Syftet med arbetet är att skapa en bättre förståelse för vad kreativitet och kreativa produkter är. I arbetet utvärderas även en metod för bedömning av kreativiteten i en produkt. Den metod som utvärderas är Creative Product Semantic Scale (CPSS). Det finns många olika definitioner på kreativitet och några tas upp i det här arbetet. För att kreativitet skall uppstå är även omgivningen och kontexten viktig.

Samhället är ständig förändring vad avser den ej organiserade småbrottsligheten. Det blir fler och fler av de så kallade enmansfötetagen där man gör affärer som inte ryms inom lagens ramar. Dessa små ?enmansband? gör sig snabba och stora pengar genom liten arbetsinsats. De som drabbas är de som oftast lämnar sin saker utan uppsikt när arbetsdagen är slut och mörkret faller över nejden.

Huvudresultaten i undersökningen är att de tre gratistidningarna väljer att profilera sig helt olika. City Göteborg väljer att profilera sig som en gratistidning med lokala Nyheter i ett kvällstidning format. PunktSE väljer att profilera sig som en gratistidning med en blandning av lokala och nationella Nyheter i ett kvällstidningsformat. Metro väljer däremot att profilera sig som en gratistidning med nationella Nyheter i ett seriöst perspektiv. Gratistidningarna skiljer sig inte mycket ifrån betaltidningarna och analysen överensstämmer även mycket väl med tidigare forskning på området.

Syfte och frågeställning: Att undersöka hur två svenska Nyhetstidningar valt att skildra en Nyhet under vald period. Detta görs genom att besvara följande frågeställning: På vilket sätt skildrar Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet ebolaviruset i sina tidningsartiklar från 1 maj 2014 till och med den 31 oktober 2014? Metod och material: Kvantitativ innehållsanalys på samtliga artiklar publicerade i DN och SvD under perioden 1 maj 2014 till och med 31 oktober 2014 samt diskursanalys på sex artiklar. Huvudresultat: I studien framkom det en tydlig förändring i artiklarna under hela undersökningsperioden. Det förändrades från att vara diskussioner om en kris till att sedan diskuteras om olika åtgärder för att minska oroligheten bland invånarna..

I slutet av år 2005 blev en ny applikation utvecklad. Applikationen hade en innovativ potential att marknadsföras internationellt vilket ledde till att en patentansökan lämnades in och företaget Mobisma AB grundades. Den tekniska lösningen uppfyllde kraven för en patentansökan och hade Nyhet, uppfinningshöjd och en industriell användbarhet. Avsikten med den här uppfinningen var att styra användarens frånvarustatus i en telefonväxel från sin mobiltelefon. Vid den här tidpunkten årsskiftet 2005/2006 var det unikt med applikationer för en mobiltelefon.

Att elevernas kunskap i matematik sjunker är ingen Nyhet. Flera undersökningar, både nationella och internationella, visar att svenska elevers kunskap i matematik försämras. Vidare visar studier även att elevernas lust till att lära matematik sjunker ju äldre eleverna blir. Hur ser då eleverna själva på sin nuvarande matematikundervisning? Vad är det som kännetecknar en lustfylld och lärorik undervisning enligt dem? För att undersöka detta genomförde vi en enkätstudie, med öppna frågor, där 157 elever i årskurs 4 och 5 fick svara på frågor som berör deras uppfattningar om lärorik och lustfylld matematikundervisning.

Att samhällets medborgare är välunderrättade är en grundförutsättning för att demokratin skall vara fungerande och med anledning av det spelar den Nyhetsförmedlande journalistiken en viktig demokratisk roll. Idag finns information och Nyheter att tillgå nästan var som helst och när som helst, via Internet i datorer och mobiltelefoner samt i radio och tidningar eftersom samtliga Nyhetsmedier har gått från att vara hushållsbundna till att konsumeras utanför hushållet i allt större utsträckning. Syftet med den studien är att ta reda på vad tittaren verkligen minns direkt efter en Tv-sänd Nyhetssändning och om det i huvudsak är någon särskild typ av Nyhet som gemensamt fångar tittarna. Genom att använda en fokusgrupp som metod har jag kunnat se en klar tendens och dra en tydlig slutsats för ett resultat av att det är få Nyheter, sett till antalet, som tittaren minns efter en Nyhetssändning är det är ytterst begränsat antal detaljer och citat som kan kommas ihåg..

Det går allt fortare. Nätjournalister befinner sig mitt i Nyhetsflödet. De är bland de första individerna som får ta del av de Nyheter som inkommer till en webbredaktion. Från att en Nyhet inkommer till en webbredaktion till dess att den publiceras på nätet är en process som idag inte behöver ta mer än tio minuter. Under dessa tio minuter hinner en nätjournalist både att granska källan, kontakta eventuella vittnen, skriva Nyheten och sedan publicera den.

Att elevernas kunskap i matematik sjunker är ingen Nyhet. Flera undersökningar, både nationella och internationella, visar att svenska elevers kunskap i matematik försämras. Vidare visar studier även att elevernas lust till att lära matematik sjunker ju äldre eleverna blir. Hur ser då eleverna själva på sin nuvarande matematikundervisning? Vad är det som kännetecknar en lustfylld och lärorik undervisning enligt dem? För att undersöka detta genomförde vi en enkätstudie, med öppna frågor, där 157 elever i årskurs 4 och 5 fick svara på frågor som berör deras uppfattningar om lärorik och lustfylld matematikundervisning.

