Kantzoner mot vattendrag är av stor betydelse för att upprätthålla eller förbättra vattenkvaliteten i våra vattendrag. De strandnära zonerna fungerar som reservat i skogen med stor biologisk mångfald. De utgör barriärer för näringsämnen, löst organiskt kol, sediment, kvicksilver och andra miljögifter. Trädens rötter armerar jorden närmast vattendraget och minskar erosion och sedimentation. Syftet med detta arbete har varit att beskriva varför kantzoner bör användas och hur bredden på kantzonen, med hjälp av en modell i ArcMap, kan anpassas efter förhållandena runt vattendraget.

Abstract Malmberg, Linda (2010). Klassrumsmiljö och lärande. Malmö högskola Examensarbetet behandlar lärares och elevers syn på den fysiska klassrumsmiljön och betydelsen för lärandet. Studien är förlagd på en skola i Landskrona. Den fysiska miljön innefattar sådant som möblering, placering av elever och ljudnivå.

Syftet med denna uppsats är att kritiskt granska leksaksreklam riktad till barn. Genom att använda oss av reklamklipp från det sociala mediet YouTube vill vi undersöka hur manligt respektive kvinnligt samt heteronormativitet konstrueras i dessa. För att finna mönster som vi kan koppla till vårt syfte tittar vi ur ett genusperspektiv genom textanalys närmare på reklamklippen.Genom vår analys fann vi att leksaksreklam riktad till barn är påtaglig könsstereotyp och skapar förväntningar på barn hur de ska se ut samt vilka egenskaper de förväntas inneha. Vi fann också att reklamklippen reproducerar heterosexualiteten som den hegemoniska sexualiteten. Detta gör att heteronormativiteten blir stark i reklamklipen då samtliga reklamklipp riktade till flickor vi tittat på är byggda på en parrelation mellan en man och en kvinna.Nyckelord: Genus, heteronormativitet, maskulinitet, könsroller, leksaker, den inre och yttre sfären, arbetsdelningen, passiv och aktiv, rosa..

Den kommunala förvaltningen har sedan 80-talet undergått flera stora förändringar, flera för att anpassa den kommunala verksamheten till konkurrenskraftiga enheter som arbetar efter samma premisser som den privata sektorn. Ekonomismen eller new public management har slagit igenom i de flesta förvaltningsgrenar, det är bara en fråga om grad. Implementeringen visar sig oftast genom omvandlingen till resultatenheter med arbetsdelsfinansiering. Moroten för en god finansiering blir att locka nya brukare som för med sig sin arbetsdelsfinansiering, exempelvis skolpengen. Detta bidrar till att förvaltningar prioriterar fördelningen av resurser inom sitt verksamhetsområde så att de inom systemet för finansiering får bäst verkan.

SammanfattningIntroduktionEtt antal skandaler hos företag som Enron och Parmalat har visat på ett behov av tydligare regler för revision. För EU men även internationellt är införandet av revisionsstandarder ett sätt att införa harmonisering och jämförbara regler inom revision. Resultatet har blivit att EU infört International Standards of Auditing (ISA) som gemensam grund. I Sverige har den anpassats och översatts men används under benämningen Revisionsstandard i Sverige, RS.Tidigare utfördes revision i Sverige under vad som då kallades revisionsprocessen.SyfteSyftet med studien är att visa vad införandet av RS inneburit och hur det påverkat revisorernas arbete, vilka skillnader det är mellan RS och RP. Den delstandard vi kommer att lägga mer fokus på är RS 570.MetodVi har utgått från att först studera gällande texter och regler, vad som fanns skrivet i RP och RS, samt debatter i branschtidningar.

Bakgrund: Ungefär 100 000 människor i Sverige beräknas lida av Alzheimers sjukdom. Vanliga symtom är minnesförlust och nedsatt inlärningsförmåga. Vården av de med Alzheimers sjukdom sker ofta i hemmet av en närstående. Dessa närstående får inte tillräckligt med information och deras livskvalitet blir sämre. Det är därför viktigt att vårdpersonalen kar kunskap om de upplevelser som de närstående vårdarna har för att kunna stötta dem.

SammanfattningLaborationer i naturvetenskapliga ämnen är en naturlig del av undervisningen. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på om man tar bort en möjlighet till inlärning och förståelse för eleverna om laborationer inte används i undervisningen. Vidare ville jag undersöka om lärare och elever anser att laborationer utvecklar förståelsen av naturvetenskap, dessutom om eleverna förstår syftena med laborationerna.Undersökningen utfördes genom att kvalitativa intervjuer gjordes med fyra lärare och sex elever i en gymnasieskola. Resultatet visar att lärarna har olika åsikter om laborationens betydelse för förståelsen av ämnet. Däremot anser eleverna att laborationer utvecklar deras förståelse för naturkunskap.

Detta arbete bygger på en kvalitativ studie om den ideella rörelsens betydelse i samhället. Den exemplifierande undersökningen utgår från sju respondenters syn på vad den ideella sektorn, (med utgångspunkt från idrottsrörelsen), bidrar med till samhället. Syftet med studie är att undersöka vilka synsätt det finns på vad den ideella sektorn bidrar med till samhället. Forskning kring området har knappt genomförts innan slutet av 1990-talet men modern forskning påvisar att ideella verksamheter har en stor påverkan på samhället. Med utgångspunkt i den tvärvetenskapliga forskningsansatsen socialt kapital har resultat påvisats att såväl gemenskap, tillit, trygghet samt medborgarskap grott utifrån ideell verksamhet.

