Teorierna säger att organisationer är svårföränderliga och att individer inte anpassar sig, eller anpassar sig successivt efter ändrade redovsningsmetoder. Hypoteserna förkastades vilket motsäger teorierna. Resultatet tyder på att kreditgivare är flexibla och förändrar sin kreditbedömning, på grund av en förändrad redovisningsinformation, vid införandet av IAS..

Syftet med uppsatsen är att beskriva Riksutställningars förändringsarbete i samband med en omlokalisering från Stockholm till Visby, under en såkallad krisperiod. Uppsatsen fokuserar på tre områden; de ideer som ligger till grund för förändringen, de processer mynigheten genomgått och individens roll i förändringsarbetet..

I denna studie undersöks Uppsala universitets kommunikationsstrategier från mitten av 2000-talet till och med 2010. Kommunikationsstrategierna undersöks utifrån ett nyinstitutionellt perspektiv, för att studera hur institutionellt tryck som marknadisering kommit att påverka dessa. Marknadiseringsprocessen undersöks i sin tur utifrån den institutionella omgivningen i form av politiska initiativ, för att studera den institutionaliserade processen. Utifrån nyinstitutionell teori om organisationers tendenser till formaliserade strukturer, jämförs vad som kommit till uttryck i kommunikationsstrategiska dokument med hur det externa kommunikationsarbetet i praktiken har utvecklats under denna tidsperiod..

C-uppsatsen baseras på en fallstudie över ABB Communication Centers internkommunikation, den övergripande kommunikativa enheten på ABB Sverige AB. Syftet är att beskriva informationsdesignens roll i såväl den dagliga verksamheten som den övergripande inställningen till det internkommunikativa arbetet. Samt jämföra teorier inom organisations- och kommunikationsvetenskap samt informationsdesign och resultaten från den empiriska undersökningen..

Syftet med denna studie är att uppnå ökad förståelse för skillnader och likheter mellan en organisations och dess traineers förväntningar i förhållande till organisationens traineeprogram. Studien genomförs i samarbete med en kunskapsintensiv industriorganisation och är avgränsad till att studera organisationens nuvarande traineeprogram. Tre teman där skillnader och likheter mellan organisationens och traineernas syn utgör studiens frågeställningar; trainee och traineeprogram, humankapital samt nätverk och sociala relationer. Frågeställningarna knyter an till tre teoretiska utgångspunkter. Nyinstitutionell teori och humankapitalteori, två teorier som betraktar rationalitet på olika sätt, därtill är forskning om nätverk och sociala relationer av relevans för studien.

This study aims to compare two ethnographies of organizational culture ? one from the discipline of Social Anthropology and one from the discipline of Organizational Studies ? considering their purpose, their method, and their concept of culture. Despite big similarities, or perhaps thanks to the similarities, some fundamental differences are made visible. The discipline of Organizational Studies has, compared to that of Social Anthropology, regarding the research method being used, less focus on, and less participation in, the informal social life of the organizational culture of the study. Regarding the concept of culture the Organizational Studies consider culture containing more of unity, stability and clear boundaries, compared to Social Anthropology.

Antalet ensamkommande flyktingbarn- och ungdomar (EKBU) i Sverige har ökat markant sedan 2013. Under 2015 beräknas 7800 stycken barn och ungdomar komma till Sverige som flyktingar. Riksdagen och regeringen sammanställer så kallade regleringsbrev där instruktioner kring hur flyktingmottagandet framgår. Varje kommun får dessa, vilket styr hur Migrationsverket ska arbeta och ta emot flyktingar. I och med det ökade antalet EKBU kan ett markant ökat mottagande ske för kommunala HVB-hem, vilket kan resultera i en utmaning för boendepersonalen.

Uppsatsen handlar om samverkan mellan de myndigheter/aktörer som är inblandade i arbetet kring våld i nära relationer, vilka faktorer som är viktiga för samverkan, hur man arbetar kring detta och då framförallt hur man arbetar för att säkerställa en fortsatt god kvalité i samverkansarbetet. Syftet är att analysera vilka faktorer som gynnar eller hindrar samverkansarbetet.Detta görs utifrån teorier om samverkan och organisationsteori..

Hösten 2007 genomfördes denna jämställdhetsutredning inom bank- och finansbranschen.Syftet med utredningen var att belysa hur informella aspekter inom Bank AB kunde förstås i relation till jämställdhet. Den konkreta och övergripande frågeställningen är: Vilka hinder och möjligheter framträder för jämställdhet i Bank AB:s organisation? För att besvara den övergripande frågan ställdes följande frågor till mitt material: Framträder det några skillnader inom organisationen som är relaterade till kön/genus? Hur framställs kvinnor och män i interntidningen? Vilka föreställningar finns om kön/genus i organisationen?Utredningen utfördes via enkäter, därefter undersöktes personaltidningen och slutligen genomfördes intervjuer. Teoretisk utgångspunkt är organisationsteori med genusperspektiv uppdelat i begrepp som gäller strukturer, ledarskap, symbolism och förändring. Även teoretiska resonemang om systemförändrande/systembevarande jämställdhetsarbete applicerades på materialet.

