Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ vad lÀroboken betyder för lÀrare som undervisar i Àmnet religionskunskap pÄ grundskolans senare Är och pÄ gymnasieskolan. AnvÀnds lÀroboken fortfarande i stor utstrÀckning eller har andra lÀromedel tagit över dess roll? Vilka lÀromedel anvÀnds förutom lÀroboken?Numera sker ingen granskning av lÀroböcker. Det Àr dock viktigt att lÀroböckerna uppfyller de mÄl och resultat som Skolverket vill uppnÄ med sin skolplan. Jag vill ta reda pÄ om lÀrarna uppfattar att lÀroböckerna de anvÀnder uppfyller de mÄlen.Mina frÄgestÀllningar Àr:AnvÀnder lÀraren religionslÀroboken i undervisningen och i sÄ fall hur mycket?Finns det nÄgon skillnad pÄ religionslÀrobokens anvÀndande beroende pÄ hur lÀnge man har undervisat i Àmnet?Uppfyller innehÄllet i den religionslÀroboken som lÀraren anvÀnder Skolverkets mÄl i kursplanen?.

Den hÀr uppsatsen tar upp olika aspekter kring vÀrdegrundsarbetet i gymnasieskolan. Studien Àr baserad pÄ intervjuer av lÀrare, samt en enkÀt som innehÄller frÄgor associerade till vÀrdegrunden Nyckelord: VÀrdegrund, Social kompetens, Etnicitet, Diskriminering och annan krÀnkande behandling..

Det som var syftet med den hÀr undersökningen var att ta fram en för entreprenöriell samhÀllskunskap som bygger pÄ entreprenöriellt lÀrande och som tar sin utgÄngspunkt i LGR 11:s formuleringar om entreprenörskap och informations- och kommunikationsteknik. Den frÄgestÀllning som jag valde att undersöka hÀr med hjÀlp av litteraturstudium var: Hur kan man som lÀrare i grundskolans senare Äldrar arbeta med entreprenöriellt lÀrande i Àmnet samhÀllskunskap sÄ att undervisningen lever upp till LGR 11:s formuleringar om entreprenörskap och informations- och kommunikationsteknik i skolan?Resultatet pekar pÄ vikten av mÄngfald nÀr det kommer till anvÀndningen av olika arbetsformer i Àmnet samhÀllskunskap för att kunna nÄ LGR 11:s krav om entreprenörskap och om informations- och kommunikationsteknik med en viss betoning dock pÄ arbetssÀtt dÀr samarbete mellan elever stÄr i fokus. Men resultatet pekar ocksÄ pÄ vikten av fortbildning för lÀrare i Àmnet samhÀllskunskap bÄde nÀr det kommer till Àmneskunskaper och nÀr det kommer till hur man kan anvÀnda informations- och kommunikationsteknik i skolan. .

Motivation inom matematikÀmnet anses av mÄnga forskare vara betydelsefullt för kunskapsutvecklingen. Syftet med denna studie var att undersöka hur nÄgra lÀrare i Ärskurs 1-3 arbetar för att motivera elever som upplever matematiken svÄr eller ointressant. Datainsamlingen skedde genom fyra intervjuer med verksamma lÀrare som representerade fyra skolor i tvÄ kommuner. De flesta av de intervjuade lÀrarna menar pÄ att de sjÀlva har en vÀldigt viktig roll i klassrummet för att eleverna ska kÀnna sig motiverade, och att undervisningen bör vara varierad. Ur lÀrarintervjuerna framkom det dock att ointresse för matematik Àr mycket ovanligt i grundskolans tidigare Ärskurser men att arbetet med att motivera elever som finner matematiken svÄr Àr stÀndigt pÄgÄende..

Syftet med studien Àr att se om det finns nÄgon skillnad mellan hur lÀrare och assistenter, uppfattar sin psykosociala arbetsmiljö och arbetstillfredsstÀllelse pÄ tre olika sÀrskolor. Deltagarna som ingick i studien bestod av 17 lÀrare och 17 assistenter inom sÀrskolorna. De arbetar med elever som inte kan nÄ grundskolans mÄl pÄ grund av utvecklingsstörning, autism eller begÄvningsmÀssigt funktionshinder pÄ grund av en hjÀrnskada. Urvalspersonerna Àr kvinnor och mÀn i olika Äldrar med skiftande anstÀllningstid. MÀtinstrumentet som anvÀndes i studien var enkÀter som grundar sig pÄ teorier om psykosociala arbetsmiljön och arbetstillfredsstÀllelse.

