Abstract  Titel: Det förvärvade innanförskapets tecken på utanförskap. En diskursanalytisk studie av Dagens Nyheters rapportering kring Ludmila Engquist. Författare: Ulrika Apell Syfte: Syftet med denna uppsats är främst att undersöka om, och i sådana fall hur, konstruktionen av Ludmila Engquist har skiftat vid olika tillfällen i hennes karriär. Detta görs utifrån ett intersektionellt perspektiv, där hänsyn tas till aspekterna genus, nationalism, etnicitet och utanförskap. Ett annat syfte är att, utifrån teorin om ?the human interest story?, undersöka hur den mediala berättelsen om Engquist konstrueras i Dagens Nyheter. Metod/Material: Undersökningen utgörs av en reflexiv diskursanalys i tre steg av de artiklar om Engquist som publicerats i Dagens Nyheter från december 1995 till december 2001.

Syftet med denna uppsats var att studera mediebilden som stora svenska dags- och kvällstidningar förmedlar av den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen ADHD. Under ett år publicerades de 132 texter i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter som ingått i min undersökning. En hypotes är att medierna, medvetet eller omedvetet, bidrar till att förstärka myterna om ADHD. För att se hur ADHD framställs i dessa medier har jag använt mig av en kvantitativ innehållsanalys och kompletterat den med en mindre kvalitativ textanalys.Den kvantitativa undersökningen har dels använts till att undersöka i vilken utsträckning och omfattning ADHD förekommer i de aktuella medierna samt i vilka sammanhang funktionsnedsättningen figurerar. I och med detta har jag kunnat urskilja vilka teman som är vanliga i rapporteringen samt om det förekommer någon över respektive underrepresentation kopplat till  kön eller åldersgrupp.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur stor mängd av artiklarna om kommunal verksamhet i Piteå-Tidningen och Norra Skåne som är kritiskt granskande. Det finns en brist på undersökande journalistik i svenska lokaltidningar. Det visar både resultaten från tidigare forskningar och resultatet från undersökningen som gjorts i den här uppsatsen. Slutsatsen är ganska deprimerande för den som hyllar granskningsidealet. Cirka nio procent av texterna är undersökande och tre procent av dem har nått upp till det hårdare kravet på en kritisk granskning.

For years the northern parts of Sweden, Norrland (translated: North land) has been considered mystified and exotified by the southern, more urban parts of the country. The rural Norrland ? though 60 percent of Sweden ? is seldom a part of the common conversation, meaning that most of the people living in the southern parts simply have no idea what is happening in the north. The one million people living in Norrland, on the other hand, every day gets to know what happens in the south on the evening news. The question about this possible structural relation between the urban and the rural became a large matter of cultural debate in the spring of 2015, If this thesis is true, we have a problem on our hands; can the national news be considered national if half the country is misrepresented? That question is what this essay is trying to find out by analyzing two of Swedens largest national newspapers.

Vår grundläggande forskningsfråga är om miljöproblemens centrala betydelse i samhället återspeglas i att de också får ökat genomslag i journalistiken. För att få ett hanterbart svar på frågan har vi gjort en jämförande studie av miljöjournalistiken i två ledande svenska dagstidningar, Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten. Vi har undersökt innehållet i de båda tidningarna under en vecka vart tionde år från 1952 till 2012. Under dessa veckor har vi analyserat alla artiklar som handlat om miljöfrågor. Vi har använt materialet från den kvantitativa studien för att kunna se eventuella skillnader och likheter i tidningarnas miljörapportering. Vi har även genomfört en kompletterande kvalitativ delstudie där fyra miljöreportrar, två från vardera tidning, har intervjuats.

Syftet med studien är att studera medierapporteringen avSverigedemokraterna i samband med Järnrörsskandalen med hjälp avgestaltnings- och primingteorin. Materialet bestod av artiklar från Svenska Dagbladet, Expressen, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Fria Tider. Materialet analyserades både kvantitativt och kvalitativt.Våra analyser från denna studie visar hur informationsflödet sprids mellan tidningarna och hur de med hjälp av ett gemensamt underlag har konstruerat händelsen. Samtliga tidningar gör sin egen tolkning av Järnrörsskandalen med hjälp av individuella källor och perspektiv. Expressens gestaltning av avslöjandet ifrågasätts aldrig utan godtas i samtliga tidningar som vi tittat på..

 Denna uppsats handlar om huruvida det har skett en förändring i svenskans adjektivkomparation under de senaste årtiondena. Undersökningen består av två moment. I moment ett har jag jämfört korpusarna Talbanken, som innehåller presstexter från 1960-talet och 1970-talet, och SUC (Stockholm-Umeå Corpus), som innehåller presstexter från 1990-talet, med fokus på förekomsten av suffixkomparation och perifrastisk komparation. Moment två har bestått av att undersöka hur 50 utvalda adjektiv kompareras i Språkbankens konkordanser Press 65 och Press 98. Resultaten av undersökningen visar att den perifrastiska komparationen har ökat i användning, men även att suffixkomparation har ökat bland vissa adjektiv.

