The aim of this thesis is to analyze the academic discipline translation studies; the analysis centers upon bibliometric aspects, and is carried out chiefly by means of quantitative methods, enabled by the databases Web of Science and Scopus as well as by the corpus-linguistic software Wordsmith; however, this quantitative focus is complemented by auxiliary qualitative means of investigation, i.e. a discourse-analytically oriented study of a corpus of domain-endemic reviews.A number of core journals are analyzed in order to show what and whom are cited in translation studies, and, furthermore, what adjacent domains hold sway over it; attention is also given to influential authors, regions and languages operating within the domain. It is shown that the domain under scrutiny is quite differentiated, even fragmentary; the term pluricentric is used to describe this tendency towards sprawling. No superior authors (in terms of publication frequency) emerge, which arouses the suspicion that the domain may be conditioned by a hierarchical divide between journals and monographs. Furthermore, it is clear that translation studies is a eurocentric domain: European languages dominate.

This essay is an examination of the examples in Kant?s Critique of Judgement. The examples which I have focused on all converge in an idea of wildness. These examples of the beautiful are illuminated by a culture-historical perspective, where the literary and scientific travelogue genre is of great importance. Apart from being exegetic and culture historical, my method is also analytic.

Säkerhetstänkandet är på stark frammarch i vårt samhälle idag. Så även inom skidåkningen. Detta har lett till att allt fler väljer att åka skidor med både ryggskydd och hjälm, vilket har gjort att tillverkning av sådana attiraljer är en växande marknad. På denna marknad försöker POC etablera sig och har till säsongen 05-06 lanserat sina första produkter, hjälmar för alpint tävlande och ryggskydd. Dessa hjälmar har rönt stor uppskattning och fått bra kritik av press och designers runt om Europa, vilket har lett till designpriser och utmärkelser under året.

Tidningens personporträtt är en journalistisk genre som skiljer sig från konventionell nyhetsjournalistik genom en artig och hyllande, snarare än kritisk och granskande karaktär. I den här uppsatsen har jag för avsikt att undersöka hur personporträtt i två svenska tidningars söndagsbilagor, Dagens Nyheters ?DN söndag? och Aftonbladets ?Söndag? konstrueras. I uppsatsen studeras 8 personporträtt utifrån frågeställningen: vad i de valda personporträttens livsbeskrivningar väljer journalisten att se och hur beskrivs det? Syftet är att placera frågeställningen i en sociologiteoretisk kontext av moderniteten som tillstånd och media som viktig social kunskapskälla och förmedlare av erfarenhet.

When referring to the same event, people can have different assumptions. What is interesting to see is why these assumptions are different, why do people have different stories? Some of the reasons could be different levels of expectation, different communication channels or even different cultural backgrounds. We have analysed all these by having a case study within a company that has recently gone through a change management/strategy implementation process.The research reviewed in this paper originates in two different worlds. One world is a research world where stories come from textbooks and articles.

Detta arbete har fötts ur en övertygelse om att nyskapad konstmusik bör kunna vara lättillgänglig även för oerfarna lyssnare inklusive en yngre generation, utan att göra avkall på de kvalitetskrav som förknippas med denna genre. Via Gunnar Valkares avhandling Det audiografiska fältet kom jag till en större medvetenhet både om min egen ambition som tonsättare och om vilka parametrar i musiken som kan sägas avgöra om musiken får plats inom allmänna, eller om man så vill, vanligt folks musikaliska preferenser. Efter ytterligare fördjupningar i referenslitteratur samt efter några konstmusikaliska ut- och återblickar kunde jag identifiera de principer efter vilka jag ville försöka skriva ett musikstycke som skulle kunna motsvara dessa föreställningar. Uppsatsens teoretiska del utgörs av ett referat av Valkares text, särskilt hans begrepp ?Det Gemensamt Givna? (DGG), mina egna kommentarer och reflexioner kring denna text samt ett försök att ytterligare utveckla tankarna kring vad som kännetecknar sådan musik som kan omfattas av en bred publik.

My essay is about the latter period of Anne Charlotte Leffler?s authorship. In Part I of my essay, I describe her path from the 1880s, where she described femininity as a shortcoming, as writes Ingeborg Nordin-Hennel, towards the 1890s and towards describing femininity as a possibility. This development took place on two levels ? on an outer level, where all the woman writers in the late 1880s were influenced and where they were pushed out by the male writers, and on an inner level with Leffler herself.Her late literary works depict new and more independent types of women, and eroticism is given a more prominent position.