Studien syftar till att fĂ„ grundlĂ€ggande kunskaper om hur barn lĂ€r med alla sinnen och vilka faktorer litteraturen pekar pĂ„ för att utveckla och befĂ€sta elevernas taluppfattning. Den teoretiska delen behandlar tvĂ„ omrĂ„den; inlĂ€rningsstilar dĂ€r fyra grundtyper beskrivs och en litteraturstudie dĂ€r det framkommer vilka begrepp som Ă€r viktiga för att fĂ„ den förförstĂ„else som krĂ€vs lĂ€ngre upp i Ă„rskurserna.I resultatdelen finns 10 olika lektionsförslag som utvecklar och befĂ€ster barns kunskaper om taluppfattning. Övningarna har jag provat i olika barngrupper för att kunna ta till mig de oförutsedda saker som kunde hĂ€nda under lektionen. Till varje lektionsförslag finns anvisningar vad respektive övning trĂ€nar och vilka lĂ€rstilar den vĂ€nder sig till.Det Ă€r mĂ„ngfalden som leder fram till att eleverna erhĂ„ller en stabil taluppfattning..

En rad rapporter frÄn Skolverket ger vid handen att klasstillhörighet har betydelse för hur vÀl barn lyckas i skolan. Barn till lÄgutbildade lyckas sÀmre i skolan Àn barn till högutbildade, och skillnaderna Àr sÀrskilt stora för Àmnet matematik. Matematikundervisningen formas i stor utstrÀckning av dess lÀroböcker. Brittiska forskare har visat att medan olika barn presterar likartat pÄ rena matematikuppgifter, lyckas arbetarklassbarn betydligt sÀmre Àn medelklassbarn pÄ uppgifter inbakade i en realistisk kontext. I föreliggande arbete gör jag en textkritisk analys av delar av tvÄ lÀroböcker i matematik för grundskolans senare Är i syfte att utreda om böckerna har egenskaper som kan missgynna barn till lÄgutbildade.

Syftet med uppsatsen var att studera de olika problemtyper, lösningsstrategier och samarbetsformer som anvÀndes i grundskolans Ärskurs 4-6 vid arbete med problemlösning i matematik. För att genomföra studien observerades tre olika klasser; en Ärskurs 4, en Ärskurs 5 och en Ärskurs 6. LÀrarna i respektive klass intervjuades för att undersöka tankarna bakom den undervisning de bedrev. De sorters problem eleverna arbetade med varierade och det gjorde Àven strategierna som de anvÀnde. De strategier som var mest frekvent förekommande var emellertid att rita bilder, gissa och pröva samt att vÀlja en eller flera operationer att arbeta med. Eleverna arbetade bÄde enskilt, i mindre grupper och i helklass nÀr de arbetade med problemlösning. Helst skulle alla dessa tre delar tillgodoses, ansÄg flera av de intervjuade lÀrarna..

Vi har undersökt blivande lÀrares syn pÄ lÀxan som fenomen i syfte att relatera denna till tidigare forskning samt till den aktuella skolpolitiska linjen i lÀxfrÄgan. Undersökningen Àr kvantitativ och bygger pÄ 255 enkÀtsvar frÄn lÀrarstudenter som lÀser avslutande termin med inriktning mot grundskolans tidigare Är vid Malmö högskola. Resultatet visar att en majoritet har en positiv grundinstÀllning och tror sig komma att ge lÀxor som yrkesverksamma lÀrare. Samtidigt ser de flesta nackdelar och mÄnga kan tÀnka sig en lÀxfri skola. JÀmfört med undersökningar som gjorts pÄ yrkesverksamma lÀrare uppvisar vÄr undersökningsgrupp en betydligt mindre positiv syn pÄ lÀxor.

Detta arbete har gjorts för att utvÀrdera XMI 2.0. UtvÀrderingen har gjorts för att se om den nya standarden (2.0) av XMI Àr bÀttre Àn den gamla. Det finns mÄga typer av problem som kan testas denna rapport undersöker om det gÄr att exportera/importera klassdiagram mellan olika verktyg med hjÀlp av XMI. De UML-verktyg som har testats Àr Poseidon, Visual paradigm, Magic draw, Altova Umodel, Argouml Bouml.Resultatet visar att det inte Àr sÄ lÀtt som man kan tro att exportera/importera diagram mellan olika UML-verktyg..

