Studien undersöker om och i sÄ fall hur lÀrare i Àmnet samhÀllskunskap i grundskolans senare Är har förÀndrat sitt arbete genom övergÄngen till en ny kursplan (Lgr 11). De konkreta omrÄdena som undersöks Àr planering och undervisning. Totalt ingÄr sex verksamma lÀrare i studien som bÄde har arbetat med den gamla (utifrÄn Lpo 94) och den nya (utifrÄn Lgr 11) kursplanen i samhÀllskunskap. Utöver detta sker ocksÄ en översiktlig och innehÄllsinriktad analys av likheter och skillnader mellan de bÄda kursplanerna. Till hjÀlp för att besvara syftet med studien vÀvs bakgrunden till reformen samman med rapporter frÄn Skolverket och tidigare forskning.

Att lÀra Àr nÄgot som man gör sjÀlv och detta ansvar kan man inte lÀgga över pÄ nÄgon annan. Genom att skriva i matematik kan eleverna utveckla sitt matematiska tÀnkande. MÀnniskor har olika sÀtt att lÀra ? en del lÀr genom att skriva. UtgÄngspunkten för vÄrt arbete Àr att vi ser lÀrande pÄ detta sÀtt.

Denna studie har flera, men sammanhÀngande, syften. För det första Àr syftet att undersöka om och i sÄ fall varför lÀrare i förskoleklasser och i Är ett till tre i grundskolan medvetet arbetar med sina elevers sprÄkutveckling. För det andra Àr syftet att belysa hur lÀrarna i frÄga arbetar, om förskolans och grundskolans lÀrare skiljer sig Ät betrÀffande arbets- och förhÄllningssÀtt samt om och i sÄ fall hur lÀrarna har förÀndrat sitt arbete över tid. Det visar sig att de flesta av lÀrarna i undersökningen ofta och medvetet arbetar med sina elevers sprÄkutveckling. Vidare visar det sig att det sprÄkutvecklande arbetet ofta motiveras av att lÀrarna vill ge eleverna redskap för en eller flera av kategorierna kommunikation, tÀnkande, lÀrande och kÀnslobearbetning.

Denna studies syfte Àr att undersöka och öka kunskapen kring hur hÄllbar utveckling kan införlivas inom textilslöjdsÀmnet bÄde inom gymnasiet och grundskolans senare Är. FrÄgestÀllningarna bestod i hur och varför textillÀrare bör arbeta och integrera hÄllbar utveckling i undervisningen. I studien har jag anvÀnt mig av bÄde litteraturstudier och intervjuer av kvalitativ art. Intervjuerna har rört textillÀrare verksamma inom gymnasiet och grundskolans senare Är. Intervjuresultatet har bland annat bidragit till att fÄ fram konkreta arbetsmetoder och förslag, som exempelvis att arbeta tematiskt kring textilproduktion, att föra diskussioner kring elevernas egen konsumtion och kring hur man resurshushÄller.

Detta examensarbete handlar om hur lÀroböcker för de samhÀllsorienterandeÀmnena historia, religion, geografi och samhÀllskunskap för grundskolanssenare Är 7-9 framstÀller en av Sveriges minoritetskulturer, samerna. Syftet medstudien var att undersöka hur samernas kultur beskrivs i de samhÀllsorienteradelÀroböckerna i fyra utvalda skolor. Vidare att fÄ en förstÄelse för hur lÀrarevalde ut lÀroböcker i de samhÀllsorienterande Àmnena för grundskolans senareÄr 7-9. Metoder som anvÀndes i studien var intervjuer, lÀroboksgranskning ochtextanalys. Intervjuerna var halvstrukturerade och genomfördes med fyra lÀrare,tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn.

Vi har gjort en undersökning pÄ en sÀrskola i södra SkÄne, dÀr vi spenderade nÄgra dagar med att intervjua fem lÀrare och observera i verksamheten. VÄrt syfte med studien Àr att undersöka hur de pÄ denna skola arbetar, samt se om undervisningen Àr speciell pÄ nÄgot sÀtt. Vi vill Àven ta reda pÄ om sÀrskolans pedagogik skiljer sig gentemot grundskolans och se om det sker nÄgot samarbete mellan dessa skolformer. VÄra frÄgestÀllningar som vi utgÄtt ifrÄn Àr följande: Hur arbetar ett visst antal lÀrare pÄ en sÀrskola i södra SkÄne? Vilka Àr enligt dem de bÀsta tillvÀgagÄngssÀtten för att stimulera eleverna? Vad Àr speciellt med pedagogiken i sÀrskolan? Skiljer sig undervisningen pÄ nÄgot sÀtt i jÀmförelse med grundskolans? Vad vi kommit fram till i vÄrt resultat Àr att denna sÀrskola arbetar vÀldigt traditionellt men har ÀndÄ en utgÄngspunkt i elevernas speciella behov och förutsÀttningar, vilket gör att undervisningen ÀndÄ individualiseras efter varje individ.

