Syftet med den här studien är att undersöka revisorns oberoende, med fokus på analysmodellen, och vad som påverkat regleringen inom detta område genom tiden. Vi har genomfört en kvalitativ studie med ett deduktivt angreppssätt. Vi har använt oss av teorier som visar hur regleringen inom redovisningsområdet växt fram samt teorier om revisorns oberoende. Vi har också refererat till olika lagar för att tydliggöra på vilka sätt dessa stödjer revisorns oberoende ställning. Empirin består av en genomgång av den offentliga debatten inom redovisningsområdet samt av intervjuer med revisorer på fyra olika revisionsbyråer.

Bakgrund: Revisorns arbetsmetoder utvecklas och förändras i anpassning till ändrade förutsättningar för revisorns arbete. En analyserande granskning, analytisk granskning, har under senare år fått en allt större betydelse under alla faser av revisionen. Analytisk granskning kan vara ett effektivt sätt för revisorn att granska tillförlitligheten i kundens redovisningssystem och riktigheten i årsredovisningen.Syfte: Syftet med denna uppsats är att ge innebörd åt begreppet analytisk granskning ur ett revisorsperspektiv och att utreda hur revisorn använder sig av analytisk granskning under revisionen.Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjuundersökning. Intervjuer genomfördes med 15 revisorer på sex olika revisionsbyråer. Avgränsningar: Studien behandlar inte revisionsbyrå- eller kontorseffekter och inte heller hur enskilda revisorers erfarenhets- och personlighetseffekter påverkar användandet av analytisk granskning.Slutsats: Då revisorerna lägger skilda innebörder i begreppet analytisk granskning bör begreppet indelas i underbegrepp så att en större förståelse kan uppnås.

Syftet med vår uppsats är att undersöka om det finns ett hot för revisorn vid självgranskningen av en apportemission att hamna i en beroendeställning. Samtidigt vill vi undersöka hur revisorns oberoende upplevs och uppfattas i olika situationer vid apportemission, samt om detta kan leda till en exploateringsrisk för nyägare och minoriteten. För att uppnå vårt syfte genomförde vi intervjuer med revisorer, gamla ägare, nya ägare och minoriteter.Ur agentteori härleds våra tre modeller. Vi tittar på revisorn dels som agent åt principalen och dels som en oberoende yrkesutövare. Dessa modeller är: självgranskningshot, nyägarexploateringsrisk och minoritetexploateringsrisk.Empirisk fakta från de tio intervjuerna analyserades och vi fann att det kan finnas en risk för självgranskningshot då revisorn granskar sin egen granskning vid årsbokslutet.

Revisorns oberoende är ett primärt villkor för trovärdigheten på det granskade materialet gällande bolags ekonomiska information. I Sveriges revisorslag har en analysmodell lagfästs för att styrka revisorns oberoende och i förlängningen förtroendet. I dagsläget finns ett lagförslag från justitiedepartementet. Ett försök att ytterligare stärka revisorns oberoende görs genom att föreslå ett förbud av kombiuppdrag. Kombiuppdrag innebär att revisionsbyrån tillhandahåller klienterna revision i kombination med konsultation.

En förutsättning för att revisorer ska kunna säkra tilltron till de granskande företagen är att de uppfattas som oberoende. En av anledningarna till att det är intressant att undersöka revisorns oberoende är att analysmodellen, som är ett verktyg för att säkra detta, lagstadgades för fyra år sedan, och vi förutsätter att den nu har förankrats bland revisorerna i Sverige. Frågor som tittas närmare på i undersökningen är om det är möjligt för en revisor att uppehålla sitt oberoende samtidigt som denne uppfyller kundernas krav, och hur revisorerna tolkar regleringen kring oberoende i sitt arbete. Undersökningen baseras på analysmodellens fem huvudsakliga oberoendehot. Studien genomförs genom att presentera ett case för godkända och auktoriserade revisorer, som efterföljs av en diskussion.Resultaten av undersökningen visar att revisorernas verklighet skiljer sig från befintliga regelverk i vissa hänseenden.

Studien undersöker, ur ett kvalitativt perspektiv, hur reglerna om anmälningsskyldighet i aktiebolagslagen har påverkat revisorsyrkets oberoende. Studiens problematik grundar sig i att revisorns oberoende tycks ha påverkats av att en ogrundad anmälan enligt reglerna om anmälningsskyldighet kan få långtgående juridiska och yrkesmässiga konsekvenser för en revisor. En revisor som underlåter att anmäla till åklagare kan emellertid inte bli skadeståndsskyldig, utan kan endast bli föremål för disciplinära åtgärder. Detta i kombination med att lagen föreskriver att revisorn ska anmäla vid en låg misstankegrad försätter revisorn i en svår situation. Studiens empiriska material består av sekundärdata i form av offentlig statistik, myndighetsrapporter, lagtext och Revisorsnämndens praxis.

Revisorns oberoende har blivit uppmärksammat under de senaste åren, delstill följd av de stora redovisningsskandalerna och dels eftersom näringslivethar blivit mer komplext. Det här har lett till en ökad reglering som påverkarrevisorns oberoende med begränsningar vad revisorn får göra. En revisor kantesta sitt oberoende genom analysmodellen, där olika hot som kan äventyrarevisorns oberoende tas upp. Även Sarbanes-Oxley Act och Svensk kod förbolagsstyrning har till mål att stärka revisorns oberoende genom attexempelvis införa en oberoende revisionskommitté. Det är vanligt attallmänheten förväntar sig att revisorn ska göra mer än vad denne kan och fårgöra, vilket kallas förväntningsgapet.Syftet med den här rapporten är att skapa ökad förståelse för revisornsoberoende samt att urskilja den roll som revisorns oberoende spelar vidrevision av stora och små bolag.

