Sök:

Sökresultat:

3508 Uppsatser om Nytt köp - Sida 22 av 234

ImplementeringssvÄrigheter ? frÄn ett organisationsorienterat perspektiv och ett systemleverantörsperspektiv

I dagens samhÀlle Àr systembyte inte nÄgonting nytt och begreppet inte speciellt frÀmmande. Detta Àr en daglig hÀndelse ute hos organisationerna. Anledningarna till att ett systembyte sker hos en organisation Àr oÀndliga, men nÄgra tydligt framtrÀdande aspekter finns. Idag sÄ Àr effektivitet mycket viktigt och det Àr ofta en kategori som man vill höja i och med att man byter eller förnyar systemet. Det ska gÄ fortare och ge mer.

MellanRum Nygammalt stadsbibliotek i Stockholm

Grunden för examensarbetet Àr den tÀvling om nytt stadsbibliotek i Stockholm som Stockholms stad utlyste 2006. Det nuvarande stadsbiblioteket frÄn 1928, ritat av Erik Gunnar Asplund, Àr en av Sveriges mest kÀnda byggnader. Uppgiften har varit att rita en tillbyggnad som kan bilda en helhet tillsammans med det nuvarande biblioteket. Det har handlat om att först vÀrdera det som finns idag och sedan tillföra nÄgot för framtiden..

Studera resultatet och metodikens pÄverkan pÄ resultatet vid införandet av ett standardsystem

NÀr en verksamhet bestÀmmer sig för att införskaffa ett nytt datorsystem kan de vÀlja mellan att egenutveckla ett skrÀddarsytt system eller köpa ett fÀrdigt standardsystem. Det blir idag allt vanligare att en verksamhet vÀljer att köpa ett standardsystem. Den stora fördelen med standardsystem Àr att det Àr billigare Àn att egenutveckla ett system.Det finns flera olika metoder som Àr framtagna för att underlÀtta arbetet med att vÀlja rÀtt standardsystem. Det Àr inte ovanligt att en del verksamheter inte anvÀnder sig av en vedertagen metod vid val av standardsystem. Att ett företag inte arbetar efter en vedertagen metod behöver inte betyda att de inte arbetar metodiskt och strukturerat.

MERCOSUR SOM ETT NYTT REGIONALT BLOCK : Ett steg nÀrmare en Sydamerikansk Union?

Uppsatsen har till syfte att undersöka huruvida MERCOSUR Àr en aktör pÄ den internationella arenan och om dess tilltagande utveckling kommer kunna bidra till ett ökat interregionalt samarbete. Uppsatsen ska uppnÄ syftet genom att svara pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: 1) Kan MERCOSUR definieras som en aktör pÄ den internationella arenan? 2) Kan MERCOSUR ses som ett nytt regionalt block och dÀrmed ingÄ i interregionala samarbeten?Uppsatsen gÄr igenom nya regionala blockens uppkomst och vad som skiljer dem Ät frÄn andra frihandels avtal. Uppsatsen Àr en komparativ analys som anvÀnder sig av tvÄ modeller för att svara pÄ frÄgestÀllningarna. Den ena Àr Björn Hettnes dynamiska modell som beskriver en förÀndringsprocess.

ArbetsrÀttsliga krav vid offentlig upphandling

Offentlig upphandling Àr inte endast ett sÀtt att tillförskaffa sig varor, utan kan ocksÄ anvÀndas som ett samhÀllspolitiskt instrument för att verka för sociala mÄl som stÀllts upp. Hur de varor och tjÀnster som upphandlas produceras inverkar pÄ de arbetsrÀttsliga och sociala förhÄllandena i leverantörskedjan, och genom att stÀlla sociala krav vid en offentlig upphandling kan den upphandlande myndigheten förstÀrka förtroendet hos invÄnarna. Trots en omfattande EU-rÀttslig reglering pÄ omrÄdet Àr det idag dock osÀkert vilka möjligheter den upphandlande myndigheten ges att stÀlla arbetsrÀttsliga krav pÄ leverantören av upphandlingsföremÄlet. Syftet med uppsatsen Àr att utreda i vilken omfattning en upphandlande myndighet kan stÀlla arbetsrÀttsliga krav vid en offentlig upphandling, samt utreda om förslaget till nytt klassiskt upphandlingsdirektiv kommer innebÀra nÄgra förÀndringar för den upphandlande myndigheten vad gÀller möjligheten att stÀlla arbetsrÀttsliga krav. Av uppsatsen framkommer att det inte finns nÄgon klar grÀns vilka arbetsrÀttsliga krav den upphandlande myndigheten fÄr stÀlla pÄ leverantören vid en offentlig upphandling. Den största möjligheten att stÀlla ett arbetsrÀttsligt krav torde föreligga om kravet stÀlls sÄsom ett tilldelningskriterium, dÄ EU-domstolen har klargjort att sociala krav fÄr stÀllas för att tillgodose behov hos personer samt att ett tilldelningskriterium inte behöver vara kopplat till upphandlingsföremÄlet, utan det kan vara kopplat till hur en vara eller tjÀnst produceras.

