Syftet med denna studie var att undersöka hur flickor pÄ grundskolans senare Är upplever samundervisningen i Àmnet idrott och hÀlsa. Tidigare forskning visar att flickor fÄr i medelsnitt ett lÀgre betyg i samundervisning Àn vad de fÄr i sÀrundervisning. Min undersökning som gjordes med en kvantitativ enkÀtundersökning och kvalitativa intervjuer med elever och idrottslÀrare visar att min undersökningsskola hade en mera jÀmstÀlld betygsfördelningen och att flickorna upplevde samundervisningen mer positivt Àn vad tidigare forskning i Àmnet pÄvisat..

Nyckelord anvĂ€nds pĂ„ ett flertal sĂ€tt för att nĂ„ högre rankning i sökmotorresultaten pĂ„ webben och mĂ„nga författare inom Ă€mnet beskriver hur viktigt det Ă€r att anvĂ€nda rĂ€tt nyckelord nĂ€r man sökop-timerar sin webbplats. I litteraturen om sökmotoroptimering beskrivs och kategoriseras nyckelord pĂ„ ett flertal sĂ€tt. Teori-delen i denna uppsats Ă€r tĂ€nkt att vara en samlingsplats för information om nyckelord. Detta för att skapa en samlad helhetsbild av nyckelordsprocessen och beskriva de olika kategorierna av nyckelord sĂ„ att detta finns dokumenterat pĂ„ ett och samma stĂ€lle. I den andra delen av uppsatsen beskrivs en empirisk studie som gjorts för att fĂ„ reda pĂ„ om andra manuella metoder Ă€n den traditionella brainstormingen kan anvĂ€ndas för att ta fram passande nyck-elord till en webbsida. De testade metoderna Ă€r slumpordsassociation, negativ idĂ©generering och 6-3-5. Även brainstorming testades för att jĂ€mföras med de andra tre metoderna.

Syftet med studien Àr att genom tidigare forskning och verksamma pedagoger i Àmnet bild inom grundskolans senare Ärs utsagor ta reda pÄ och ÄskÄdliggöra fenomenet kreativitet, kreativiteten hos elever samt hur denna kreativitet kan stimuleras och utvecklas. De frÄgestÀllningar som studien behandlar Àr vad som kÀnnetecknar den kreativa eleven i bildÀmnet i grundskolans senare Är? Hur verksamma pedagoger i Àmnet bild inom grundskolans senare Är uppfattar fenomenet kreativitet och om finns det skillnader i dessa uppfattningar? Samt hur man som pedagog kan stimulera och frÀmja elevens kreativitet i Àmnet bild i grundskolans senare Är? Undersökningen bestÄr av ett resultat som visar pÄ kreativitet som nÄgonting komplext som bÄde existerar inom oss och i den yttre vÀrlden, att kreativiteten innefattar en mÀngd egenskaper och i allra högsta grad Àr personlig. Resultatet visar Àven pÄ kreativiteten som ett fenomen som bÄde kan te sig kraftfullt och kÀnsligt och att ett arbete med kreativitet ska tas pÄ allra största allvar. I frÄga om kreativitet och skola sÄ visar studien pÄ processen och meningsfullheten som viktiga faktorer i arbete med stimulans och utveckling av kreativitet.

Detta examensarbete behandlar konflikthantering i grundskolans tidigare Ă„r. Är det en sjĂ€lvklarhet att arbetande lĂ€rare ute pĂ„ skolorna arbetar med konflikter pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt? Hur hanterar man konflikter? Vilka verktyg anvĂ€nder man? Hur arbetar man förebyggande mot att konflikter uppstĂ„r? Vad tycker eleverna om lĂ€rarnas sĂ€tt att hantera konflikter och hur defineras begreppet konflikt av elever och lĂ€rare? Dessa var frĂ„gor som vi stĂ€llde oss och gjorde dĂ€rmed studier ute pĂ„ tvĂ„ grundskolor för att fĂ„ svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gor..

I den nya lĂ€rarutbildningen jĂ€mstĂ€lls förskollĂ€rare, fritidspedagoger och grundskolans tidigareĂ„rlĂ€rare. De kallas alla för lĂ€rare och har lika lĂ„ng utbildning och jĂ€mbördig status. Ser det ut sĂ„ pĂ„ fĂ€ltet? Är vi pedagoger pĂ„ lika villkor eller Ă€r förskollĂ€rare och fritidspedagoger för verksamheten pysslande resurser? VĂ„rt syfte Ă€r att skapa kunskap om förskollĂ€rarnas, fritidspedagogernas och grundskolans tidigareĂ„rlĂ€rares syn pĂ„ samarbete och fördelningen av arbetsuppgifter i klassrummet. Vi avser Ă€ven att försöka belysa hur pedagogerna vill att arbetssituationen ska se ut jĂ€mfört med hur den ser ut idag.