Bakgrund: En av grundpelarna inom revision är att den utförs av en oberoende part. Det är dock inte enbart revisorn som ska vara oberoende utan även revisionsbyrån ska vara oberoende i förhållande till klienten. Flera av byråerna erbjuder fler tjänster till klienter förutom revision. I de fall som en klient anlitar samma byrå för flera olika uppdrag uppstår ett kombiuppdrag. När ett kombiuppdrag föreligger ska revisorn vara oberoende i sitt uppdrag och göra en opartisk prövning samtidigt som byrån ska vara oberoende.

Syftet är att beskriva om styrelsens oberoende enligt Bolagskodens kriterier och OECD:s riktlinjer för statligt ägande tillämpas i de helägda statliga bolagen med marknadsmässiga krav samt att få en förståelse om oberoende styrelseledamöter kan påverka medborgarnas förtroende för dessa bolag. Vi har arbetat utifrån den kvalitativa metoden. Våra primärdata innehåller intervjuer med sakkunniga inom området Bolagskoden och statlig styrning samt intervjuer med oberoende styrelseledamöter. Våra sekundärdata innefattar tidigare forskning om outside directors och institutionella investerare. Empiri och analys har vi återkopplat till teorier om förtroende, bolagsstyrning, stakeholders och institutionella investerare.

Det ställs stora krav på revisorn som, förutom kunskap i revision, också ska kunna hantera områden som miljöredovisning, skatter och juridik, finansiering och budgetering. Dessutom ska han vara absolut oberoende och undvika alla typer av hot som kan påverka hans sätt att utöva sitt yrke objektivt.Syftet med revision är att ge ökad trovärdighet åt den finansiella information företagen redovisar för dess intressenter. Genom att granska en verksamhets räkenskaper och förvaltningsåtgärder samt granska att styrelse och vd har följt lag så får intressenterna större förtroende för årsredovisningen. En av förutsättningarna för en trovärdig årsredovisning efter revisorns granskning är att han har agerat oberoende när han fullgjort sitt uppdrag. Det har gjorts många studier som behandlar oberoendet på olika sätt, där flera har kommit till slutsatsen att de revisionsbyråer som klassas som stora också är de som säkrast agerar oberoende i sin profession.Dock tycker vi att det saknas studier som undersöker oberoendet från de mindre revisionsbyråernas perspektiv.

Tiderna har förändrats inom skivbolagsbranschen. Sedan 2001 har skivförsäljningen minskat med över 33 procent. De senaste årens teknologiska förändringar har förändrat förutsättningarna och strukturen i skivbolagsbranschen. Resultatet har blivit att majorbolagen upplever en kris. Men samtidigt som majorbolagen talar om kris så växer skivbolagsbranschen underifrån och antalet oberoende skivbolag ökar.

Relationsmarknadsföring används allt mer av revisorer för att behålla klienter. Eftersom relationsmarknadsföring kan leda till vänskap och eftersom vänskap försvårar revisorns oberoende kan detta påverka hur revisorsyrket uppfattas. För bland annat kreditgivare är det viktigt att redovisningen fått en opartisk granskning och om inte ett oberoende föreligger kan detta potentiellt bli ett problem. Syftet med denna studie var att se om kreditgivare tror att revisorernas relationsmarknadsföring kan resultera i ett uppfattat försvagat oberoende. I den teoretiska referensramen tas olika teorier upp som hänger ihop med revision.

Regeringens senaste arbetsmarknadsreform som riktar sig mot nyanlända invandrare har brister. Vår granskning visar att systemet är krångligt och kontrollen är dålig. Dessutom omfattas inte en mängd behövande människor av reformen..

Det här arbetet handlar om hur fyra utvalda revisorer från olika revisionsbyråer, bedömer disciplinärenden från Revisorsnämnden, som behandlar revisorns oberoende i yrkesrollen. I intervjuunderlaget för bedömningarna ges utrymme att, på en skala från ett till sju, värdera graden av förseelse i valda ärenden. Vidare har varje utvald revisor även kunnat kommentera sin bedömning. I arbetets teoriavsnitt redogör vi för agentteorin som ligger till grund för vår analys och vi presenterar lagar som Aktiebolagslagen, Revisorslagen samt normer utgivna av FAR (Föreningen för revisionsbyrå branschen). Det vi har kunnat se i vår analys är att värderingen av revisorernas oberoende varierar markant.

Till följd av bolagsskandaler och finanskriser har ökade regleringar och lagförändringar införts, vilket har ökat betydelsen för internrevisorns roll och funktion inom organisationen. Samtidigt har den ökade konkurrensen inom affärsvärlden även inneburit att internrevisorn ska fungera som en allt mer värdeskapande resurs. Tidigare ägnade sig internrevisorn endast åt säkringsarbete som innebar att granska och utvärdera organisationens internkontroll, riskhanteringsprocesser och företagsledningens arbete för att förebygga risker i verksamheten. Idag har internrevisorn även en roll av rådgivande karaktär, konsultrollen, vilket innebär att denne ger råd om förbättringsåtgärder samt stödjer styrelsen och ledningen i deras arbete. Det kan därför uppstå svårigheter för internrevisorn att kombinera säkrings- och konsultrollen utan att dennes oberoende hotas.