vi knyter an till andra människor i våra relationer samt nära relationer handlar anknytningsteorin om. Vår anknytning är en medfödd, mänsklig förmåga som genom evolutionen hjälpt oss att överleva. När samhället har genomgått stora förändringar uppstår nya prövningar för vårt biologiska arv. Om anknytningen av olika skäl i tidig barndom inte kunnat utvecklas problemfritt så kan individen få en otrygg anknytning och detta kan leda till kognitiva och affektiva försvarsmekanismer samt högre nivå av ångest och stress hos individen. I denna studie utförs ett experiment genom att mäta fysiologisk respons på ett stressfyllt problemlösningstest för att sedan jämföra detta med individens vuxna anknytningsmönster, som klassificeras med mätinstrumentet ASQ.

Syftet med denna uppsats är att studera fyra gymnasieungdomars inställningar till skrivande och respons i skolan och på bloggar. I ämnesplanen för svenska som träder i kraft hösten 2011 står det bland annat att undervisningen i svenska ska ? stimulera elevernas lust att tala, skriva, läsa och lyssna och därmed stödja deras personliga utveckling? samt ?syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift(?)?. I uppsatsen undersöks hur ungdomarna tycker att de motiveras till att skriva i skolan och när de skriver blogg samt vad de anser om skrivande och respons i skolan och när de skriver blogg. Ungdomarna har intervjuats genom kvalitativa intervjuer.

Att få en förståelse för samt reflektera kring hur individer kan forma och skapa sin identitet och självkänsla via Facebook. Vilket vi avsåg att undersöka genom intervjuer med åtta individer i åldern 25-30 år. Det intressanta för uppsatsen var att se hur den utvalda gruppen använde sig av till exempel språk och bilder, för att forma och skapa identitet på Facebook. Samt på vilket sätt identitetsskapandet påverkades av andras positiva respons..

Syfte: Studiens syfte var att undersöka om BKC-tavlans ackommodativa stimulus ändras av att tillsätta optotyper av olika form, storlek och placering till den klassiska BKCtavlan.Metod: Fem olika tavlor tillverkades och jämfördes dels subjektivt med ett högneutralt BKC-test och dels objektivt med en vågfrontssensor av märket Complete Ophtalmic Analysis System (COAS HD VR?). En av tavlorna var den traditionella BKC-tavlan, de andra hade optotyper med varierande storlek, form och placering. Mätningarna utfördes på 40 cm. Mätningarna gjordes på 30 personer mellan 18 och 40 år.Resultat: De fem tavlorna visade ingen statistiskt signifikant skillnad i ackommodativ respons, vare sig med BKC eller COAS?.

Denna uppsats handlar om kopplingen mellan välmående och socialt nätverk, mera konkret bloggande. Internet och bloggande har gett möjligheten till att människor internationellt kan interagera ?på sekunder? och detta har inneburit en förändring i människors sätt att kommunicera med varandra. Frågan är nu om bloggande kan få oss att må bra och i detta syfte analyseras hur unga kvinnor i Sverige resonerar kring att må bra och sitt eget bloggande. Detta är ett ganska ny outforskat område från ett socialpsykologiskt perspektiv. Enligt tidigare forskning kan bloggande vara mycket bra för våra hjärnor då det rymmer ett enorm potential till utbildning samt kreativt utbyte inom kommunikation.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om det finns några skillnader i den ackommodativa responsen när den fastställs med tre olika mätmetoder. De utvalda metoderna för denna studie var dynamisk retinoskopi i form av Nott och Monocular Estimation Method (MEM) samt en COAS-HD VR aberrometer.Metod: 29 personer (7 män och 22 kvinnor) deltog i studien, vars medelålder var 23,6 ± 3,1 år. På varje enskild patient gjordes en subjektiv refraktion med en efterföljande mätning av dess ackommodativa respons med tre olika mätmetoder på ett 40 centimeters arbetsavstånd. Resultaten av studien analyserades med hjälp av Repeated Measures-ANOVA och ett post-hoc test i form av Sidak´s. Överensstämmelsen mellan metoderna redovisades därefter visuellt i form av ett Bland-Altman plot.Resultat: Det visade sig att alla tre metoder gav liknande värden på den ackommodativa responsen, vilket resulterade i att det inte fanns en statistiskt signifikant skillnad mellan metoderna (p = 0,1103) enligt Repeated Measures-ANOVA.