OÄterkalleliga fullmakter : SÀrskilt vid begagnande av röstrÀttsfullmakt pÄ aktiebolagsstÀmma samt förhÄllandet till 7 kap. 3 § aktiebolagslagen

För att förhindra att delÀgare i fÄmansföretag utnyttjar det faktum att de har den reella bestÀmmanderÀtten har 3:12-reglerna utformats. Reglernas syfte Àr att neutralisera be-skattningen mellan delÀgare i fÄmansföretag och delÀgare i andra bolag. Om en delÀgare eller nÀrstÄende Àr aktiv i betydande omfattning i ett fÄmansföretag eller annat företag som bedriver samma eller likartad verksamhet innehar delÀgaren kvalificerade andelar. Beskattning av kvalificerade andelar sker i inkomstslaget kapital upp till grÀnsbeloppet och sedan ska resterande del beskattas i inkomstslaget tjÀnst. Vad som omfattas av be-greppet samma eller likartad verksamhet Àr inte nÀrmare definierat i varken lagtext eller förarbeten varför Högsta Förvaltningsdomstolens praxis ger ledning till hur begreppet ska tolkas.I praxis fastslÄs att begreppet samma eller likartad verksamhet omfattar situationer dÀr hela eller delar av verksamheten har överförts till ett nytt bolag vars verksamhet ligger inom ramen för den tidigare bedrivna verksamheten.

Automobilpalatset

Automobilpalatset i Jönköping, ritat av byggnadsingenjör Birger Lindström, uppfördes under Ären 1929-1930 och var ett av de första parkeringshusen i Sverige. Förutom parkering fanns det utstÀllningshallar och bilförsÀljning, service och bensinstation-lÄngt före bilismen var en del av folks vardag. Efter rivningshot byggnadsminnesmÀrktes huset Är 2001.  Idag finns andra affÀrsverksamheter i gatuplan, resterande vÄningar stÄr relativt tomma och mycket nedgÄnga. Automobilpalatset Àgs av kommunen och det finns för nÀrvarande ingen plan för förÀndring.  Jag vill i mitt förslag addera mÀnniskan till Automobilpalatset. Stadsbilden och synen pÄ bilen har förÀndrats sedan 1930.

Ett nytt system stÀller till problem en studie av Göteborgs Postens rapportering kring VÀsttrafiks nya betalsystem

Titel:Ett nytt system stÀller till problem en studie av Göteborgs Postens rapportering kring VÀsttrafiks nya betalsystemFörfattare:Jenny Björkman & Josefin LantzKurs:Examensarbete i Medie och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs UniversitetTermin:VÄrterminen 2010Handledare:Britt BörjessonUppdragsgivare:VÀsttrafikKontaktperson: Pressinformatör Ingela SchönningSidantal:49 sidor, exklusive bilagorSyfte:Syftet för studien Àr att undersöka hur Göteborgs Posten skildrat VÀsttrafiks nya betalsystem under perioden 18 maj 2009 till 31 januari 2010.Metod:En kvantitativ kartlÀggning och en kvalitativ textanalysMaterial:Det material Göteborgs Posten publicerat rörande VÀsttrafiks nya betalsystem under perioden 18 maj till 31 januari, vilket Àr totalt 110 artiklar. För den kvalitativa textanalysen anvÀnds 17 utvaldanyhetsartiklar.Huvudresultat:Studien visar att de enskilda nyhetsartiklarna inte har gÄtt utanför ramarna för en rimlig bevakning. Om man dock ser till den totala rapporteringens helhet, har VÀsttrafik blivit missgynnat. Detta eftersom Göteborgs Posten grundat flera artiklar pÄ den negativa kritiken som rÄder pÄ insÀndarsidor och Internetforum,i kombination med att resenÀrernas perspektiv nÀstan alltid varit det ledande. Journalisterna som skrivit nyhetsartiklarna presenterar dock ofta en rÀttvis, informerande och granskande skildring av hÀndelsen.

Utvecklingsstörda personer inom anstalter. : En studie om vÄrdgivares uppfattningar om kriminalvÄrdens kompetens att kunna tillgodose lindrigt utvecklingsstörda personers behov.

