Sök:

Sökresultat:

1852 Uppsatser om Nytta och nöje - Sida 3 av 124

Ser gymnasieelever nyttan med matematiken?: en jÀmförelse
mellan tvÄ olika program

Syftet med denna rapport var att undersöka hur gymnasieelever ser pÄ nyttan med matematiken och den gjordes som en jÀmförelse mellan tvÄ olika program. Vi anvÀnde oss av den kvantitativa metoden enkÀt för att fÄ reda pÄ omfattningen av elevernas uppfattning av nyttan. DÀrefter genomfördes elevintervjuer för att fÄ en bredare bild av deras nytto-upplevelse. Samtal med lÀrare kompletterade vÄr bakgrundsförstÄelse för matematiken i de olika programmen. Vid enkÀtundersökningen kom vi fram till att eleverna i stort tror att de behöver matematiken men under intervjun hade de svÄrt att komma med exempel pÄ vilken nytta de har haft eller kommer att ha av matematiken.

Revisionen : -vilken nytta har den för samhÀllet?

Bakgrund och frÄgestÀllning: De flesta medlemslÀnder i EU har undantagit de minsta aktiebolagen, de sÄ kallade mikroföretagen, frÄn lagstadgad revisionsplikt. Revisionens utformning har under senare Är förÀndrats efter flertalet stora företagsskandaler vilket har lett till ökade revisionsarvoden för företagen. I mikroföretagen kan revisionens utformning ifrÄgasÀttas dÄ Àgare och företagsledning i de flesta fall Àr samma person, vilket gör att de ursprungliga argumenten för revisionsplikt faller dÄ det inte finns nÄgon informationsasymmetri mellan Àgare och företagsledning. SamhÀllet Àr genom myndighetsutövande en pÄtaglig intressent till mikroföretagen varför vi stÀller oss följande forskningsfrÄgor: ? Vilken nytta har intressenten samhÀllet av revisionen? ? Hur anvÀnder samhÀllet informationen som revisionen ger? Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och förklara vad revisionsplikten för mikroföretag ger för nytta till intressenten samhÀllet, avseende att hÄlla skattefelet pÄ en sÄ lÄg nivÄ som möjligt.



Webbaserade ERP-system - Ramverk för utvÀrdering

För att skapa en större konkurrenskraft och hantera det allt hÄrdare affÀrsklimatet vÀljer mÄnga företag idag att implementera Enterprise Resource Planning (ERP) system, dessa heltÀckande affÀrssystem integrerar alla verksamhetens delar med en gemensam databas och skapar nya möjligheter. För att kunna utvÀrdera vilken nytta en organisation fÄr av ett sÄdant system behövs det lÀmpliga analytiska ramverk. Trots att det finns ramverk för denna typ av utvÀrdering, rÄder brist pÄ lÀmpliga utvÀrderingsverktyg. En ny utveckling pÄ marknaden för dessa system Àr webbaserade ERP-system. Systemet köps istÀllet som en tjÀnst, dÀr systemet finns pÄ en server hos tjÀnsteleverantören.

Data warehouse-system i drift : u+D943ppföljningsstudie av levererad nytta och vÀrde

Allt större och större andel företag vÀljer att presentera och förmedla varor och tjÀnster via e-handel. En viktig aspekt vid e-handel Àr att kunden kÀnner förtroende för e-handelsapplikationen och företaget. Denna rapport redogör för vilken inverkan multimediala inslag har för förtroendet av en e-handelsapplikation, vid initialt anvÀndande. En undersökning har genomförts med hjÀlp av en kooperativ utvÀrdering av fyra e-handelsapplikationer vilka innehÄller olika typer av multimediala inslag har.Resultatet av undersökningen visar att multimediala inslag inverkar positivt pÄ förtroendet för e-handelsapplikationer. DÀremot finns indikationer pÄ att för hög grad av multimedialt inslag inverkar negativt pÄ förtroendet för e-handelsapplikationer..

