Den fo?religgande uppsatsen syftar till att utforma kontextspecifika idealtyper av socialt handlande i politisk Nyhetsrapportering. Fo?r att a?stadkomma detta fo?renas teori och empiri vid utformningen av det metodologiska verktyget. Den teoretiska utga?ngspunkten fo?r uppsatsen a?r Habermas kritik mot teknokratisering av politik i Nyhetsrapportering.

Den fo?religgande uppsatsen syftar till att utforma kontextspecifika idealtyper av socialt handlande i politisk Nyhetsrapportering. Fo?r att a?stadkomma detta fo?renas teori och empiri vid utformningen av det metodologiska verktyget. Den teoretiska utga?ngspunkten fo?r uppsatsen a?r Habermas kritik mot teknokratisering av politik i Nyhetsrapportering.

Föreliggande explorativa studie ämnade undersöka hur representanter från POSOM-grupper (psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer) upplevde Nyhetsrapporteringen i samband med Estoniakatastrofen och Flodvågskatastrofen med avseende på korrekthet i nyhetsbevakningen och fokusering på anhöriga. Vidare ämnade den explorativa studien undersöka känslor associerade till Nyhetsrapporteringen samt om det fanns någon relation mellan upplevd Nyhetsrapportering och associerade känslor. Två identiska e-enkäter frånsett betingelsen Estoniakatastrofen respektive Flodvågskatastrofen skickades slumpmässigt till Sveriges 290 kommuner. Studien baserades på 117 representanter från POSOM-grupper. Föreliggande studie påvisar hög grad av korrekthet i nyhetsbevakningen.

Denna kandidatuppsats undersöker hur ett användande av språk och bilder i massmedial Nyhetsrapportering kan påverka sociala dominansrelationer och ojämna maktrelationer i samhället. Som exempel undersöker uppsatsen hur svensk dagsmedia presenterade och representerade oroligheterna i Husby sommaren 2013. Undersökningen bygger på kritisk diskursanalys där Norman Fairclough och John B. Thompsons ansatser utgör de teoretiska utgångspunkterna. Uppsatsen kommer fram till, att på det sätt som bilder och språk användes, utifrån Fairclough och Thompsons teoretiska ansatser kan påverka sociala dominansrelationer och ojämna maktrelationer i samhället.

Titel: Färgar färgen av sig? ? En undersökning av svenska dagstidningarsNyhetsrapportering kring Juholt-affärenFörfattare: Annelie EliassonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap på kandidatnivå.Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2012Handledare: Monica Löfgren-NilssonSidantal: 37 sidor exklusive bilagorSyfte: Syftet med studien är att undersöka huruvida svenska dagstidningarnas politiska färg påverkade nyhetsförmedlingen kring den så kallade Juholt-affärenMetod: Kvantitativ innehållsanalysMaterial: 262 artiklar ur tre socialdemokratiska och lika många borgerliga dagstidningar under perioden 2011-10-01 till 2012-01-31Huvudresultat: Resultaten av studien påvisar att det förekom markanta skillnader mellan olika dagstidningarnas Nyhetsrapportering kring Juholt under den avsedda perioden. Skillnaderna framträdde genom bland annat artiklarnas fokus, vinklar och dominerande journalistisk gestaltning. Den troligaste orsaken bakom dessa skillnader är att dagstidningarnas politiska färg färgat av sig på nyhetssidan..

Since the emergence of social media websites as an established part of our society, the landscape ofcommunication has undergone dramatic changes. Especially in the field of journalism, the impact ofsocial media websites, such as Twitter, has been the subject of discussions about the actual partsocial media play in communication and news reporting. The general opinion has been that socialmedia has revolutionized the way we communicate and that a shift in power is taking place as themasses now engage in, and affect, our societies way of spreading information. This study is acritical discussion about whether Twitter in particular, and social media in general, has affected thejournalistic field in the extent that many claim it has. By comparing theories about traditionalmedia, such as television and newspapers, with recent studies about Twitter, we conclude that it isto early to establish the role of social media.

I samtida Nyhetsrapportering framkommer näst intill dagligen kontroverser kring romer och deras situation och den mediebild som det svenska samhället blir tilldelad av medierna tenderar att uppfattas som objektiva sanningar som sällan kritiskt ifrågasätts. Med avstamp i den mediala nyhetslogiken är det därför viktigt att belysa och ur ett kritiskt perspektiv granska denna bild och de inbyggda antaganden om romer som förmedlas. Syftet med denna studie är därför att genom en tematisk analys undersöka vilka som är de övergripande teman som romer kopplas samman med och vidare genom en kritisk diskursanalys analysera hur romer representeras samt hur eventuella diskrimineringsmekanismer kommer till uttryck i Dagens Nyheter och Aftonbladets Nyhetsrapportering under perioden 1 januari till 30 April 2015. Den kritiska diskursanalysen utgår från van Dijks metodmodell som vidare har kopplats samman med Kristina Boréus begreppsapparat som syftar till att åskådliggöra språklig diskriminering i Nyhetsrapportering. Jämte tidigare forskning som behandlar diskursiv rasism, ?Europas romer? och nyhetsdiskurs om romer i brittisk och rumänsk press består de teoretiska utgångspunkterna huvudsakligen av mediernas roll, representation av grupper, diskursteori, stereotypisering och språklig diskriminering. Resultatet av analysen visar att tiggeriet är en debatt som fått stort utrymme och där romer ofta nämns samt att diskriminering av romer är uppmärksammad i Dagens Nyheter och Aftonbladets Nyhetsrapportering.

