Uppsatsen behandlar ämnet E-demokrati. Detta är ett relativt nytt begrepp, speciellt i Sverigeoch det befinner sig i en utvecklingsfas. E-demokrati handlar om ett nytt sätt att arbeta meddemokrati, med hjälp av dagens tekniska hjälpmedel som Internet, e-post och olikadatorprogram. Det är inte en ny form av demokrati utan möjligheten till nya infallsvinklar iarbetet att jobba gentemot medborgarna.Uppsatsen är kopplad till Lessebo Kommun där en fältstudie utförts i samband med enpraktik. Kommunen är i uppstarten av etablering av ny och utveckling av gammal teknik.Därför är det intressant att undersöka om den demokratiska frågan finns med i kommunensarbete när den nya tekniken implementeras.

Syftet med uppsatsen var att undersöka elevers uppfattningar om varför de inte uppnått godkända betyg i något eller några av ämnena svenska, engelska och matematik när de gick ut åk nio i grundskolan.Studien bygger på en kvalitativ metod med sex halvstrukturerade djupintervjuer. Studien har en fenomenologisk livsvärldsansats då avsikten varit att ta reda på en del om hur världen har visat sig och uppfattats av dessa sex elever. Resultatet visar bl. a. att samtliga respondenter tycker att de fått den hjälp de hade behövt alldeles för sent. Vidare anser de att de flesta lärare visat ett för dåligt engagemang och intresse samt en för liten förståelse för deras behov.

I dagsläget finns ett problem med det fällbara kartbord som används i militära ledningsfordon. Större fokus på säkerhet och nya förhållanden har lett till att ett nytt bord behövs som är anpassat för den nya miljön och användarna. Arbetet har utförts i samarbete med BAE Systems Hägglunds och handlar omutvecklingen av ett nytt fällbart kartbord till det bepansrade bandfordonet BvS10 MkII.Utgångspunkten har varit att skapa ett mer användarvänligt bord som dessutom är billigare och väger mindre. Slutresultatet baseras till stor del av energonomianalys där höjd och lutning på bordsskivan analyserades med hjälp av datorsimulerade människor baserade på antropometriska data. Utöver ergonomianalysen har även ett koncept på fällning av bordet samt en hjälpmekanism till denna tagits fram.

Formgivning och organsiering av ett nytt operahus. Strukturering av befintligt program, val av material, konstruktion och struktur, klimat, hållbarhet..

Syftet med rapporten är att undersöka hur skapandet av kompositionen ?Forget-me-not?, ett nytt kammarmusikaliskt stycke för duosättningen sång och cello arbetades fram och interpreterades. Detta skedde genom en explorativ metod och samarbete mellan mig som textförfattare/sångerska, en cellist och en kompositör som skrev materialet direkt för duon. Det kammarmusikaliska arbetet hade särskild uppmärksamhet på aspekter som intonation, vibrato, interpretation och scenisk gestaltning. Det finns flera titlar för duosättningen, trots detta, verkar det inte finnas någon forskning om kammarmusik för en sådan duo.

Är det möjligt att arbeta med grafik från 1980-talet för att forma om och lansera på nytt? Kan man komma bort ifrån klyschor och retro stil för att visa upp en modern syn på 1980-talets stil som går att använda i dag? Design finns överallt runt omkring oss, det är en del av våra liv och en beståndsdel som ständigt ändras av medias rörliga plattform. Den ständiga förändring som design för med sig blir många gånger ifrågasatt och diskuterad inom mediebranschen. Ofta kommer rätt och fel upp som begrepp inom design om vad som fungerar eller inte, begrepp som jag i mitt arbete lyfter fram och arbetar kring. Genom olika manipulationer och arbete med digital grafik, som pålägg av texturer och färg/form på fotografier, visar mitt arbete en bildserie som är skapad med färg och form från 1980-talet.

Vårt syfte med detta arbete har varit att undersöka hur ett urval lärare i år 1-6 uppfattar tidigareläggning av betygssätting.Vår empiriska undersökning är grundad på intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex lärare som är verksamma i år 1-6. Lärarnas erfarenheter tillsammans med vårt empiriska material utgör grunden i vårt arbete.Det som framkom i vår undersökning, var att vårt urval av lärare var övervägande positivt inställda till fördelarna med tidigarelagd betygssättning. Till den positiva inställningen bidrog det faktum, att lärarna själva hade positiva erfarenheter från den egna skoltiden. Framförallt ansåg lärarna att elever som redan är framgångsrika i sitt skolarbete gynnas mest av betygssättning.

Vårt syfte med detta arbete har varit att undersöka hur ett urval lärare i år 1-6 uppfattar tidigareläggning av betygssätting.Vår empiriska undersökning är grundad på intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex lärare som är verksamma i år 1-6. Lärarnas erfarenheter tillsammans med vårt empiriska material utgör grunden i vårt arbete.Det som framkom i vår undersökning, var att vårt urval av lärare var övervägande positivt inställda till fördelarna med tidigarelagd betygssättning. Till den positiva inställningen bidrog det faktum, att lärarna själva hade positiva erfarenheter från den egna skoltiden. Framförallt ansåg lärarna att elever som redan är framgångsrika i sitt skolarbete gynnas mest av betygssättning.