Det nya pensionssystemet - vem gynnas?

I uppsatsen undersöker vi vilken grupp av lÄg-, medel- och höginkomsttagare som kan tÀnkas gynnas mest av det nya pensionssystemet. Vi har gjort berÀkningar för att fÄ fram skattning av hur mycket respektive grupp kan tÀnkas fÄ i pension i förhÄllande till sin slutlön beroende pÄ hur man placerar sin premie- och tjÀnstepension. UtifrÄn dessa resultat har vi Àven undersökt vilken grupp som har störst nytta av att placera sin premie- och tjÀnstepension i lÄg- och högriskfonder. Undersökningen pekade pÄ att ju lÀgre inkomst man har desto högre kompensationsgrad fÄr man vid placering i högriskfonder. DÀremot fick höginkomsttagarna störst nyttoökning av att placera sin pension i högriskfonder.

ERP som byrÄkrat och manipulatör - En resa genom olika systemroller

AffÀrssystem eller ERP-system representerar ett nytt sÀtt att se pÄ informationssystem inom organisationer och de utmaningar som de innebÀr vid implementation kan fÄ ödesdigra konsekvenser. Med tanke pÄ de risker och möjligheter ett ERP-system innebÀr Àr behovet av framgÄngsmodeller stort. VÄr studie och den framgÄngsmodell vi vill presentera baseras pÄ en aktör-nÀtverk-teori dÀr vi ser systemet som en aktör inom den organisation vilken det pÄverkar. Genom att identifiera systemet och den roll systemet har inom en organisation kan vi lÀttare förstÄ utvecklingen och nyttan av systemet, det vi brukar kalla implementationen av ett system. Vi har dock konstaterat att denna process inte har nÄgot tydligt slut och benÀmner den dÀrför ERP-resan för att skilja mot tidigare begrepp.

Avskaffandet av revisionsplikten - Hur stor Àr revisorns roll i att öka smÄföretagarnas incitament att vara laglydiga?

Syfte: Att redogöra för ett antal av den nuvarande revisionspliktens effekter. Att diskutera lÀmpligheten och effektiviteten med att revisorer Àr Älagda uppgifter för att begrÀnsa ekonomisk brottslighet. Att undersöka hur stor inverkan revisorn har för att öka smÄföretagarnas incitament att vara laglydiga. Metod: Det metodologiska angreppssÀttet i examensarbetet har huvudsakligen varit abduktivt. VÄra primÀrdata baserar sig pÄ kvalitativa intervjuer genomförda med respondenter frÄn vÄra utvalda intressenter.

ART (Aggression Replacement Training) - en resurs i grundskolan?

Vi har i vÄrt arbete studerat hur ART (Aggressive Replacement Training) som metod kan anvÀndas ute i skolans vÀrld. FrÄgan vi stÀllde oss var: Kan ART anvÀndas som resurs i grundskolan och i sÄ fall hur? Arbetet syftar till att belysa och konkretisera ART bÄde som behandlingsmetod för elever med aggressivt beteende samt i förlÀngningen, integrerat i skolverksamheten som skolÀmne. I teoridelen beskriver vi ART utifrÄn litteratur i Àmnet, tillvÀgagÄngssÀtt och metodik. I empiridelen har vi intervjuat bÄde elever och pedagoger/trÀnare ute i verksamheten.

Ungdomar - TurismpionjÀrer eller semesternarkomaner?

Syftet med arbetet var att genomföra en inventering av forskarnas teorier om ungdomsturism och applicera dem pÄ resebranschen för att skapa en förstÄelse om hur resebranschen förhÄller sig till ungdomsturism.Vi genomförde en kvalitativ studie dÀr fokus lÄg pÄ tre teman som vi fann inom ungdomsturism. De tre temana var Alkohol, sex och droger, SÀkerhet och risktagande samt Lönsamhet och nytta. Genom intervjuer med researrangörer fick vi en djupare förstÄelse för ungdomsturister och hur resebranschen arbetar med ungdomar som mÄlgrupp. Vi kom fram till att flera av de teorier vi prövade visade en bild som inte var representativ för ungdomar. Trots att vi förkastade flera av teorierna inom de tre olika temana anser vi att det Àr relevanta teman att forska om inom ungdomsturism.