Denna C-uppsats analyserar genom kvalitativt inneha?llsanalytiska metoder utvalda delar av BBC:s bevakning av upploppen i England i augusti 2011. Metodmodellen a?r egenkonstruerad, men anva?nder element ur kritisk diskursanalys (CDA, Faircloughs tilla?mpningar), samt delar av de metodverktyg som tas upp i Selby och Cowderys metodhandbok How to Study Television. Materialet underso?ks i fyra steg: konstruktion, kategori/genre, inverkan/agency samt diskursiv praktik/nyhetsva?rdering.

Title: "Oh how brightly May-sun shines?". I have chosen to write about culture differences in music. My purpose with this study is to unite two music cultures into one piece of art. Through my story and film you can see my attempt to teach a men's choir two songs in ten rehearsals.

Uppsatsen undersöker förändringar i SVTs utbud av barnprogram samt förändringen i bilder, tilltal och vilka som får komma till tals i nyhetsprogrammet Lilla Aktuellt. Uppsatsen undersöker vecka 37 mellan åren 2000 och 2012 med nedslag vartannat år (2000, 2002 etc.). Uppsatsen består två analyser, varav den ena är en kvantitativ analys. Den fokuserar på SVTs utbud av barnprogram. Fokus ligger på programtyp, genre, utseende och ursprungsland.

Den här uppsatsen undersöker om det finns en genrekonvention för mäklares objektsannonser och hur en prototypisk objektsannons i så fall kan se ut. Sammanlagt 36 objektsannonser för bostadsrätter och villor från Stockholmsområdet och Göteborgsområdet undersöks. Med hjälp av närläsningar med fokus på genredrag och språkmönster identifieras och analyseras gemensamma drag.Utgångspunkt för undersökningen är den genredefinition där en genre ses som bestående av en given uppsättning språkdrag som hör ihop med en viss språksituation. Detta innebär att en texts syfte tillsammans med förväntningar om ett visst textmönster, innehåll och språk är centrala för en genretexts utformning.Utifrån det undersökta materialet framgår att en prototypisk objektsannons bl.a. innehåller fem obligatoriska drag.

Vi vill undersöka den debatt som har förts i några av Sveriges största dagstidningar gällande Bonnierägda biografföretaget Svensk Filmindustris (SF) potentiella uppköp av Schibstedägda SandrewMetronomes biografer.Som studenter i medie- och kommunikationsvetenskaps finner vi inte bara ett stort intresse i själva debatten kring SF Bios eventuella köp av SandrewMetronome utan också i vilka retoriska tekniker som journalisterna och debattörerna använts sig av. Vi kommer att svara på frågor som: Vad betonades under debatten och vilket verklighetsuppfattning syntes hos skribenterna?Vi har valt att begränsa oss till dagstidningar och debatterande artiklar, det vill säga krönikor, kåserier och kommentarer. Fokus har lagts på Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan, där vi valt ut fem artiklar som vi sedan har analyserat kvalitativt. Till grund för analysen har vi använt oss av teorier kring mediekoncentration och agenda-setting.Inledningsvis har vi gjort en tematisk analys, där bland annat genre, resonemang och sakförhållanden är i fokus.

Cover Story is a project, which students at Lillholms - and Ekholms School worked in during spring and fall of 2009. Several school subjects were integrated in project; social studies, art and Swedish, to empower the students to create, implement and design a magazine. The purpose of the project was to give the students the opportunity to fantasize about the future and their dreams by creating their very own Cover Story. During the project I realized that the student?s selection of magazine genre had a direct relation to the gender of the students themselves.

Frågan kring hur mycket engelska lånord vi använder i vårt dagliga språk debatteras från och till. I denna uppsats redovisar jag en undersökning om ungdomars användande av engelska lånord i diskussioner kring musik på nätet. Det undersökta textmaterialet består av sex olika forum och gästböcker där man diskuterar musik från tre genrer. I varje genre finns en diskussion kring engelska/amerikanska artister och en diskussion kring svenska artister. Jag gjorde detta urval för att få ett lite bredare material eftersom jag antog att frekvensen lånord kunde skifta mellan de olika genrerna.Jag inleder med en kort beskrivning av de sex forum som ligger till grund för min undersökning.

Syfte:Syftet är att söka svar hur åtgärdsprogrammen ser ut i årskurs tre och sex utifrån frågeställningarna:? Vilka ämnen/problemområden behandlas?? Vilka åtgärder föreslås?? Vem/vilka är ansvariga för att åtgärderna genomförs?? Hur är den dokumenterade uppföljningen och utvärderingen av åtgärdsprogrammen?Teori:Undersökningen är gjord med en textanalytisk ansats. Textanalyser kan göras på flera olika sätt. Den här undersökningen är gjord med hjälp av en innehållsanalys för att därigenom kunna kvantifiera olika element i de texter som undersöks. Vid innehållsanalys, liksom vid all textanalys, krävs det en viss kunskap av den genre som texterna representerar.