Att kosten har betydelse för optimala träningsresultat och för den allmänna hälsan diskuteras dagligen i media och är något som de flesta nog har insikt och håller med om idag. Ett ämne som har fått mer uppmärksamhet på sistone, och som är mycket mer omdebatterat, är kosttillskott och dess inverkan på vår träning och hälsa. Idag kan man hitta diverse tillskott i vart och vartannat hem men i kroppsbyggarens skafferi har dessa haft en trygg plats under en längre tid. Syftet med det här arbetet var att försöka få en inblick i hur en grupp kroppsbyggares användning av kosttillskott ser ut och vad han/hon har för inställning till dessa. Datainsamlingen gjordes dels genom en webbaserad enkätundersökning som besvarades av 701 gymtränande personer från hela Sverige, och dels genom en intervjuundersökning där sju kroppsbyggare deltog.

SAMMANFATTNINGBarn- och ungdomspsykiatrin påverkas av flera aspekter i omvårdnaden då den aktuella vårdkulturen är komplex. Studiens syfte var att belysa innebörden av vårdkultur inom sluten barn- och ungdomspsykiatri utifrån sjuksköterskans perspektiv. Studien genomfördes med fokusgruppsintervjuer vilka utgörs av öppna gruppintervjuer med fokus på avgränsat ämne. Intervjuerna transkriberades och analyserades enligt en fenomenologisk-hermeneutisk metod. Teman som visade sig var: Vårdkulturens övergripande innebörd, vårdkulturens kontextuella innebörd, vårdkulturens förmedlande innebörd samt vårdkulturens innebörd vid relationer.

Bakgrund: När ett barn diagnostiseras med cancer förändras livet för hela familjen. Fokus på det sjuka barnet gör att syskon lätt glöms bort. Därför är det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt där tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

SammanfattningBakgrund:Med en växande äldre befolkning följer nya krav för   att förbättra hälsa, självständighet och aktivitet. Aktiviteter som bevarar   fungerande förmågor skapar känsla av välbefinnande, positiv självbild samt   ökar livskvaliteten för äldre. Det ingår i sjuksköterskans profession att   identifiera samt aktivt arbeta för att förebygga hälsorisker.Syfte:  Att belysa aktiviteters betydelse ur den äldres och sjuksköterskans   perspektiv.Metod:Studien är en litteraturöversikt baserad på 14 vetenskapliga artiklar.Resultat:För att främja aktivitet hos äldre behöver de mer kunskap om   aktiviteters hälsofördelar, kunskap om lämpliga aktiviteter samt hur ofta och   hur mycket aktivitet som bör utföras. För att kunna ge optimalt stöd till den   äldre i hälsoförebyggande syfte behöver sjuksköterskan mer tid och kunskap. Diskussion:Hälsoförebyggande insatser bör komma redan på det stadium då den äldre   är relativt frisk och har förmåga till egenvård.

SammanfattningBakgrund: Sjuksköterskor ställs kontinuerligt inför omvärldsförändringar som inte går attpåverka. Det innebär att ständiga förändringar i arbetsmetoder genomförs och att all personalhela tiden är i behov av utbildning. Allt syftar mot att göra kvalitetsförbättringar för bådepersonal och patienter.Syfte: Att beskriva akutsjuksköterskors upplevelser av implementeringen av ettförbättringsarbete, i detta fall införandet av triage på en akutmottagning.Metod: Studien har en deskriptiv design med kvalitativ metod. Datainsamlingen genomfördesi fokusgruppsintervjuer och materialet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Ur analysen framkom det övergripande temat enönskan att känna trygghet under enimplementeringoch fyra kategorier; kommunikation, planering och målsättning,förändringsbenägenhetoch kompetensutveckling som beskriver akutsjuksköterskorsupplevelser av implementeringen av ett förbättringsarbete.Slutsats: Under en implementering behöver ledningen ha kunskap om ovanstående resultat.Sjuksköterskorna beskriver åtgärder för att skapa möjligheter och undanröja hinder för attkunna uppnå trygghet under implementeringen. Det kan vara att t.ex.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Fo?r att patientsa?kerheten ska kunna garanteras vid en utskrivning fra?n slutenva?rden till kommunen a?r det viktigt att ra?tt information ges mellan instanserna. Det finns dock problem med kommunikationen vilket kan fa? olyckliga konsekvenser.Syfte: Att beskriva en patients utskrivning, fra?n slutenva?rd till kommunal omsorg, ur kommunsjuksko?terskors perspektiv.Metod: En kvalitativ metod med en explorativ design har anva?nts fo?r att besvara studiens syfte. Grundutbildande och specialistutbildade sjuksko?terskor fra?n fyra olika kommuner intervjuades till studien.

SammanfattningSyftet med mitt examensarbete är att få fram vad några lärare idag har för förhållningssätt till praktisk matematik, vilka förutsättningar de har samt hur de i så fall tillämpar det i undervisningen.För att försöka komma fram till detta har jag förutom att bearbeta litteratur kring ämnet, genomfört fem intervjuer samt gjort en textanalys av åtta läroböcker i matematik. Tre av lärarna arbetar i en åldersintegrerad 1-3:a, en lärare arbetar i en etta och en trea och en lärare jobbar i mellanstadiet alltså från fjärde till sjätte klass. Läroböckerna som jag analyserat är de böcker som de fem lärarna på något vis använder sig av i undervisningen.Vad jag genom mina undersökningar kommit fram till är att lärarna i stort sett har ett mycket positivt förhållningssätt till praktisk matematik. Nästan alla skyller på tiden som en orsak till att den praktiska matematiken får så lite tid i undervisningen. För stora klasser och för små utrymmen var även det en bidragande orsak till bristen på praktisk matematik.