Purpose/Aim: The purpose of this study is to examine how the advertisements of houses in the newspaper of Dagens Nyheter, have developed in layout, by text and image, during the last fifty years and to examine what part of the home is highlighted, as evident values of lifestyle.Material/Method: By examining twenty advertisements from the newspapers every decade during the period of 1958-2008, the layout and lifestyle will be described and analyzed by a quantative and qualitive (discourse) method.Main results: The advertisements has changed in many ways. The layout has drastically developed to a more personal layout of the estate agents and the trends of lifestyle have had an impact on how the agents have created the text in the advertisments to entice customers..

I augusti 2010 inträffade en olycka i San José-gruvan i Chile. Olyckan resulterade i att 33 gruvarbe-tare blev fast i ett skyddsrum i över två månader innan de kunde räddas. Händelsen fick ett stort utrymme i media världen över. I vår studie har vi utmanat medielogiken genom att testa tre ny-hetsvärderingsteorier utifrån aftonbladet.ses och dn.ses nyhetsrapportering kring gruvolyckan. Tidningarna valdes därför att de är Sveriges största kvälls- respektive morgontidning.

Vi startade vår studie med en vilja att ta reda på hur tidningsföretagen ska göra för att hantera förändringsprocessen som sker inom tidningsbranschen just nu. Upplagorna för papperstidningarna sjunker och många tidningar tvingas säga upp personal för att finansiera verksamheten. Fler och fler tidningsföretag har även börjat införa olika sätt att ta betalt för de digitala Nyheterna på internet som ett försök att ordna upp den försämrade ekonomin. Det aktuella ämnet har väckt många frågor hos oss. Är papperstidningen en rest från gamla tider som snart kommer ersättas helt av de digitala Nyheterna? Och hur ska det digitala i så fall kunna finansiera tidningarna när läsarna är vana att få sina digitala Nyheter gratis?Vi har studerat ämnet genom en kvantitativ studie där vi med en enkät frågat personer mellan 25-45 år om deras vanor och syn på Nyheter och nyhetsmedier.

The starting point of this thesis is the debate surrounding the two referenda?s in France and the Netherlands in May and June 2005, regarding the proposal of a European constitution. The aim of this study is to analyse how democratic legitimacy and the role of the citizens portrays within the democratic discourse of the European Union. The empirical material is based upon both speeches from the European Commission and news articles from the French newspaper Libération and the Swedish newspaper Dagens Nyheter. Discourse analysis is used as a theoretical frame of reference combined with models of democracy.

It is in society's interest that news is conveyed in a correct and memorable manner. News contributes to general knowledge and increases awareness of other people's life situations. Because of news the population is able to follow and be a part of the political debate. Therefore, it is important that one remembers what one has seen, both in long and in short term, i.e. memorability is a critical aspect when it comes to news.The aim of this work was to study the news form a memorability perspective, that is, how long one remembers the news after watching them.

Studien behandlar hur de svenska dagstidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet i sin bildjournalistik gestaltade upploppen i Stockholms fo?rorter va?ren 2013. Fokus ligger pa? att identifiera o?vergripande gestaltningsmo?nster vad ga?ller ha?ndelserna, de inblandade akto?rerna och Husby som omra?de. Med hja?lp av en o?versiktlig inneha?llsanalys av samtliga bilder publicerade pa? nyhetsplats under perioden 20-25 maj och semiotiska bildanalyser av a?tta utvalda bilder har jag kommit fram till att tidningarna i stor utstra?ckning la?ter enstaka dramatiska bilder representera sto?rre skeenden och att de inblandade akto?rerna och Husby som omra?de gestaltas utifra?n stereotyper som tidigare forskning har visat a?r vanlig i mediebilden av kriser och fo?rortsomra?den.

Syfte: I våra svenska tidningar har bilderna fått ta mer och mer plats och får därmed större möjlighet att påverka läsaren med egna tolkningar av bilden. Det har lett till en debatt kring hur bilder används för att gestalta våra politiker på nyhetsplats. En grupp journalister som kallar sig Den allierade journalisten uppmärksammade att det, enligt dem, fanns en skillnad i hur Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt porträtterades i bild under valspurten 2010. Senare redovisade journalistprofessor Kent Asp att vissa tidningar varit extra hårda i sin bevakning av Mona Sahlin i nyhetstexter. Med anledning av detta finner vi det intressant att undersöka och analysera  tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressens bilder av Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt de sista veckorna innan valet 2010.

Under de senaste åren har ekonomiska problem uppstått i tidningsbranschen i samband meddigitalisering av media. UNT (Upsala Nya Tidning) levererar numera Nyheter i flera olikadigitala kanaler. Fokus ligger på att bli mer öppen, snabb, interaktiv och tillgänglig. Den ökadeinteraktionen med läsare ställer krav på att journalister måste förändra sin roll i jämförelse medhur man tidigare arbetat med läsarkontakter. I en fallstudie av UNT har vi gjort kvalitativaintervjuer med medarbetare på UNT samt läsare, med syfte att undersöka journalistens roll iinteraktion med läsare.