Enligt skolans styrdokument ska skolan aktivt och medvetet frÀmja jÀmstÀlldhet mellan flickor och pojkar. Skolan har ansvar för att motverka traditionella könsmönster samt med bestÀmdhet ta avstÄnd frÄn allt som strider mot dessa grundlÀggande vÀrden. Studiens syfte har varit att granska grundskolans lÀroböcker i matematik och svenska ur ett genusperspektiv i relation till skolans styrdokument avseende jÀmstÀlldhetsmÄlen. Studien har fokuserat kring frÄgestÀllningarna;Hur fördelas lÀroböckernas bildutrymme mellan flickor/kvinnor och pojkar/mÀn?Hur Àr fördelningen i bildutrymme mellan flickor/kvinnor och pojkar/mÀn i lÀroböcker utgivna innan och efter införandet av Lgr 11?Hur fördelas lÀroböckernas författarskap mellan kvinnor och mÀn?Data har baserats pÄ avkodade bilder frÄn aktuella (2014) lÀroböcker i skolÀmnena matematik och svenska, Ärskurs ett till nio, i en svensk kommun.

Att lÀrare utför merparten av arbetet i relation till andra mÀnniskor kan tÀnkas skapa sÀrskilda villkor för arbetet. Artikeln avses att belysa anvÀndbarheten hos artikelns fyra empiriska material vid studier av relationsarbetets villkor. SÀrskilt intresse Àgnas Ät organiseringen av de delar av arbetet som innefattar en lÀrare-elev-relation. Materialen omfattar tretton lÀrare inom specialpedagogisk verksamhet frÄn grundskolans tidigare Är till gymnasieskolan. Analysbegreppen Àr kommunikation, notistagande samt aspekterna avsikt, tid och rum.

Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ hur matematiklÀrare pÄ grundskolans senare Är ser pÄ verklighetsanknuten matematikundervisning samt att undersöka hur de eventuellt bedriver sÄdan. För att uppnÄ syftet utformade vi en enkÀt som delades ut till 60 verksamma matematiklÀrare i Är 7-9 inom LuleÄ kommun. Under bearbetningen av det insamlade materialet framtrÀdde bilden av att instÀllningen bland lÀrarna till största delen Àr positiv till verklighetsanknuten matematikundervisning. Det framgÄr ocksÄ av undersökningen hur sÄdan matematikundervisning bedrivs, nÀrmare bestÀmt genom att anvÀnda matematiklitteraturen, nyttja exempel ur vardagslivet eller arbeta med tema och arbeta med projektarbeten. Detta styrker oss i vÄr uppfattning att verklighetsanknuten matematikundervisning Àr vÀrdefull för att fÄnga elevernas intresse och fÄ dem att inse nyttan av skolmatematiken.

Syftet med studien har varit att ta reda pÄ hur lÀrarna i vÄr undersökning arbetar med bedömning och den bedömningsmatris som anvÀnds pÄ skolan i frÄga (se bilaga 3). Skolan dÀr undersökningen tagit plats ligger i SkÄne och bedriver undervisning i Ärskurserna F-5. Vi har gjort fem intervjuer med lÀrare som arbetar pÄ skolan, och en intervju med den bitrÀdande rektorn som Àr huvudansvarig för utformningen av bedömningsmatrisen. Den litteratur vi anvÀnt oss av har till största del varit koncentrerad kring olika former av bedömning. De som varit deltagande vid intervjutillfÀllena och det kvalitativa metodvalet har grundats pÄ hur vi ansÄg att vi skulle fÄ en god insikt inom Àmnet bedömning.

Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ vilka erfarenheter lÀrare har av att arbeta med elever med ADHD i sina klasser. Studien riktar sig till grundskolans tidigare Är skolÄr 1-3. Det empiriska materialet har samlats in genom en bandad fokusgruppintervju dÀr Ätta verksamma grundskollÀrare med erfarenheter av att jobba med dessa barn medverkar. LÀrarnas beskrivningar av sina erfarenheter kretsar till stor del kring de avvikande beteenden ett barn med ADHD kan ha i form av aggressiva utbrott och impulsiva handlingar. Hur dessa beteenden pÄverkar sÄvÀl eleven sjÀlv som lÀraren i klassen men Àven övriga kamrater.