Studiens syfte är att undersöka tonåringars upplevelser av att leva med diabetes och vilka problem de stöter på i vardagen. Tonårstiden är en omtumlande period då förvandlingen från att vara barn till att bli vuxen sker. Att samtidigt anpassa livet efter en kronisk sjukdom som innebär strikta regler och regelbunden vardag gällande mat och medicinering är påfrestande. En litteraturstudie har gjorts för att sammanställa forskning på området. Artiklarna hämtades i databaserna Cinhal och Medline.

Studiens syfte är att undersöka tonåringars upplevelser av att leva med diabetes och vilka problem de stöter på i vardagen. Tonårstiden är en omtumlande period då förvandlingen från att vara barn till att bli vuxen sker. Att samtidigt anpassa livet efter en kronisk sjukdom som innebär strikta regler och regelbunden vardag gällande mat och medicinering är påfrestande. En litteraturstudie har gjorts för att sammanställa forskning på området. Artiklarna hämtades i databaserna Cinhal och Medline.

Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur djur i omvårdnaden för äldre inom särskildaboende påverkar äldres psykosociala välbefinnande. Metod: En systematisk litteraturstudiemed 15 kvantitativa artiklar. Artiklarna söktes i sökmotorn ELIN samt databaserna Cinahl,PubMed och Science Direct. Studier har också erhållits via manuell sökning. Huvudresultat:Studier visade på att djur inom särskilda boenden påverkade äldres psykiska och socialavälbefinnande till det bättre.

Bakgrund: En närstående är en av patienten själv vald person att finnas närmast till hands. Att vårda en familjemedlem är en utmaning, inte minst om familjemedlemmen har en demenssjukdom. Den närstående tar på sig ett ansvar som kan vara svårt att lämna ifrån sig. Det är av stor vikt att närstående som vårdar någon i hemmet får den hjälp och det stöd som behövs, såväl från släktingar som från vänner, bekanta och vården.Syfte: Syftet med studien var att få kunskap om upplevelsen av att vara närstående till en familjemedlem med demenssjukdom.Metod: Studien baserades på en kvalitativ ansats där sex självbiografiska böcker skrivna av närstående till demenssjuka familjemedlemmar lästes. Materialet har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet visade att närstående kände ensamhet i vårdandet av sin familjemedlem samt att stöd från övrig familj, släkt, vänner och vården var viktigt för att de närstående skulle orka med vardagen.Slutsats: Att vara närstående till en demenssjuk familjemedlem kan innebära ett lidande i form av sorg och ensamhet.

Proliferativa histiocytiska sjukdomar brukar i litteraturen delas in i följande undergrupper: reaktiv histiocytos (kutan eller systemisk), histiocytom och histiocytiskt sarkom (lokalt eller disseminerat). Samtliga former karakteriseras av en onormal proliferation av histiocyter. Kutan histiocytos är en proliferativ sjukdom som drabbar kutan och subkutan vävnad, om fler organ blir involverade kallas sjukdomen för systemisk histiocytos. Histiocytom är en benign, neoplastisk sjukdom som härrör från intraepiteliala celler, så kallade Langerhanska celler. Histiocytiskt sarkom är en malign, neoplastisk sjukdom som kan delas in i två former; lokalt histiocytiskt sarkom (LHS) och disseminerat histiocytiskt sarkom (DHS).

Denna studie är ett försök att sammanställa redan befintliga kunskaper om hur patienter med diagnosen Parkinsons sjukdom omhändertas i Sverige genom en kartläggning av hur många neurologiska öppenvårdsmottagningar i landet som har dokumenterat lokalt vårdprogram för diagnosen Parkinsons sjukdom och hur dessa vårdprogram är utformade. Kartläggning ägde rum under våren 2005 genom ett brev dels med förfrågan om mottagningen hade lokalt vårdprogram och att via ett svarsbrev skicka in detta vårdprogram till studien. Alla mottagningar svarade och av 60 mottagningar hade två lokalt vårdprogram enligt studiens definition av lokalt vårdprogram. Detta får anses som en mycket låg siffra. Avsaknad av nationella riktlinjer kan vara en orsak till den låga siffran, en annan att det saknas en gemensam definition av vårdprogram i landet.

Bakgrund: En närstående är en av patienten själv vald person att finnas närmast till hands. Att vårda en familjemedlem är en utmaning, inte minst om familjemedlemmen har en demenssjukdom. Den närstående tar på sig ett ansvar som kan vara svårt att lämna ifrån sig. Det är av stor vikt att närstående som vårdar någon i hemmet får den hjälp och det stöd som behövs, såväl från släktingar som från vänner, bekanta och vården.Syfte: Syftet med studien var att få kunskap om upplevelsen av att vara närstående till en familjemedlem med demenssjukdom.Metod: Studien baserades på en kvalitativ ansats där sex självbiografiska böcker skrivna av närstående till demenssjuka familjemedlemmar lästes. Materialet har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet visade att närstående kände ensamhet i vårdandet av sin familjemedlem samt att stöd från övrig familj, släkt, vänner och vården var viktigt för att de närstående skulle orka med vardagen.Slutsats: Att vara närstående till en demenssjuk familjemedlem kan innebära ett lidande i form av sorg och ensamhet.