Tanken med detta examensarbete var att undersöka om det finns nÄgon ?röd trÄd? i grundskolans teknikundervisning. Som teoretisk utgÄngspunkt har jag tagit en rapport frÄn Teknikföretagen, som visar en relativt dyster bild av svensk teknikundervisning i grundskolan. DÀrefter har jag genomfört en egen kvalitativ studie dÀr jag har intervjuat fyra lÀrare och studerat berörda skolors lokala arbetsplaner, för att djupare kunna undersöka vilka faktorer som faktiskt styr och pÄverkar teknikundervisningen pÄ skolor i nÀromrÄdet. Studien Àr stadieövergripande frÄn förskoleklassen och upp till grundskolans Är 9.

Syftet med vÄr studie har varit att undersöka hur elever med Asperger syndrom (AS), som gÄr inkluderade i klasser i grundskolans senare Är, upplever sin skolgÄng.Elva elever, bÄde flickor och pojkar, intervjuades. Eleverna vi intervjuade hade en varierande bakgrund, vissa hade gÄtt i vanlig klass med visst stöd, nÄgra hade varit placerade i sÀrskilda undervisningsgrupper. Vi valde att arbeta efter en fenomenografisk ansats eftersom vÄrt mÄl var att ta del av ungdomarnas egna upplevelser och undersöka variationerna bland dem.Elevernas uppfattningar om sin skolgÄng varierade men de hade alla en positiv instÀllning till sin nuvarande form som inkluderade elever i grundskolans ordinarie klasser, trots att de upplevde vissa svÄrigheter. De kÀnde att de hade stöd i att ha fler kamrater med AS i skolan som de kunde vÀlja att umgÄs med pÄ raster och lunch..

Bakgrund: I samband med att det inför höstterminen 1998 infördes krav pÄ betyget minst GodkÀnt i Àmnena matematik, svenska och engelska för elever som efter avslutad grundskola önskade söka till ett nationellt program pÄ gymnasiet har begreppet Grundskolans kÀrnÀmnen blivit vanligt. Begreppet förekommer sÄvÀl inom politiskt auktoritativ text som i texter producerade i lokala skolförvaltningar. Vardagligt Àr begreppet grundskolans kÀrnÀmnen eller kÀrnÀmnen i grundskolan legio och har en innebörd som skiljer sig frÄn gymnasiets kÀrnÀmnesbetydelse. Till skillnad frÄn i gymnasiet finns det inom grundskolan ingen formellt definierad innebörd av begreppet grundskolans kÀrnÀmnenSyfte: Genom att undersöka talet om grundskolans kÀrnÀmnen ville jag fÄ reda pÄ om, och i sÄfall hur det kan pÄverka, och vÀxelverka med annat tal som betonar det som anses vara mÄlen och syftet med grundskolan. Ambitionen var Àven att försöka förstÄ varför ett begrepp som Àr vÀl definierat inom gymnasieskolan till synes pÄ ?egen hand? blir tillrÀckligt potent att utgöra en diskursiv praktik med en annorlunda innebörd inom grundskolan.Metod: Det studerade materialet Àr hÀmtat frÄn text pÄ Internet.

Syftet med mitt arbete har varit att ta reda pÄ hur tre pedagoger arbetar med lÀs- och skrivinlÀrning för de yngre barnen. FrÄgestÀllningarna jag utgÄtt frÄn Àr: Hur kan pedagoger arbeta med lÀs- och skrivinlÀrningen i grundskolans tidigare Är? Hur anser pedagogerna att deras arbetssÀtt pÄverkar undervisningen? I undersökning kan man tydligt se att pedagogerna Àr positiva till den analytiska inlÀrningsmetoden och det Àr den som ligger till grund för deras val av arbetssÀtt. Man ser Àven att pedagogerna vÀljer arbetsmetoder för att möta det enskilda barnet utifrÄn var det ligger i sin lÀs- och skrivutveckling sÄ att alla barn ska lÀra..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrare relaterar sin undervisning i naturvetenskap till samhÀllet. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ vad de tyckte om att relatera sin NO-undervisning till samhÀllet. Med utgÄngspunkt i vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar valde vi att göra kvalitativa intervjuer med sju lÀrare som undervisar i NO i grundskolans tidigare Är. Resultatet visar att de intervjuade lÀrarna gÀrna gör studiebesök i samhÀllet i samband med temaundervisning. DÀremot finns inte vÀrderingsövningar med stÀllningstagande med i deras planeringar.

