I vårt samhälle är schizofrena individer hårt drabbade och möts med misstänksamhet från olika håll som till exempel arbetsgivare. De känner sig helt enkelt mindre värda och stigmatiserade. Många av dessa skulle kunna fungera i arbetslivet om de hade blivit accepterade. Människor som lider av psykotiska störningar agerar mindre tillitsfull, mer defensivt, mer passivt eller helt undviker sociala kontakter då de är rädda för att bli avvisande. Jean Watson beskriver i sin omvårdnadsteori som begrepp att hjälpa en person att uppnå större självkännedom, självbehärskning och själv ? helande, oberoende av det aktuella tillståndet av hälsa ? ohälsa.

Psykosrelaterade diagnoser är de mest förekommande diagnoserna bland rättspsykiatriskt vårdade patienter inom den rättspsykiatriska vården. Dessa patienter riskbedöms för framtida våld och i vården ingår riskhanteringsarbete, vilket sker innan patienterna skrivs ut eller överförs till annan vårdform. Syftet med studien var att beskriva dömda rättspsykiatriska patienter med psykosrelaterade diagnoser, vilka lämnat den slutna rättspsykiatriska vården vid Rättspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall mellan åren 2005-2010. Beskrivningen fokuserades på patienternas riskbedömning för våld med HCR-20, vart patienterna hade skrivits ut eller hade överförts samt deras nya lagföringar. Patienter med och utan psykosrelaterad diagnos jämfördes med varandra.

Schizofreni har alltid varit ett omdebatterat ämne utifrån ett samhällsperspektiv och synen på både psykiatrin och psykisk ohälsa har en tendens att skapa både rädsla och fascination. Våra frågeställningar i uppsatsen har utgått ifrån temana: symptom, prognos och behandling. Utifrån dessa teman har vi gjort en jämförelse mellan vetenskaplig litteratur och skönlitteratur, dels för att se ifall den vetenskapliga litteraturen är samstämmig med varandra. Dels har vi även sammanställt den subjektiva upplevelsen av sjukdomen som våra utvalda författare har beskrivit om i sina självbiografiska böcker. De centrala delarna i vår frågeställning har visat på att den subjektiva upplevelsen av symptomen inte är helt samstämmig med den vetenskapliga litteraturen. Forskningen är oenig kring prognosen huruvida den är god, om sjukdomen kommer smygande eller på grund av yttre press. Det har även framkommit att forskningen beskriver sjukdomsdebuten som att omvärlden upplevs som mer färgrik.

Bakgrund: Schizofreni kännetecknas av en förvrängd verklighetsuppfattning, och att man haft en psykos som varat längre än sex månader. Framträdande är ett desorienterat tänkande och röstahallucinationer, även om störningen huvudsakligen är kognitiv så yttrar den sig oftast på beteendemässiga och känslomässiga plan. Attityderna gentemot schizofrena har under de senare åren generellt förbättrats i det svenska samhället och inom sjukvården. Men ändå är negativa attityder fortfarande vanligt förekommande. En attityd är en uppfattning som man bildar sig gentemot ett visst fenomen, en persons medvetna eller omedvetna inställning till en person eller ting och kan vara positiv eller negativ.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Antipsykotika utgör grunden i behandling av psykossjukdomar. Bristande följsamhet till läkemedelsbehandlingen är dock vanligt förekommande och en stor anledning till att patienter återinsjuknar i psykos och behöver vårdas inom slutenvård. Syfte: Dels att beskriva hur patienter som vårdas inom sluten psykiatrisk psykosvård uppfattar läkemedelsadministrering och dels att beskriva om patienterna uppfattar att sjuksköterskors bemötande i samband med läkemedelsadministrering har betydelse för deras inställning till att medicinera. Metod: Kvalitativ ansats. Intervjustudie med fenomenografi som metod i datainsamling och analys.

Projektets syfte är att försöka utröna hur en visionär psykiatri skulle kunna se ut i framtiden. Jag frågade mig om man som arkitekt kan komma med en vision som är en lösning på psykiatrins problem. Hur gör man för att maximera de läkande faktorerna så att patienter återhämtar sig så fort och fullständigt som möjligt? Projektet är också ett försök att förmänskliga en av de stora insitutioner vi är beroende av i samhället och har resulterat i en bok i ämnet och ett designprojekt..

Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor skildrar och kommunicerar med psykospatienter och vilket lärande de upplever i dessa möten inom slutenvården. Metoden var halvstrukturerade intervjuer som transkriberats och sedan analyserats med hjälp av van Manens fenomenologiska och hermeneutiska metod och hans livsvärldsexistentialer; relationen, rummet, tiden och kroppen. Sjuksköterskorna beskrev patienter med skilda egenskaper som från att vara starkt fysiskt påverkade och ha kramper till att vara vältränade och se bra ut men också från att vara skrämmande till att vara trevliga. Patienter kunde ha press från anhöriga, ha mycket resurser och de kunde förbättras snabbt men också snart återkomma för inläggning. Strategier vid kommunikation beskrevs som: Ett fokus på här, nu och framåt; ett balanserat, känsligt och kärleksfullt bemötande som förmedlar ett budskap av hopp, delaktighet och realistisk framtidstro.

Hur kommer det sig att en etablerad konstnär, fortfarande student vid konsthögskolan Konstfack, satte igång en av de mest intensiva konstdebatterna i modern svensk tid? Hur kommer det sig att okonventionella yttringar i konsten provocerar mer än ett liknande arbetssätt inom ett annat arbetsområde? Jag syftar på konst kontra journalistik. Jag syftar på att det är acceptabelt att wallraffa inom journalistiken men när en konstnär gör det, då blir det rubriker.Konstnären Anna Odell satte 2009 igång en diskussion som främst kom att handla om vad man får, och vad man inte får göra i egenskap av konstnär, alltså den konstnärliga friheten. Bakgrunden till detta var att hon som en del i sitt examensarbete vid konsthögskolan Konstfack iscensatte en självupplevd psykos på Liljeholmsbron i Stockholm. Odells syfte var att uppmärksamma psykiatrins arbetsmetoder och bädda för en diskussion om hur psykiatrins tvångsomhändertaganden ser ut.Reaktionerna blev enorma och syftet med denna uppsats är att undersöka dem.

Hur kommer det sig att en etablerad konstnär, fortfarande student vid konsthögskolan Konstfack, satte igång en av de mest intensiva konstdebatterna i modern svensk tid? Hur kommer det sig att okonventionella yttringar i konsten provocerar mer än ett liknande arbetssätt inom ett annat arbetsområde? Jag syftar på konst kontra journalistik. Jag syftar på att det är acceptabelt att wallraffa inom journalistiken men när en konstnär gör det, då blir det rubriker.Konstnären Anna Odell satte 2009 igång en diskussion som främst kom att handla om vad man får, och vad man inte får göra i egenskap av konstnär, alltså den konstnärliga friheten. Bakgrunden till detta var att hon som en del i sitt examensarbete vid konsthögskolan Konstfack iscensatte en självupplevd psykos på Liljeholmsbron i Stockholm. Odells syfte var att uppmärksamma psykiatrins arbetsmetoder och bädda för en diskussion om hur psykiatrins tvångsomhändertaganden ser ut.Reaktionerna blev enorma och syftet med denna uppsats är att undersöka dem.