Roller-Möte-Nytta-Utveckling : En kvalitativ studie av akademikers upplevelse av medarbetarsamtal

Att vara en god ledare och samtidigt driva en organisation till lönsamhet Àr en utmaning för dagens chefer. Medarbetarsamtalet kan ses som ett viktigt instrument för att skapa gott samarbete och en god dialog i organisationen. Samtalet visar dock pÄ en komplexitet utifrÄn parternas olika maktpositioner, deras möjlighet att skapa förstÄelse genom kommunikation och hur deras relation Àr. Syftet med denna uppsats var att studera medarbetarnas upplevelse av medarbetarsamtalet. Intervjuer hölls med sju personer frÄn olika organisationer.

Retoriken ? verktyg och vinst i skolan : En undersökning av gymnasisters uppfattning om effekter av en kurs i retorik

Jag har med hjÀlp av en enkÀt undersökt vad en grupp elever frÄn NT-gymnasiet i JÀrfÀlla sjÀlva anser sig ha haft för nytta av en retorikkurs de genomgÄtt. Jag har tittat pÄ, om de anvÀnt sig av kunskaperna nÀr de gjort presentationer i andra Àmnen och om de tror att de fÄtt högre betyg i andra Àmnen pÄ grund av retorikkunskapen. Min hypotes var: Elever som gÄtt en retorikkurs har nytta av den i övrig utbildning. Min infallsvinkel var: Upplever elever att de har nytta av den retorikkurs de gÄtt, nÀr de gör presentationer i andra Àmnen? Jag har undersökt om de ocksÄ upplever sig ha fÄtt andra vinster av retoriken och jag diskuterar om ett ?embryo? till att bli en god samhÀllsmedborgare, en ?vir bonus? kunde anas och utlÀsas av enkÀtsvaren.

Vilka kriterier ska en IT-investering uppfylla för att skapa nytta för organisationen

För ett företag eller en organisation kan det vara av stor vikt att kunna utvÀrdera en IT-investering dÄ denna kan leda till nytta för organisationen. Ur kundens perspektiv Àr det viktigt att vÀlja den investering som passar just deras organisation och dÀrför Àr det viktigt med rÀtt information sÄ att valet blir rÀtt. DÀrför Àr det viktigt att kunna identifiera de kriterier som företaget anser att en IT-investering ska uppfylla. Detta arbete inriktas dÀrför till att undersöka vilka kriterier en IT-investering ska uppfylla för att skapa nytta för organisationen.Resultatet visar nÄgot olika kriterier uppkommit frÄn de olika företagen som har undersökts. Genom att utföra litteraturstudier och enkÀtundersökning har det kunnat göras en jÀmförelse mellan de rÄdande Äsikterna pÄ företagen och det som litteraturen sÀger.

Internrevision och styrelse : - En studie om vilken anvÀndning styrelsen har av internrevisorerna?

Denna uppsats handlar om internrevisorer och hur deras rapporter anvÀnds av styrelsen. Under de senaste Ären har mÄnga olika företagsskandaler inom nÀringslivet uppdagats bÄde i Sverige och utomlands. Skandalerna har gjort att en större fokusering har lagts pÄ företagens interna kontroller. Styrelsen Àr ytterst ansvarig för de interna kontrollerna men det nya regelverket utgÄr ifrÄn att ett aktiebolag har en sjÀlvstÀndig granskningsfunktion, en internrevisionsavdelning. Syftet Àr att undersöka hur styrelsen ser pÄ internrevisorernas arbete och kunskap och om de anser att internrevisorerna Àr till nÄgon nytta i styrelsens eget arbete.

<- FöregÄende sida 3 NÀsta sida ->