Intresset för och valet av denna uppsats grundade sig i att den existentiella dimensionen hos människor tycks försummas på flera områden i samhället, bland annat saknas den helt på psykologprogrammet på Stockholms universitet. Syftet var att undersöka vilka existentiella frågor som patienter berörs av och om möjligt urskilja några existentiella teman som är särskilt framträdande. Bakgrunden för arbetet är en existentialistisk referensram på individ och samhällsnivå. Sju intervjuer gjordes med existentiellt inriktade behandlare med olika yrkesbakgrund som alla bedrev någon form av samtalsterapi med patienter. En induktiv tematisk analys visade fyra existentiella teman i form av motpoler som var särskilt framträdande hos patienterna; Hopp och fruktan, liv och död, makt och maktlöshet, ensamhet och samhörighet.

Bakgrund: Parkinsons sjukdom drabbar vissa områden i hjärnan och cellerna i detta område kommer att dö kontinuerligt. Detta påverkar många av kroppens funktioner vilket medför ett mycket brett symtomspektrum. Syfte: Syftet är att beskriva upplevelsen av att leva med Parkinsons sjukdom sett ur ett patientperspektivMetod: En systematisk litteraturstudie. Sökning efter relevanta artiklar genomfördes i databaserna Cinahl, Pubmed och Psykinfo. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes för att sammanställa resultatet.Resultat: Två teman framträdde ur analysen: Upplevelsen av hur sjukdomen förändrade funktionsförmågan i det dagliga livet och Upplevelsen av vad omgivningens bemötande har för betydelse.

Att vara närstående till en person som lever med en långvarig sjukdom innebär en stor förändring. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av att vara närstående till en person med långvarig sjukdom. Litteraturstudien baserades på 17 vetenskapliga studier som analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fem kategorier; att försöka anpassa sig till en förändrad vardag, att känna osäkerhet men även hopp, att förlora sin roll inom familjen, att uppleva förändringar i det sociala livet, att ha behov av förklaringar och stöd. Det framkom i resultatet att närstående försökte upprätthålla en balanserad livsstil trots stor omsorgsbörda, de saknade sitt sociala liv. De beskrev vardagen som begränsad och oroade sig för familjens ekonomi.

Syftet med studien var att beskriva personers erfarenheter av störd sömn vid sjukdom. Studien har baserats på 11 vetenskapliga artiklar som motsvarade vårt syfte. I analysen användes en manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen utgick från två frågeställningar. Den första frågeställningen Vad stör sömnen vid sjukdom resulterade i tre kategorier: Miljön på sjukhuset som ljud, ljus och omvårdnad stör sömnen, Oro och tankar stör sömnen och symtom från sjukdomen stör sömnen.

Bakgrund: Stroke är västvärldens tredje vanligaste dödsorsak. Varje år får ungefär 30 000 människor stroke i Sverige. När någon insjuknat i stroke berörs även deras partner. Syftet med studien var att belysa hur partnern till den som insjuknat i stroke upplevde sin livssituation utifrån väsentlig litteratur. Metod: I studien användes latent innehållsanalys som analysmetod för de kvalitativa artiklarna som var inspirerad av Graneheim och Lundman (2003).

Andlighet är en dimension som ofta förbises i omvårdnad. Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelse av andlighet vid sjukdom. Femton vetenskapliga artiklar granskades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att känna tillit till Gud eller en högre makt, att känna bönens betydelse, att behöva andligt stöd av andra, att tvivla på Gud och att stärkas av känslan i kyrkan och musiken. Resultatet visade att personer som drabbats av sjukdom fann styrka i Gud.

Fibromyalgi är en sjukdom som orsakar långvarig smärta på grund av en störning i centrala nervsystemet. Orsaken till dessa störningar är okänd. Diagnostik ställs med hjälp av anamnes och smärtkänsligheten på specifika ställen på kroppen. Det finns ingen botande behandling av fibromyalgi utan behandlingen är istället inriktad på symtomlindring. Hälso- och sjukvårdspersonal kommer i kontakt med människor som lider av fibromyalgi inom vårdens alla områden.

En betydande andel individer med bipolär sjukdom upplever kvarvarande, subkliniska symtom mellan egentliga sjukdomsepisoder. Sådana restsymtom är förenade med sänkt livskvalitet och förhöjd risk för återfall i sjukdomsepisoder. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida en kort, internetadministrerad behandling är genomförbar och kan ge en minskning av depressiva restsymtom, genom interventioner riktade mot sömn och emotionsreglering. För detta syfte användes en single-subject design med upprepade mätningar (n=4). Studiens resultat visar att behandlingen är genomförbar och att den, för vissa individer, kan ge en minskning av depressiva restsymtom.