Gestaltning av ett nytt kulturhus i Istanbul. De självständiga volymer som utgör kulturhusets permanenta program binds samman av en takstruktur, under vilken programmet är föränderligt och stadens myller och mångfald tillåts ta plats.  .

Stroke är en av de stora folksjukdomarna och insjuknandet sker ofta akut utan förvarning. Insjuknandet i stroke och tiden därefter betecknas som en livsomvälvande erfarenhet för den drabbade personen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att insjukna i stroke och det första året därefter. Materialet bestod av fjorton vetenskapliga artiklar vilka genomgått kvalitetsgranskning och därefter analyserats med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att plötsligt insjukna; Att känna begränsningar och uppleva osäkerhet; Att det är viktigt med stöd och information; Att bygga upp sitt liv på nytt.

Detta examensarbete utfördes på DM-Motorbearbetningen vid Scania CV AB i Södertälje. DM har en plan för att öka kapaciteten i tillverkningen, detta gör att det under de närmaste åren kommer påbörjas ett antal investeringsprojekt i nya produktionsavsnitt. I dagens konkurrensutsatta marknader blir det viktigare och viktigare att vara effektiv och att ha korta ledtider i allt arbete som utförs inom industrin. I och med detta finns det stora vinster i att vid uppstart av nytt produktionsavsnitt kunna korta ned tiden som det tar till full produktionstakt. Fokus i detta arbete har legat på att identifiera möjliga orsaker till att denna tid blivit längre än vad som planerats i tidigare projekt på Scania.Historiskt när Scania har projekterat och startat nya produktionsavsnitt har det alltid tagit en viss tid innan förväntad volym och kvalitet uppnåtts efter produktionsstart.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka gymnasieungdomars uppfattning av motivation i relation till kommunikationen av uppgifter och mål i styrdokumenten: Lpf 94 och Idrotten vill. Studien utgår från bandinspelade kvalitativa intervjuer av nio idrottligt aktiva gymnasieungdomar. Faktorer som sätts i samband med motivation av ungdomarna har genom hermeneutisk forskningsansats tolkats, i relation till faktorer i styrdokumnetens kommunikation av uppgifter och mål och mot bakgrund av tidigare forskning. Slutsatsatsen av studien är att gymnasieskola och idrott baserar och styr motivation mot verksamhetens kommunicerade uppgifter och mål i ett framtidsperspektiv som legitimeras av samhällsnytta. Innebörden av motivation för ungdomarna är baserad på subjektiva känslor, i ett här-och-nu perspektiv, och betraktas som en del av ungdomarnas förändrings- och självständighetsprocess.

Fastighetsverket ska bygga ett nytt residens för Sverigesambassadör i Chile. Residenset skall tillgodose högtställda krav på arkitektonisk utformning. Målet är attskapa moderna, vackra, effektiva och representativalokaler som ökar intresset och uppmärksamheten förSverige. Byggnaden, interiören och inredningen skalltillsammans utgöra en enhetlig gestalt och förmedla enpositiv bild av Sverige på ett tydligt sätt. Residenset ärlikasom ambassaden Sveriges ansikte utåt.

Det nya betygssystemet och betygssättningen från och med årskurs sex börjar tillämpas i full skala i den svenska grundskolan från och med läsåret 2012/13. Denna studie har som syfte att undersöka lärares uppfattningar om denna förändring under en period när den faktiska betygssättningen av sjätteklassare ännu inte har ägt rum. Fyra skolor och 38 lärare deltog i undersökningen. Det teoretiska ramverket var ursprungligen framför allt nyinstitutionellt men även teori och forskning kring betyg och bedömning tas upp. Under undersökningens gång dök det också upp andra intressanta fynd. Att arbetssättet för lärare redan har påverkats i så stor utsträckning var oväntat och att så pass många lärare ändå uttryckte att deras elever i sexan, eller ännu tidigare upplevde så pass mycket stress, var också något oväntat. Dessa fynd analyseras och diskuteras också. Sammanfattningsvis tonar det fram en ganska problemfylld bild av den tidigarelagda betygssättningen i denna undersökning.

Denna kvalitativa fallstudie undersöker hur svenskämnet på IB-programmet regleras i styrdokumenten, hur styrdokumenten kan omsättas till undervisningspraktik samt vilka fördelar och nackdelar lärare som undervisar i både IB-svenskan och de nationella svenskkurserna Svenska A och Svenska B upplever med IB-svenskan. Fallstudiens metoder är en hermeneutisk styrdokumentsanalys av IB-svenskans styrdokument i relation till kursplanen för Svenska B, en halvstrukturerad observation av en lektion i IB-svenska och halvstrukturerade intervjuer med de två lärare som undervisar i IB-svenska på den undersökta gymnasieskolan. Som analysverktyg nyttjas ramfaktor- samt frirumsmodellen. De slutsatser som kan dras utifrån fallstudien är att de yttre ramarna för IB-svenskan i form av styrdokumenten är snävare än för kursen Svenska B. Kursplanen, betygssystemet, ?Prescribed Book List?, den tillgängliga tiden, elevunderlaget och gruppstorleken utgör alla ramfaktorer som inskränker lärarnas frirum, både det upplevda och reella, i utformningen av och undervisningen i IB-svenska.