Syftet med studien har varit att undersöka pedagogers erfarenheter av tidig identifiering och tidiga insatser i förskola och grundskolans tidiga Är .Studien har baserats pÄ fem semistrukturerade intervjuer med pedagoger inom förskola, förskoleklass och grundskolans lÀgre Är, anstÀllda inom samma enhet med ett flerÄrigt samarbete bakom sig. En hermeneutisk fenomenologisk ansats har anvÀnts för att fÄ tillgÄng till informanternas erfarenheter av de tidiga insatserna.Studien visar pÄ att pedagogerna inom de olika verksamheterna förskola, förskoleklass och grundskola oftast har en klar bild av vilka barn/elever som har svÄrigheter i mötet med deras egen verksamhet. Detta sker inte minst genom dokumentation och i samtal mellan pedagogerna inom och mellan de olika verksamheterna. I och med att barnen/eleverna har blivit identifierade sker ocksÄ kategoriseringar efter visade behov/svÄrigheter. HÀr visar det sig att man ofta intar ett individperspektiv dÀr det relationella perspektivet pÄ svÄrigheterna tenderar försvinna.

Karlsson, Emma (2006). Tanken Àr god men?.En fallstudie om skolpersonals uppfattningar om inkludering av sÀrskoleelever i grundskolans senare Ärskurser. (It?s a good thought, but? A Case Study of School Employees' Views of Inclusion of Special Education Pupils in Secondary School) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Arbetet behandlar Àmnet en skola för alla och mera specifikt förestÀllningar om inkludering av sÀrskoleelever i en grundskola för de senare Äldrarna, Ärskurs 7 - 9.

Ensidighet i matematikundervisning och matematikinlÀrning kan leda till brist pÄ förstÄelse och ytlig kunskap hos elever. Syftet med studien var att undersöka vilken typ av kunskap elever testas pÄ och dÀrigenom fÄ reda pÄ om den kunskapssyn som lyfts fram i styrdokumenten Àven betonas i proven. InnehÄllet i rapporten behandlar dÀrför hur författare till lÀromedel i matematik för Är 9 i jÀmförelse med uppgiftskonstruktörer till de nationella Àmnesproven har valt att konstruera provuppgifter. Metoden baserades pÄ att matematisk kunskap kan delas in i olika kompetenser. Genom kategorisering av uppgifter utifrÄn dessa kompetenser upptÀcktes kunskapsprioriteringen i proven.

I nedanstÄende arbete diskuteras didaktiska utmaningar och metoder vid undervisning i svenska av elever med autismspektrumproblematik i grundskolans Ärskurs 9. Med utgÄngspunkt i tillgÀnglig litteratur i Àmnet belyses olika aspekter: styrdokument/lagar, utmaningar, avvÀgningar och metoder, utifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur kan en svensklÀrare i grundskolans Ärskurs 9 arbeta didaktiskt med elever med autismspektrum- problematik? Hur kan dessa elever inkluderas i den gemensamma undervisningen? Vilka anpassningar kan göras? Vilka Àr behoven och hur kan de mötas? Metoden som anvÀnds Àr en systematisk litteraturstudie. Studien tar avstamp i förÀndringarna av skollagen i Lgr11. Dessa innebar att elever med högfungerande autismspektrumproblematik mÄnga gÄnger kom att skrivas in i grundskolan, istÀllet för som ofta tidigare i grundsÀrskolan.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur pedagoger i grundskolans tidigare Är arbetar och serpÄ bedömning. HuvudfrÄgorna vi har stÀllt oss Àr vad pedagogerna utgÄr frÄn vid bedömning?Vad de har för tankar kring bedömning? Samt hur de arbetar med bedömning? För att fÄ svarpÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi utfört en kvalitativ undersökning dÀr vi utgÄtt frÄn intervjuersamt anvÀnt oss av litteratur kring bedömning. Resultatet av pedagogernas utsagor visar pÄ attbedömning Àr en viktig del i skolan och att de ser positivt pÄ detta. Enligt pedagogerna Àrbedömning ett hjÀlpmedel i skolan som skall stödja eleverna framÄt i deraskunskapsutveckling.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och synliggöra huruvida litterĂ€r kompetens enligt litteraturvetaren Örjan Torells modell, gynnas av arbetsuppgifterna i ett antal lĂ€roböcker riktade mot grundskolans senare del. Resultatet visar att tolkningstrategiernas tyngdpunkt ligger pĂ„ "textinriktningen", d.v.s. pĂ„ att fĂ€sta elevernas uppmĂ€rksamhet pĂ„ textens innehĂ„ll och form..