Sammanfattning Titel: Samverkan pågår ? Stanna till vid Hållplats 8 Engelsk titel: Collaboration in progress ? please wait! Nivå: Magisteruppsats i socialt arbete, maj 2007 Författare: Michael Andersson och Iréne Davidsson Handledare: Oscar Andersson Problem: I takt med att organisationer har blivit alltmer komplexa och beroende av varandra, har också samarbete och samverkan kommit i centrum. Denna studie är unik, därför att det inte tidigare har gjorts någon utvärdering av samverkans- och nätverksarbetet mellan socialförvaltning, skola och polis. Vi ska i den här uppsatsen se närmare på samverkan mellan tre olika organisationer; socialtjänst, skola och polis i stadsdelen Rosengård i Malmö. Syfte: Syftet med uppsatsen är att belysa framgångsfaktorer och brister i samverkan och nätverksarbetet kring socialtjänstens öppenvårdsarbete bland unga kriminella på Rosengård.

Syftet med studien är att undersöka hur införandet av ett nytt IT-stöd upplevs inverka på styrning och praktik inom kontoren som beslutar om insatser till personer med funktionsnedsättning. Studien tar sin utgångspunkt i nyinstitutionell teori och idéer om förändringar i offentlig sektor i linje med teoribildningen New Public Managemnt. Med hjälp av New Public Management vill vi förstå styrningen inom kontoren och hur den fungerar. Denna teoribildning är inspirerad av näringslivets struktur och har kommit att påverka den offentliga sektorn från 1980-talet och framåt. Skaparna hävdade att dessa idéer ökar legitimiteten och effektiviteten.

På bara några år har svensk reklam gått från nionde plats till tjugotredje plats bland världens mest prisbelönade länder. Uttalanden i media om en försämrad traditionell svensk reklam påstås bero på ett flertal faktorer, den hårda konkurrensen om svensk talang inom reklam är en. Den digitala framgången visar å andra sidan en ny sida av svensk reklam; fyra av världens tio mest framgångsrika byråer inom digital kommunikation är svenska. Såväl yttre som inre mer branschspecifika krafter påverkar den svenska reklambranschen.Av uttalanden i media är det tydligt att förändringar ses på olika sätt. Det torde i sin tur ha en inverkan på hur en aktör med ledande befattning sedan förhåller sig till dessa i den egna verksamheten.

Syftet med uppsatsen var att förstå hur Ultimate Fighting Championships (UFC), en amerikansk kampsportstävling startad 1993 i USA, har legitimerat sin verksamhet, från att ha varit starkt kritiserad, till att nå framgång och internationell spridning. I sin linda under 90-talet gjorde dessa brutala, i princip oreglerade och slagsmålsliknande former, att tävlingen möttes av kritik från politiskt håll, vilket kom att hota organisationens överlevnad.UFCs legitimeringsprocess under 90-talet fram till en bit av 2000-talet visade på tydliga paralleller till boxningen, som under 1800-talet även den hotades av illegalitet. Så har också Norbert Elias och Eric Dunning, med bland annat boxningen som exempel, beskrivit hur (teorin om) civilisationens process påverkade fritidsaktiviteter till att bli vad vi idag kallar för sport. Avsnittet med historisk bakgrund över bl.a. boxning ämnar visa på dessa paralleller, med fokus på sporternas nära stundande illegalitet till förmån för en verksamhet som tvangs att bli mer reglerad och kontrollerad ? mer ?civiliserad?.Det som hotade UFC var dock inte direkt sett illegitimitet, utan utfrysning och hot från de medel som kunde styra sportens visibilitet, dvs.

Denna uppsats analyserar och prövar den ledningsteori som är framlagd av Martin vanCreveld i boken ?Ledning i krig?. Prövningen tar sin utgångspunkt i Poppers metod omteoriprövning. Van Crevelds slutsatser testas först internt och sen överses teoribilningenslogiska form. Slutligen jämförs slutsatserna med andra teorier om ledning ochorganisation.

Syftet med uppsatsen är att analysera mångfaldskonsulters syn på mångfald och mångfaldsarbete utifrån nyinstitutionell teori och sociologen Lauren B. Edelmans begrepp om lagens ledarskapifiering. Uppsatsens analysdel är baserad på intervjuer med 14 mångfaldskonsulter. Analysen visar att mångfaldskonsulter använder ett "brett" begrepp om mångfald, som inkluderar både diskrimineringslagens kategorier och därtill ickerättsliga dimensioner som kompetens, färdigheter, arbetssätt och klädstil. Det breda mångfaldsbegreppet tillsammans med en betoning på organisationsnytta snarare än rättvisemotiv tolkas i denna uppsats som en ledarskapifiering av lagen ? en tolkningsprocess varigenom diskrimineringslagen och dess rättviseprinciper retoriskt omgestaltas för att bättre överensstämma med arbetsgivarintressen.