Markanvändning är av samhälleligt intresse och motiveras med argument innehållande samhällsnyttiga teser. Detta är i grunden är ett krav på effektivitet, d.v.s. att marken skall användas till det ändamål som svarar bäst mot den beskaffenhet marken har i syfte att generera den bästa nyttan (lönsamheten). För att samhället ska kunna genomföra önskvärda förändringar i markanvändningen kan fastigheter och rättigheter förvärvas med tvång. När sådana förvärv önskas genomföras, skyddas den enskilda markägaren mot för långt ingripande åtgärder genom tvingande intresseavvägningar i lagstiftningen.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka vad det är enligt elevernas uppfattning som gör att matematiken är intressant. Undersökningen gjordes på fyra klasser om sammanlagt 83 elever i årskurs ett och två på teoretiska gymnasieskolor i Skåne, med hjälp av en enkät med blandade öppna och slutna frågor. Resultatet antydde att det jämfört med andra ämnen främst var så att eleverna hade svårt att förstå relevansen och nyttan med den matematik de läste, och att de jämfört med de populära ämnena så som engelska och idrott, inte på ett naturligt sätt använde matematiken på sin fritid. Slutsatsen vi drar av detta är att elever behöver få mer hjälp med att förstå när och hur de kan tillämpa matematiken för att den ska bli ett användbart verktyg inte bara i studier och arbete utan även på fritiden och i vardagen.

Purpose: The purpose of this study is to seek understanding, describe and analyse how auditors practically reassure and maintain their independence towards clients.Methodology: The study is conducted with a qualitative method with a deductive approach. The study is based on interviews with both experienced and recently graduated auditors.Conclusion: Our empirical results show that there are economical incentives that contradict the requirements to fulfil the auditor?s independence. The conclusion is that the media view is narrow and biased. Furthermore the auditors agree that an acceptable level of comfort is achieved by offering a high value, being a part of a large network of professionals and the ability to set materiality and evaluate risks. .

Examensarbete - Civilekonomprogrammet. Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet. Författare: Josefin Pettersson & Robert HåkanssonHandledare:  Professor Sven-Olof Yrjö CollinExaminator:  Christopher von KochTitel: Vad förklarar revisionskvalitet? ? En studie om revisorns benägenhet att ge en going concern-varning.Bakgrund och problemdiskussion: Revisionskvalitet har under senare år fått ökat fokus till följd av revisorsskandaler. Kvalitén kan betraktas som låg då ett bolag som gått i konkurs inte fått en varning om fortsatt drift i föregående revisionsberättelse.

Då marina enheter numera deltar i internationella missioner, kommer den nya miljön som enheterna opererar i att påverka bland annat deras sensorer.Den här studien avhandlar några av de nu framtagna självsanerande ytbeläggningarna och ger en presentation av hur de fungerar på några marina elektrooptiska sensorers yttersta linser.Studien försöker ge svar på ytbeläggningarnas transmittans och hur effektivt de kan sanera bort oönskade saltlager tillsammans med andra nedsmutsande partiklar från sensorlinserna samt den militära nyttan av att använda självsanerande ytbeläggning..

Ett av de viktigaste kriterierna vid revision är att den granskande revisorn agerar oberoende. Åsidosätts oberoendet kan det innebära negativa konsekvenser för revisionskvaliteten. Den här uppsatsens syfte är att beskriva hur revisorerna arbetar med oberoendet samt i vilka situationer revisorns egna etik och moral och klientens makt kan komma i konflikt med detta. Uppsatsen bygger på en fallstudie där tre auktoriserade revisorer intervjuats. Resultatet av fallstudien har visat att revisorer bedriver ett medvetet oberoendearbete men att det främst är det synliga oberoendet som stärks.

Syftet med denna undersökning och uppsats är att ta reda på om det finns en samsyn när det gäller att arbeta med åtgärdsprogram och om det saknas hur ser attityden ut då? I Skolverket (2008) står det att: ?Kravet på att utarbeta åtgärdsprogram omfattar alla skolformer utom förskoleklassen [?] ? Undersökningen är kvalitativ och baseras på enkätfrågor samt intervjuer, urvalet i undersökningen består av pedagoger från olika yrkeskategorier på två mindre, mellansvenska skolor med förskoleklass till år 5. Dessutom intervjuade vi rektorer,specialpedagog, speciallärare samt skolsköterska.Resultatet visade att det finns en samsyn även om det skiljer sig åt i vissa anseenden. Rektor har yttersta ansvaret för att ett åtgärdsprogram upprättas och delar, tillsammans med sin personal, synen på nyttan av ett åtgärdsprogram..

Dagens samhälle förändras i en alltmer ökande takt. För att företag och organisationer skall hänga med i denna utveckling, krävs förändringar och omorganisationer även här. För att en förändring skall få ett önskat resultat finns dock vissa faktorer som bör beaktas. Det kan vara faktorer som ledningen i viss mån kan påverka, exempelvis information, delaktighet och trygghet, men det kan också vara så att en individs personlighet kan vara avgörande för om en förändring lyckas eller inte.En av de viktigaste faktorerna vid ett förändringsarbete är att de anställda får veta varför förändringen skall genomföras. Det är viktigt att de som berörs av en förändring kan se nyttan av densamma.Arbetet bygger på en fallstudie, som har utförts på Volvo IT, och den förändring som genomförts har resulterat i en ny systemutvecklingsmetod..