Med utgÄngspunkt i postkolonial teori Àr syftet med uppsatsen att undersöka huruvida bilden av islam i tre lÀroböcker för religionskunskap för grundskolans senare Är ger uttryck för orientalism. Uppsatsen söker svar pÄ frÄgorna: Hur uttrycks en förestÀllning om ?vi? och ?dem? i text och bild? Vilken islambild skapas utifrÄn detta? I vilken mÄn Àr lÀroböckernas islambild orientalistisk?Med en kvalitativ innehÄllsanalytisk metod undersöks formuleringar och beskrivningar i texterna om islam i Religion och liv 9, SO Direkt Religion och Religion Punkt SO 3. LÀroböckernas bilder undersöks pÄ tvÄ sÀtt: i vilka lÀnder som avbildade muslimer, islamiska platser och föremÄl befinner sig samt pÄ vilket sÀtt de avbildas ? med blicken riktad mot bildens betraktare; underifrÄn, ovanifrÄn eller i ögonhöjd med betraktaren samt pÄ nÀra, medellÄngt eller pÄ lÄngt avstÄnd.Uppsatsens slutsats Àr att det i de tre lÀroböckerna ges uttryck för en förestÀllning om ?vi? och ?dem? pÄ ett sÀtt som framstÀller ?dem? som annorlunda ?oss?, att ?de? befinner sig pÄ ett geografiskt och socialt avstÄnd frÄn ?oss? och att ?de? Àr underlÀgsna ?oss?.

SyfteVÄrt syfte Àr att undersöka vad matematiklÀrare i grundskolans senare Är anser om betydelsen av det nationella matematikprovets pÄverkan nÀr det gÀller deras undervisningsplanering. För att fÄ klarhet i syftet sÄ innefattar undersökningen tre frÄgestÀllningar som i tur och ordning berör hur de nationella proven pÄverkar lÀrarnas undervisningsplaneringar, vad de anser om betydelsen av en sÄdan pÄverkan och hur elevernas matematiska förstÄelse pÄverkas. MetodEn kvalitativ studie har genomförts med Ätta stycken informanter. Intervjuerna gjordes enskilt dÀr frÄgorna till en början var öppna för att efterhand riktas mot de nationella proven. De intervjuade lÀrarna undervisar samtliga pÄ högstadiet och har erfarenheter av det nationella provet i matematik.ResultatPÄ en öppen frÄga om vad som pÄverkar informanternas undervisningsplanering i matematik nÀmner ingen det nationella provet.

Elever som efter avslutad grundskola börjar studera pÄ gymnasial nivÄ, har i sitt slutbetyg med sig Ätminstone betyget G i matematik. Trots detta fÄr mÄnga elever svÄrigheter med att klara av den inledande matematikundervisningen pÄ gymnasiet.Syftet med denna studie har varit att genom ett elevperspektiv, beskriva och lyfta fram de likheter och skillnader som en grupp elever upplever mellan matematikundervisningen pÄ grundskolans senare Är och pÄ gymnasiet. FrÄgestÀllningen har varit:- Vilka likheter/skillnader upplever eleverna mellan gymnasieskolans obligatoriska A-kurs i matematik och grundskolans matematikundervisning?Studien har genomförts med en fenomenografisk utgÄngspunkt dÀr kvalitativt halvstrukturerade intervjuer har anvÀnts. I studien har Ätta elever intervjuats.Resultatet av studien presenters i fem kategorier.