The aim of our study was to examine how Swedish journalists use the three social networks Facebook, Twitter and blogs to find news. We wanted to study which group of journalists that were using these networks most frequently and why. We also wanted to find out which of the three networks they use the most.We made a questionnaire which we sent out by e-mail to 400 Swedish journalists. 215 of them participated in our study.We analyzed the results of the responses from the questionnaire and discussed patterns and relations between them.The study establishes that the majority of the respondents believe that the networks are very useful and effective in their work.Our results show that out of the three social networks the journalists who participated in our study prefer to use blogs as sources in their line of work, as they are full of information from individuals and contain unique facts and stories.Alongside the results we discussed how social networks might be used in the future of journalism. Most of the respondents are aware of the possibility that they may need to increase the usage of them eventually, and that they will be an important part of the journalistic work process in the future. .

Titel: Nyheters outgrundliga vägar ? En kvalitativ studie om NyhetsnavigeringFörfattare: Johan Kildebo och Catrine BladUppdragsgivare: Dagspresskollegiet, JMGKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, vid institutionen förjournalistik, medier och kommunikation, JMGTermin: Vårterminen 2011Handledare: Mathias FärdighSidantal: 39Antal ord: 12 774Syfte: Syftet med rapporten är att undersöka hur människor navigerar i Nyhetsflödet.Metod: Kvalitativ etnografisk metod, semistrukturerade dagböcker.Material: Dagböcker förda av nio personer åldersgrupperna 16-30 år, 31-50 år samt över 50 år, under en fyradagarsperiod.Huvudresultat: Vår studie visar att mediekonsumtionen och Nyhetsnavigeringen skiljer sig mellan olika åldersgrupper. Den äldsta gruppen följde upp flest Nyheter, därefter kom mellangruppen. Den grupp som följde upp minst antal Nyheter var den mellan 16-30 år. Ettannat resultat är att medievanorna hade en stor betydelse både för Nyhetskonsumtionen ochför hur respondenterna navigerade i Nyhetsflödet.

Titel: LäsarNyheten ? i mediernas kontroll: En studie om hur läsarNyheten kan bidra till interaktiviteten på nättidningarFörfattare: Moa VennergrundUppdragsgivare: DagspresskollegietKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2010Handledare: Jonas OhlssonSidantal: 60 inklusive bilagorSyfte: På vilket sätt bidrar läsarNyheten till interaktivitet på svenska nättidningar?Metod: Kvantitativ innehållsanalysMaterial: Svenska nättidningar 2010Huvudresultat: Mina resultat visar att läsarNyhetsfunktionen skapar liten interaktion på nättidningar. Läsarnas deltagande i att läsa och skriva försvåras genom att läsarNyhetsfunktionen är svår att hitta. För att delta med sin Nyhet ställs krav på läsaren och på så sätt kontrollerar nättidningarna läsaren i sin interaktion. Få nättidningar som har läsarNyhetsfunktionen har kommentarfunktioner kopplade till läsarNyheten vilket gör att tvåvägskommunikation försvåras.

Att läraryrket rankas som ett högriskyrke när det kommer till stress, är idag inte någon Nyhet och ett flertal studier finns som bekräftar detta. Vad som däremot saknas och som fordrar mer uppmärksamhet, är forskning på vad som bidrar till lärares hälsa. Följande studie är en beskrivning av vad lärare själva upplever bidrar till arbetsrelaterad stress och vilka hälsofrämjande åtgärder de efterfrågar för att stävja denna och öka det egna välbefinnandet. Data insamlades genom enskilda intervjuer med sex lärare på grund och gymnasieskolan och analyserades tematiskt genom insortering under kategorier. Resultatet visar att en bättre belastningsbalans och mer arbetsresurser i form av adekvat uppskattning, ledning, bildning och stöd, upplevs som centralt för hälsa och välbefinnande.

Studiens resultat visar på att Entré inte helt och hållet bidrar till en upplevelse för kunderna och därför inte heller ses av dem som ett upplevelsecentrum. Arkitekturen är inte tillräckligt intressant, butiksmixen inte tillräckligt stimulerande och centrumet besökt inte i huvudsakligt syfte att få uppleva aktiviteter utöver det vanliga. Snarare är ses Entré vara ett nytt köpcentrum som lockat på grund av dess storlek, Nyhet och det faktum att det finns aktiviteter. Det bidrar definitivt till sinnesintryck, speciellt till synen på grund av dess storlek men inte långt längre än aspekter som även övriga Köpcentrum kan erbjuda. Speciellt i framtiden då de flesta konkurrerande bara byggs om, och även byggs till.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilken typ av forskning som beslutsfattare använt sig av vid bildandet av en svensk klimatpolicy och om vetenskapliga resultat av viss karaktär använts i större utsträckning än andra. Att problemen med klimatförändringar är en av vår tids största frågor är ingen Nyhet (se t.ex. Bogren et al, 1998, Carlén, 2000). Då klimatförändringar är en mycket komplex fråga som omgärdas av många olika slags osäkerheter är det viktigt att en klimatpolicy, när den formuleras, förhåller sig till aktuell forskning. I studien har valts att ta utgångspunkt i klimatkommitténs arbete då det har haft avgörande betydelse för hur svensk klimatpolitik utformats.