This study examines how Sweden?s four biggest newspapers deal with the attacks in Oslo and on Utøya the 22nd of July 2011. This date, where the ethnic Norwegian Anders Behring Breivik, bombed the goverment headquarter and killed 69 people at a political camp, will be remembered for a long period of time.  With its critical perspective, this study examines a total of thirteen news articles published within eight days after the attacks in Oslo and on Utøya, to see in what way the Swedish news papers constructs Breivik as a person. Furthermore the study examines in what way the Swedish newspapers makes connections to Sweden and to what extent speculation is used in the news articles. The theoretical premises for the study are the critical discourse analysis, and key elements within it that is used are ideology, discourse and micro- and macro analysis. The conclusion shows that Swedish newspapers are disposed to construct Breivik as a unique individual who falls outside the normative scopes in their explanations of a murderer or a terrorist.

Villkoren för krigföring befinner sig i ständig förändring och tempot med vilket de ändras ökar. Det här för med sig allt fler faktorer att ta hänsyn till när de samtida förutsättningarna för krig och konflikter skall förstås och hanteras, och bland dessa finns medierna och deras sätt att rapportera från konflikter. Tidigare forskning inom området har visat att ett lands mediers rapportering från konflikter tenderar att spegla nationens utrikes- och säkerhetspolitiska orientering, vilket i sådana fall innebär att sättet på vilket ett lands medier rapporterar från en konflikt kan påverka omvärldens uppfattning om landet i sin helhet.Uppsatsens syfte är att undersöka om svensk medierapportering alltjämt speglar den svenska utrikes- och säkerhetspolitiska orienteringen, eller om den tenderar att uppvisa en mer självständig roll. Undersökningen sker genom en fallstudie av svensk Nyhetsrapportering från en konflikt i Sveriges närområde i modern tid. Via metoden framinganalys jämförs Svenska Dagbladet och Dagens Nyheters rapportering från Krimkrisen 2014 med ett antal teman ur svensk utrikes- och säkerhetspolitisk orientering, i både historisk och modern tappning.Resultatet visar att Nyhetsrapporteringen från den aktuella tidsperioden går i linje med den svenska utrikes- och säkerhetspolitiska orienteringen och att det finns tydliga inslag av såväl historiska drag såsom neutralitet och alliansfrihet, som av moderna drag avseende internationalism med betoning på multilateralt samarbete..

Studien undersöker Sveriges Radios nyhetspublicering på nätet och jämför med Ekots nyhetssändningar i etern. Syftet är att undersöka eventuella skillnader i nyhetsurvalet, samt hur webbinnehållet påverkas av flerkanalspubliceringen och webbens möjligheter till ständig publicering och uppdatering, möjlighet att använda sig av bildobjekt och grafik samt hypertext och interaktivitet. Undersökningen ramas in av de teoretiska begreppen konvergens och divergens, samt teorier om hur kanalernas produktionsförhållanden påverkar nyhetsinnehållet. En kombination av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys har använts, där de båda kanalerna undersöktes under två dagar, 23 och 24 april 2012. Det visade sig att webbens Nyhetsrapportering till viss del bestod av nyheter som inte fanns med i Ekosändningarna.

Studien underso?ker om det finns skillnader mellan kvinnliga och manliga nyhetsreportrar i deras rapporterande om samma ha?ndelse och hur dessa i sa? fall ter sig. Genom en kvalitativ textanalys har 20 nyhetsartiklar analyserats inneha?llsma?ssigt, bera?ttartekniskt och framsta?llningsma?ssigt. Artiklarna har analyserats utifra?n en del av de teorier som finns om kvinnligt och manligt spra?k och rapporterande. .

                    AbstractTitle:  Irakkriget 030320 ? en komparativ studie av svensk och amerikanskNyhetsrapportering. (Iraq war 030320 ? a Comparative Study of Swedish and AmericanNewsreport) Author:  Catherine Lundahl Tutor:  Christian Christensen Course:  Media and Communication C ? Bachelor Thesis University:  Uppsala Universitet Keywords:  Iraq war, framing, war journalism, propaganda, Swedish press, American press,democracy, totalitarianism, president Bush, president Hussein, the UN, victims.  AimThe purpose with this essay is to compare the Swedish and American press during the 2003Iraq war newsreport. Focus is put on the framework of news each country presents.Material/MethodologyThe essay represent a selection of articles during the week before the invasion 030313-030320which delimited to a material of 20 newsarticles from each country.

När Orkanen Katrina härjade i New Orleans förlorade över tusen människor sina liv och ännu fler människor förlorade sina hem och bostäder. Denna händelse fick stor plats i både svensk och amerikansk massmedia.. I amerikans press har det hävdats att svarta människor ?plundrar? medan vita människor ?letar mat?. Vi är intresserade av hur händelsen, med tyngdpunkt på etnicitet och nationalitet, skildras i svensk media..

Jag har i min studie kommit fram till att representationen av kön fortfarande är relativt ojämlik. På de flesta poster, oavsett om det är i form av intervjuad eller reporter, är män i kraftig övervikt, och kvinnor är inte sällan statistiskt mindre till antalet.Min studie stämmer bra överens med tidigare gjorda studier på området, men har även vissa skillnader - framförallt ligger dessa skillnader i procentsatsen på det studerade materialet.Det tycks inte heller, baserat på min studie, vara någon skillnad om man studerar material från mer kommersiella kanaler, med exempelvis kanaler som är icke-kommersiella. Resultatet blir liknande i båda fallen..

Syfte: Undersöka om opinionsbildande språkanvändning som förekommer i tidningarnas ledare även tar plats i nyhetsartiklarna.Material: Åtta utvalda publikationer från www.flamman.se och www.dn.se Metod: Kritisk diskursanalysSlutsatser: Språkanvändning och åsikter som förekommer i ledare för att skapa opinion, återfinns i de nyhetsartiklar som har analyserats..