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka vad det är enligt elevernas uppfattning som gör att matematiken är intressant. Undersökningen gjordes på fyra klasser om sammanlagt 83 elever i årskurs ett och två på teoretiska gymnasieskolor i Skåne, med hjälp av en enkät med blandade öppna och slutna frågor. Resultatet antydde att det jämfört med andra ämnen främst var så att eleverna hade svårt att förstå relevansen och nyttan med den matematik de läste, och att de jämfört med de populära ämnena så som engelska och idrott, inte på ett naturligt sätt använde matematiken på sin fritid. Slutsatsen vi drar av detta är att elever behöver få mer hjälp med att förstå när och hur de kan tillämpa matematiken för att den ska bli ett användbart verktyg inte bara i studier och arbete utan även på fritiden och i vardagen.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka vad det är enligt elevernas uppfattning som gör att matematiken är intressant. Undersökningen gjordes på fyra klasser om sammanlagt 83 elever i årskurs ett och två på teoretiska gymnasieskolor i Skåne, med hjälp av en enkät med blandade öppna och slutna frågor. Resultatet antydde att det jämfört med andra ämnen främst var så att eleverna hade svårt att förstå relevansen och nyttan med den matematik de läste, och att de jämfört med de populära ämnena så som engelska och idrott, inte på ett naturligt sätt använde matematiken på sin fritid. Slutsatsen vi drar av detta är att elever behöver få mer hjälp med att förstå när och hur de kan tillämpa matematiken för att den ska bli ett användbart verktyg inte bara i studier och arbete utan även på fritiden och i vardagen.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka vad det är enligt elevernas uppfattning som gör att matematiken är intressant. Undersökningen gjordes på fyra klasser om sammanlagt 83 elever i årskurs ett och två på teoretiska gymnasieskolor i Skåne, med hjälp av en enkät med blandade öppna och slutna frågor. Resultatet antydde att det jämfört med andra ämnen främst var så att eleverna hade svårt att förstå relevansen och nyttan med den matematik de läste, och att de jämfört med de populära ämnena så som engelska och idrott, inte på ett naturligt sätt använde matematiken på sin fritid. Slutsatsen vi drar av detta är att elever behöver få mer hjälp med att förstå när och hur de kan tillämpa matematiken för att den ska bli ett användbart verktyg inte bara i studier och arbete utan även på fritiden och i vardagen.

Problembakgrund: Svenskt Näringsliv gav för en tid sedan professorerna Per Thorell och Claes Norberg ett uppdrag att undersöka nytta och kostnad med revision i små aktiebolag. Slutsatserna kring undersökningen publicerades i en rapport som presenterades den 16 mars 2005. Denna rapport ledde till att debatten kring revisionsplikten i de små aktiebolagen togs upp på nytt. Många har olika åsikter angående detta och i praktiken är frågan inte utredd och det finns ett behov att undersöka ämnet vidare. Vår studies huvudproblem är: Hur påverkar en förändring i revisionsplikten revisionsbolagen? Vilka konsekvenser får detta för klienterna, de små aktiebolagen?Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka behovet och nyttan med revisionsplikt för mindre bolag ur revisorernas perspektiv.

Uppsatsen utreder genom en enkätundersökning utförd i år 7, 8 och 9 på en svensk grundskola elevers inställning till studier i språken franska, spanska och tyska. Centrala frågor är: vad tycker eleverna om att studera språk; hur väljer de språk; vad motiverar dem att fortsätta studierna; vad får dem att avstå från fortsatta studier? Av elevernas svar framkommer att majoriteten uppskattar språkstudierna; att de avskräcks från studier då studiebördan blir för tung, lektionerna för tråkiga eller ämnet för svårt; att val av språk i stor utsträckning styrs av tillfälligheter, men att en stor del av eleverna ändå ser nyttan i att lära sig ytterligare ett språk..

Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns stöd för hypotesen att företagare i allmänhet upplever att den mindre revisionsbyråns revisor i högre utsträckning tillmötesgår krav och önskemål från klienten, är lättare att påverka och upplevs stå närmare klientens intresse än statens och utifrån dessa kriterier kan anses vara mindre oberoende. Detta betyder att uppsatsen utgår från företagens perspektiv. Uppsatsen bygger på ett antal uppställda frågeställningar och dessa är bland annat: Hur oberoende är en revisor enligt företagen? Stämmer det att en liten revisionsbyrå anses vara mer tillmötesgående gentemot sina klienter än en stor byrå? Föredrar företagen att anlita en stor eller en liten revisionsbyrå eller är storleken utan betydelse?Den uppställda hypotesen verifieras eller falsifieras genom en kvantitativ enkätundersökning som kompletteras med två kvalitativa intervjuer. Både enkätundersökningen och intervjuerna görs med slumpmässigt utvalda publika och ickepublika aktiebolag i Stockholms län.Uppsatsen grundar sig i agentteorin, analysmodellen och aktuella lagar som beskriver revisorns roll och betydelsen för en revisor att hålla en oberoendeställning gentemot sin klient.Trots att de flesta av de tillfrågade företagen upplever att de kan diskutera med och/eller påverka sin revisor menar företagen att revisorn visar prov på oberoende.

Revisorns oberoende är ett ämne som det har diskuterats mycket kring det senaste årtiondet och efter de senaste årens redovisningsskandaler har äm-net aktualiserats igen. Det är ett svårgripbart ämne och det är upp till revisorn själv att avgöra om han/hon är oberoende och när detta är hotat. Revisorns huvudsakliga uppgift är att granska företagens årsredovisning, bokföring samt dess förvaltning. Det här ska genomföras självständigt och oberoende från företaget och andra intressenter. Revisorns roll har utvecklats från att endast vara en renodlad kontrollant till att idag även agera som konsult, vilket medfört att revisorns oberoende ställning ifrågasatts allt oftare.