Titel: Metro och Punkt.se -en kvantitativ studie om gratistidningar.Författare: Anna-Karin KlingbergKurs: Uppsatsarbete 10 p i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistikoch masskommunikation vid Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2009Handledare: Karin FogelbergSidantal: 39 exklusive bilagor, med bilagor 49.Syfte: Syftet med denna uppsats är att se om det förekommer några skillnader mellangratistidningarna Metro och Punkt.se. Om det förekommer skillnader, se vad det är som skiljertidningarna åt, såväl innehåll som layout.Metod: En kvantitativ innehållsanalys, en undersökning som baseras på sju nummer av varje tidning. Alla tidningarna är från samma vecka.Material: Sju styckena nummer av Metro samt sju styckna nummer av Punkt.seHuvudresultat: Det förekommer inga större väsentliga skillnader mellan gratistidningarna Metro och Punkt.se. Det som skiljer tidningarna mest åt är layout, utseende, färgsättningarna samt vissa Nyhetsartiklar.

Syftet med vår studie är att lyfta fram hur media beskriver en person som utför en självmordsattack. Själva utgångspunkten i studien är det terrorattentat som den 11 december 2010 drabbades Sverige, då självmordsbombaren Taimour Abdulwahab utlöser en hemmagjord bomb mitt i centrala Stockholm. Vi har gjort en kvalitativ studie, metoden som vi har använt oss av för att analysera vårt material är kritisk diskursanalys, materialet består av Nyhetsartiklar från två dagstidningar och två kvällstidningar.Resultatet visar på att beskrivningen av Taimour Abdulwahab som en idealisk gärningsman är allra vanligast. Det finns beskrivningar av Taimour Abdulwahab som det idealiska offret i vårt material men dessa är inte särskilt många till antalet och det är heller ej lika målande eller skiftande i sina beskrivningar. Ytterligare en slutsats som vi kommit fram till är att man i några fall valt att beskriva honom utifrån ett mer neutralt perspektiv, varken som gärningsman eller offer.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken diskurs som präglar Nyhetsartiklar (från Dagens Nyheter och Aftonbladet) som handlar om terrorism och terrorister. Teori: Studien görs ur ett diskursanalytiskt och semiotiskt perspektiv genom att studera artiklarnas huvudsakliga ämne, den schematiska strukturen samt hur ordföljden och ordvalet ser ut i nyhetstexterna. Metod: Undersökningen grundar sig dels på en kvantitativ analys där artiklarnas huvudsakliga ämne bestäms, dels på en djupare, kvalitativ analys där nyhetstexterna granskas mer ingående gällande den språkliga formen. Resultat: Resultaten visar att den språkmässiga skillnaden i rapporteringen om terrorism i artiklarna från de båda tidningarna är marginell. Den största skillnaden ligger dels på det kvantitativa planet gällande de huvudsakliga ämnena, dels på den schematiska uppbyggnaden.

Syfte: Syftet med denna studie är att skapa ökad förståelse för medias roll i förmedlingen av begreppet CSR, corporate social responsibility. Med media menas i studien svensk papperstidning.Metod: Diskursanalys kring CSR i svensk tryckpress, inspirerad av Michael Foucault och Norman Fairclough, applicerad på Nyhetsartiklar. I studien används ordet diskurs som en förklaring till att nyhetstexter påverkar den sociala verkligheten. CSR innebär företags sociala ansvar, kring frågor om bland annat miljö, som går utöver vad lagen kräver.Slutsatser: Analysresultatet visar att CSR i nästintill samtliga artiklar benämns synonymt med samhällsansvar, som alltså varit det mest dominerande området som behandlats i de artiklar som har analyserats. Det framkommer även att det finns skillnader i artiklarnas intertextualitet, beroende på vilken tidning de tillhör.

The main purpose of this study has been to explore and determine how the journalistic work was used by internet users to start and keep a discussion on the internet going.We started in the aftermath of a local arson in a town of Sweden, where a discussion on the internet forum Flashback and the local newspapers commentary fields was raised.We have used these discussions to study what part the journalistic work play in these events. To do that we used a critical discourse analysis and a rhetoric analysis to investigate how these discussions use news articles to make their point. We divided the comments into four different categories, which are comments about understandings of the event, comments that talked about the matters of fact, criticism pointed at the newspaper and comments that identify the offenders.The result of the analysis shows that both forums use journalistic work as facts in their discussions. Both also use earlier articles that were written before the arson, to make their point in the discussion..

I Sverige uppfyller medierna demokratiska uppgifter i syfte att värna om den lagstadgade fria åsiktsbildningen. Medierna ska granska inflytelserika aktörer och deras innehåll ska presentera olika åsikter mellan vilka allmänheten självständigt ska kunna ta ställning. I uppsatsens undersöks hur Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Sydsvenskan hanterade kravet på opartiskhet i förhållande till respektive dagstidnings nyhetsförmedling inför riksdagsvalen 2006 och 2010. Tidigare forskning visar på att Alliansen gynnades i valrapporteringen inför såväl riksdagsvalet 2006 som 2010.För att göra kravet på opartiskhet mätbart tar jag hjälp av Jörgen Westerståhls tankegods som formulerar två krav vilka ska uppfyllas för att medierna ska anses förmedla opartiska nyheter. För det första ska en nyhet vara balanserat återgiven och för det andra måste rapporteringen förhålla sig neutral.Resultatet visade att journalistiken i större utsträckning uppfyllde kravet på neutral representation än balanskravet.