Uppsatsens syfte är att undersöka om det går att se förändringar i gymnasieskolans skrivundervisning över en tidsperiod på tretton år. Den teoretiska utgångspunkten är ett sociokulturellt synsätt där dialogismens tankar är dominerande. Materialet består av enkätsvar från gymnasieelever, fokusgruppsamtal med gymnasieelever och intervjuer med gymnasielärare. Det samlades in under 2013 och har analyserats med hjälp av innehållsanalys och tematisering för att se mönster i hur eleverna uttalar sig om responsen. Elevernas perspektiv är i fokus och deras tankar och känslor gällande lärarnas respons jämförs med andra elevers upplevelser från tidigt 2000-tal.

Klimatet uppmärksammas under 2000-talet på ett sätt som saknar motstycke i historien. Klimatförändringarnas omfattning och konsekvenser undersöks och debatteras. Frågan befinner sig högt upp på den politiska agendan och spelar en allt viktigare roll i världsekonomin. Behovet av en respons är överhängande. FoU har en viktig roll att spela i framtagandet av adekvata innovationer för att respondera och bromsa den negativa utvecklingen.

Metoder för en genusmedveten pedagogik kan se olika ut på förskoleavdelningar i Sverige år 2007. I vår studie har vi genom intervjuer sökt svar på vilka former lärare på förskolan väljer att arbeta efter då en första förståelse och inblick förvärvats i vad genus och jämställdhet innebär. Vi har dessutom varit intresserade av och fördjupat oss kring vilken respons lärare på förskolan upplever att de får på den genusmedvetna pedagogik som genomförs ute på förskola, dels från föräldrar och kollegor dels från rektor och politiker.På många förskolor pågår det idag en diskussion om en genusmedveten pedagogik och hur denna ska utformas, likväl som det på många förskolor finns ett svalt intresse för frågan. Lärares yttranden relateras i vår studie till en rad teorier, vilka dels rör metodikdelen dels det gensvar pedagogiken genererar. I vår studie konstaterar vi att lärares förhållningssätt är den metod som framhålls som viktigast av de tillfrågade.

Denna uppsats var baserad på fem videoinspelade engelsklektioner i en klass i årskurs 6. I studien analyserades hur läraren använde sig av talspråk under den del av lektionerna som karaktäriseras av helklassundervisning. Undersökningen kom att inrikta sig på i vilken omfattning läraren och elever använde sig av frågor och på vilka olika sätt de användes i undervisningen. Med hjälp av analysmetoden conversation analysis undersöktes hur frågorna var strukturerade och vilken funktion de hade i det gemensamma samtalet i klassrummet. I analysen av materialet undersöktes även elevernas olika respons på de frågor som de fick.

?.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka gymnasielärares responsgivning, finna skillnader och likheter mellan teoretiska ämnen och ämnet idrott och hälsa samt belysa lärares upplevelser kring sin egna responsgivning. Fem gymnasielärare deltog i studien och som metod har observationer och intervjuer använts. Vid observationerna användes ett idrottspsykologiskt mätinstrument, Coaching Behavior Assessment System (CBAS), och en intervjuguide utarbetades till intervjuerna. Varje lärare observerades vid sex tillfällen, tre gånger i det teoretiska ämnet och tre gånger i ämnet idrott och hälsa. Dessutom genomfördes en intervju med respektive lärare för att ta reda på hur de resonerar kring sin responsgivning samt om dessa upplevelser överensstämmer med observationsresultaten.Observationsresultaten visar på att individuell respons är mest framträdande i lärarnas teoretiska ämnen.

Syftet med projektet var att undersöka om elever kan motiveras i skrivprocessen och i elevrespons med hjälp av Internet, dator och bloggteknik. Syftet var även att se om undervisningen kunde individualiseras i högre grad med hjälp av dessa medier. Projektet utfördes i svenskundervisningen i en klass sju under fyra veckor. Eleverna arbetade med att fördjupa sig i sagogenren, producera egna sagor samt ge varandra konstruktiv kritik i form av bloggrespons. Eleverna observerades under arbetet och fem individer valdes ut för en närmre observation och intervju angående motivation och engagemang.