Detta arbete behandlar internetbedrÀgeriers utveckling i Sverige mellan Ären 2006 och 2011.Syftet med arbetet Àr att ge en bild av hur internetbedrÀgerier har utvecklats genom Ären, vilka orsaker som kan ligga bakom och vilka ÄtgÀrder som kan förhindra att internetbedrÀgerier begÄs. Fokus i detta arbete ligger pÄ privatpersoners utsatthet av internetbedrÀgerier, och till detta ligger Nationella trygghetsundersökningens (NTU) statistik som underlag. FrÄgestÀllningarna i detta arbete Àr: Hur har internetbedrÀgerierna utvecklats mellan Ären 2006 och 2011? Vilka orsaker ligger bakom utvecklingen av internetbedrÀgerier? Vilket motiv anvÀnder gÀrningspersonerna sig av för att bedra via internet? Vilka ÄtgÀrder kan implementeras för att försvÄra internetbedrÀgerier?För att uppnÄ syftet och kunna besvara frÄgestÀllningarna Àr arbetet baserat pÄ en statistisk genomgÄng av officiell kriminalstatistik och NTU. Som ett komplement till statistiken har semi-strukturerade intervjuer med tvÄ poliser med god insyn i internetbedrÀgerier genomförts.

Den heliga bilden : En jÀmförelse av ikoners betydelse mellan den ortodoxa kyrkan och dess medlemmar

Inbjuden av Gustaf III, den franska teaterdekoratören, konstnÀren och arkitekten Louis Jean Desprez, i Sverige 1784-1804, förnyade teaterdekorationen pÄ Operan. Genom att analysera Desprez? teaterdekorationer med inspiration frÄn de abstrakta konstnÀrerna Mondrian, Malevich och Rothko, utvecklar uppsatsen ett nytt tolkningssystem som tillsammans med traditionell tolkning innebÀr en djupare tolkningsmetod. Detta visar att Desprez? teaterdekorationer var viktiga för Gustaf III:s kulturpolitik.

Modulbyggt kontra platsbyggt : prisskillnad pÄ studentbostad

Stockholmsregionen hade Är 2011 68 000 bostadslösa studenter. Studenter som stÄr i bostadskö kan fÄ sin bostad till mitten eller i slutet av deras studieperiod. Men att bara bygga nya studentbostÀder Àr inte en enkel lösning. Att bygga nytt idag Àr förknippat med dyra byggkostnader dÀr kokurrensen om fina lÀgen Àr hÄrd, vilket resulterar i dyra hyror. Detta Àr nÄgot som studenter inte har rÄd med.

LÀroplanen - hjÀlpmedel eller börda?

I denna kvalitativa studie har jag intervjuat sex pedagoger, i bÄde grundskola och gymnasieskola, för att finna svar pÄ vilken roll Skolverkets styrdokument spelar i pedagogens vardagliga verksamhet. I arbetet konstateras att dagens lÀrare upplever att de till viss del följer styrdokumenten i sin undervisning, samt att sÄ lÀnge spÄrbundenheten inom yrkessektorn och oviljan att pröva nÄgot nytt Àr sÄ central inom lÀrarkÄren, skulle införandet av nya lÀroplaner inte ensamt bidra till nÄgon förÀndring i framtidens skola..

Arbete för integration: en studie av migranters erfarenheter i en medelstor kommun i Norrbotten

Befolkningsrörelser Àr inget nytt fenomen, de har funnits under lÄng tid. De stora grupperna som migrerat till Sverige efter andra vÀrldskriget har kommit som arbetskraft eller flyktingar, men Àven andra grupper som exempelvis anhöriga till personer med utlÀndsk bakgrund finns. Idag har ungefÀr en sjÀttedel av Sveriges befolkning annat etniskt ursprung. I Boden finns förhÄllandevis fÄ personer med utlÀndsk bakgrund, drygt tre procent av invÄnarna Àr födda utanför Sverige. Migrationsprocessen bestÄr normalt av fyra delar.

Elevers syn pÄ lÀrande och skolsituation i en mÄngkulturell skola

MÄngkulturell skola Àr inget nytt, vi har alltid varit olika pÄ mÄnga sÀtt, det handlar inte enbart om olika kulturell bakgrund. Vi ska öka förstÄelse och kunskaper om varandras olikheter och pÄ det sÀttet fÄ en Ànnu bÀttre skolsituation.Arbetet bygger pÄ djupintervjuer med sju elever pÄ handels och adm programmet samt tididgare litteraturstudier och visar att eleverna har god social kompetens, att det finns en spridning. De trivs pÄ sitt program och Àr goda marknadsförare för programmet..

LÀsning i ny kostym : En aktionsforskningsstudie om elevers lÀsning

Dagens samhÀlle med ett allt snabbare tempo skapar ny teknik som blir Älderdomligt redan dagenefter. Samtidigt underlÀttar tekniken informationsspridningen. Detta stÀller höga krav pÄ skolansom ska rusta eleverna inför framtiden. Svenska elever Àr i nulÀget duktiga i lÀsning i eninternationell jÀmförelse men antalet elever med lÀsförmÄga över medel sjunker samtidigt somfÀrre antal lÀser lÀngre texter. Denna aktionsforskningsstudie Àr ett sÀtt att utveckla och bidra medkunskap om hur elever upplever lÀsning genom en för gruppen ny arbetsgÄng dÀr olika lÀsstilarinkluderas.

<- FöregÄende sida 22 NÀsta sida ->