Old Spice marknadsföringskampanj som lanserades under 2010 nådde snabbt stora framgångar och spreds som en löpeld över internet. Reklamfilmerna med ?the Old Spice man? sågs under kort tid miljontals gånger och en viral marknadsföringskampanj var född. Genom en fallstudie av denna kampanj analyseras fem olika faktorer; produkt, promotion, innehåll & utformning, spridning & interaktion. Detta för att granska deras inverkan på kampanjens framgång.Studien har skett genom en analys av sekundärdata, i form av Old Spice? reklamfilmer samt ett stort antal Nyhetsartiklar och intervjuer som behandlade kampanjen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur svenska dagstidningsredaktioner förhåller sig till featurejournalistik i dag och vilken betydelse feature har för papperstidningens överlevnad. Undersökningen är uppdelad i en kvantitativ och en kvalitativ del. Vi har lagt fokus på fyra tidningar ? Katrineholms-kuriren, Norrköpings tidningar, Sydsvenska dagbladet och Göteborgs-posten. Som kvantitativ metod har vi räknat antalet texter med featurekaraktär i respektive tidning under en vecka i november 2009.

The aim of this study was to examine the readability of news articles published in the Swedish national newspaper Dagens Nyheter during the years 1999 - 2013. Our hypothesis was that the written language in newspapers is simpler today than it was 15 years ago. To measure the possible change of the written language in a quantitative study we chose to use a method to calculate the readability of 30 news articles, two from each year. We could not see any development of the language level so we chose to do a complementary qualitative study of the layout and presentation of the news articles. This secondary study showed a significant change in how news is presented throughout the years.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att belysa den konflikt som finns mellan riskkapitalbolagens vinstintresse och dess påverkan på kvalitet inom välfärden.Metod: En kvalitativ forskningsansats som baseras på data från fem intervjuer. Respondenterna representerar riskkapitalbolag på olika sätt och frågor om riskkapitalbolag inom välfärdsmarknaden besvaras. Intervjuerna kompletteras med sekundärdata som främst består av Nyhetsartiklar som berör ämnet.    Teori: Beskriver riskkapitalmarknaden och välfärdsmarknadens funktion och hur den påverkas av den fria konkurrensutsättningen. Det beskrivs hur informationsasymmetrier kan vara ett problem inom välfärden då säljaren kan utnyttja köparens kunskapsunderläge.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur svenska dagstidningsredaktioner förhåller sig till featurejournalistik i dag och vilken betydelse feature har för papperstidningens överlevnad. Undersökningen är uppdelad i en kvantitativ och en kvalitativ del. Vi har lagt fokus på fyra tidningar ? Katrineholms-kuriren, Norrköpings tidningar, Sydsvenska dagbladet och Göteborgs-posten. Som kvantitativ metod har vi räknat antalet texter med featurekaraktär i respektive tidning under en vecka i november 2009.

Titel:Mediebilden av tillverkningsindustri ochtjänstesektor under finanskrisen ? En kvantitativ studie av innehållet i Dagens Nyheter och Göteborgs-PostenFörfattare:Anna Jägnefält och Stefan StrömbergUppdragsgivare:Västsvenska Industri- och HandelskammarenKurs:Examensarbete i Medie- ochkommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikationTermin:Vårterminen 2010Handledare:Magnus FredrikssonSidantal:59, inklusive bilagorSyfte:Syftet med studien är att kartlägga och analysera hur tillverkningsindustri respektive tjänstesektor har framställts i Dagens Nyheter samt Göteborgs-Posten under perioden augusti 2008 - mars 2010.Metod:Kvantitativ innehållsanalysMaterial:Ekonominyheter och åsiktsmaterial som berörtillverkningsindustri och tjänstesektor i DagensNyheter och Göteborgs-Posten under periodenaugusti 2008 t.o.m. mars 2010.Huvudresultat:Resultaten visar att mediebilden av respektive sektor i huvudsak är negativ under den undersökta perioden. Vad avser exponering förekommer tillverkningsindustri i Göteborgs-Posten i någothögre utsträckning än i Dagens Nyheter. Omvänt förhållande gäller vad avser tjänstesektor, d.v.s.

Hösten 2004 sändes i SVTs Uppdrag granskning ett reportage med rubriken "Lars Ohlys syn på demokrati". Därefter blossade en massmedial debatt upp, den så kallade kommunismdebatten. Både från partikamrater och andra politiker framfördes krav på att Lars Ohly skulle sluta kalla sig kommunist och året därpå gav han med sig. Men vad avsåg man i debatten egentligen med ordet kommunism? Min hypotes är att det rådde en semantisk konflikt i debatten, det vill säga en kamp om betydelsen hos ordet kommunism/kommunist.I den här uppsatsen visar jag, genom att undersöka Nyhetsartiklar och ledare ur svensk dagspress, att min hypotes stämmer.

The aim of this Master?s thesis is to examine the retrieval performance of two search engines, Yahoo! News and Sesam, specialized on indexing news articles in Swedish. Thirty search questions were used in this study, divided into three different categories: domestic news, amusement and sport. Precision has been calculated both for the 30 search questions as a total and for the three categories as well. Precision was calculated at every DCV-level and then divided with the number of search questions used, in an attempt to reach an average measure.

Den manliga brottslingen är normen i samhället och kvinnliga motsvarigheter ses som undantag. I denna uppsats undersöks mediebilden av en kvinnlig mördare. Denna mediebild jämförs med hur motsvarande bild ser ut för en man. För att kunna göra den jämförelsen har fallet Bobby valts, där Bobbys mamma och hennes sambo utförde mordet på pojken. Vidare jämförs om det finns några skillnader eller likheter mellan mediebilderna i en dagstidning och en kvällstining.