Uppsatsen problematiserar Àmnesintegreringen mellan de estetiska- och de teoretiska Àmnena i grundskolans tidigare Är. VÄra frÄgestÀllningar berör, om och hur de estetiska uttrycken anvÀnds i undervisningen av teoretiska Àmnen samt vilket utrymme de fÄr och vad detta beror pÄ. För att besvara frÄgestÀllningarna intervjuade vi sex pedagoger som undervisar i grundskolans tidigare Är (förskoleklass ? Äk. 3) och observerade deras arbete i elevgruppen.

Syftet för min studie Àr att se hur den estetiska verksamheten anvÀnds inom förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare Är samt vilket synsÀtt pedagogerna har pÄ estetisk verksamhet. Studien har skett genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper, mindre Äterkopplingsintervjuer och observationer med Ätta lÀrare, tvÄ - fyra inom varje yrkeskategori. Mitt resultat har visat att estetisk verksamhet anvÀnds i betydligt större omfattning, och med en mer medveten syn, inom förskola och förskoleklass Àn i grundskolan. I grundskolan ansÄg informanterna att de inte hade tid med estetisk verksamhet och anvÀnde sig dÀrför inte av den sÄ mycket i sin undervisning. Slutsatserna i min studie Àr att anvÀndandet av och ambitionen med estetisk verksamhet i hög grad existerar inom förskola och förskoleklass men i vÀldigt liten grad i grundskolan.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka geografilÀrares instÀllning till, och praktiska erfarenheter av, kartans anvÀndning som redskap inom geografiÀmnet vid grundskolans senare Är (Ärskurser 7-9). Av specifikt intresse var att fÄ reda pÄ dessa lÀrares syn pÄ kartkunskaper i allmÀnhet och namngeografins stÀllning inom Àmnet i synnerhet, samt deras syn pÄ den aktuella namngeografiska debatten. Metoden att försöka nÄ detta syfte har varit anvÀndandet av en kvalitativ fallstudie, dÀr fem verksamma geografilÀrare vid grundskolans senare Är har intervjuats.Resultaten pekar pÄ att lÀrarna ser en tydlig skillnad dÀr kartkunskaper vÀrderas högre Àn namnkunskaper. Kartkunskaper ? dÀr kartan anvÀnds som ett redskap i geografiundervisningen ? ses som ett mer omfattande och vÀsentligt arbetsomrÄde.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ett pedagogiskt spel för grundskolans senare Är som övar geometriska begrepp kan utformas samt huruvida det kan fungera som ett givande komplement till befintliga material för geometrisk begreppsinlÀrning. Spelet, som kom att kallas MATERMINO, testades av 33 elever (15 flickor och 18 pojkar) i skolÄr 6. Dessa elever samt tre lÀrare för grundskolans senare Är bedömde sedan spelet; de förstnÀmnda i enkÀter och de senare i intervjuer. MATERMINO bedömdes frÀmst passa elever i skolÄr 6-8. Vidare visade studien att MATERMINO var omtyckt och roligt och att spelet tycktes leda till inlÀrning gÀllande geometriska begrepp.

Syftet med studien Àr att fÄ en förstÄelse för hur nÄgra elever i grundskolan uppfattar det engelska sprÄket och engelskundervisningen. För att kunna besvara dessa frÄgor har vi valt att anvÀnda en kvalitativ metod, och intervjuat fem stycken elever i vardera av grundskolans Är 1, 3 och 5. FrÄgestÀllningarna vi utgÄtt ifrÄn Àr följande;Hur ser nÄgra elevers attityder ut till det engelska sprÄket i grundskolan, förÀndras de och i sÄdana fall hur?Hur ser nÄgra elevers förvÀntningar ut, finns det skillnader och eller likheter mellan grundskolans Är 1, 3 och 5?Vi har kommit fram till att 14 av de 15 intervjuade eleverna stÀller sig positiva till Àmnet engelska och dess anvÀndningsomrÄden. De anser att det Àr viktigt att kunna engelska om man ska arbeta och eller Äka utomlands men ocksÄ för att kunna kommunicera med mÀnniskor med ett annat modersmÄl.