Att stötta mamma och barn i övergången från sondmatning till att barnet kan nutriera sig helt genom amning eller flaskmatning är en omfattande och viktig del i omvårdnaden på en neonatalavdelning. Tidigare forskning av personalens upplevelser av denna process är begränsad. Forskning har mestadels fokuserat på någon eller några aspekter av mammors upplevelser av amning/flaskmatning på en neonatalavdelning.Syftet med denna studie var att undersöka personalens syn på amning och flaskmatning, samt beskriva hur de upplevde att de kunde stötta mamma och barn i processen att gå från sondmatning till amning samt hinder och underlättande aspekter. Studiens ansats var kvalitativ där tolv intervjuer genomfördes. Vid intervjuerna användes en intervjuguide som skapats av författarna och handledaren.Resultatet av studien visade att personalen hade en positiv syn på amning.

Bakgrund: Hälsofördelarna med amning är välkända, och sedan 1992 försöker svenska sjukhus arbeta efter internationella amningsrekommendationer. Trots detta framkommer brister i vården och amningsstatistiken i Sverige sjunker.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka amningsdurationen hos förstföderskor, om den kunde associeras med vården de fått i samband med barnets födelse och första levnadsdygn, samt med mammornas skattning av amningsstöd vid amningsstart.Metod: Designen var en longitudinell kvantitativ tvärsnittsstudie och urvalet var icke slumpmässigt konsekutivt. I samband med utskrivning från BB, tillfrågades 63 mammor om att delta i en enkätstudie med frågor gällande vården de fått i relation till amning och 52 mammor besvarade enkäten. Efter nio till tolv månader blev de uppringda för en kortare uppföljning och 50 mammor valde att delta.Resultat: Medianen för durationen av exklusiv amning var tre månader och tre veckor och medianen för durationen av partiell amning var åtta månader. Amningsstödet på BB skattades högre vid det första mättillfället, men det påvisades inte ha något samband med amningsdurationen.

Fördelarna med amning är många, trots detta tar allt fler mödrar beslutet att delvis amma/ inte amma sina barn. Syfte: Syftet med denna studie var att erhålla mer kunskap om samt undersöka vilka faktorer som påverkar mödrars beslut att amma/ inte amma. Metod: Studien genomfördes som en deskriptiv litteraturstudie, där 12 vetenskapliga artiklar granskades. Resultat: Faktorer som påverkar mödrars beslut till att amma var: bröstmjölk anses vara den ultimata födan för spädbarnet, föräldrar har god kunskap gällande amning, bra stöd från närstående och vårdpersonal, högutbildade mödrar, tidigare erfarenhet av amning, partnern föredrar amning, amning är praktiskt och ger lycka till både modern och barnet. Faktorer som påverkar mödrars beslut till att inte amma var: okunskap hos modern, fadern och sjukvårdspersonal, amning känns genant, fysiskt smärtsamt och obehagligt, stressad personal, föräldrarna får otillräckligt med stöd och information från vårdpersonal, tidig återgång till arbete, spädbarnet är otillfredsställt av endast bröstmjölk, oroligheter över bröstmjölkens näring samt rädsla för viktuppgång och hängiga bröst.

Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av amningsproblematik som kanföranleda användande av modersmjölksersättning.Bakgrund: Amningsstatistiken har sjunkit i Sverige det senaste årtiondet ochdistriktssköterskor har en viktig roll i att vända den trenden genom sin rådgivning, dettaeftersom amning ger hälsofördelar för barnet både på kort och lång sikt. Ett tidigt stödär viktigt för att främja amningen eftersom det är då mamman behöver som mest rådoch stöd för att etablera en fungerande amning. Det finns mycket som kan påverkaamningen och om den inte fungerar finns det ett alternativ i modersmjölksersättning.Metod: I denna studie användes en kvalitativ metod där data samlades in genom attintervjua sju distriktssköterskor som hade minst 3 års arbetslivserfarenhet inombarnhälsovården. Materialet analyserades utifrån Lundman och Hällgren Graneheimskvalitativa innehållsanalys.Resultat: Ur resultatet framkom tre kategorier som handlade om distriktssköterskanserfarenheter: Hinder för distriktssköterskan att främja amning och undvikamodersmjölksersättning där barnets och mammans hälsa och välbefinnande berörsmen även brister i vårdkedjan och synen på amning och ersättning i dagens samhälle.Konsekvenser av insättande av modersmjölksersättning som innehåller föräldrarnasreaktioner när modersmjölksersättning satts in och vilken inverkanmodersmjölksersättningen har på amningen. Distriktsköterskans roll för att främjaamning beskriver deras stödjande förhållningssätt och vilka råd och åtgärder som kanfrämja amning och undvika modersmjölksersättning men också hur användning avmodersmjölksersättning kan främja amningen.Slutsats: Distriktssköterskorna förespråkar amning och arbetar stödjande kring den.Om amningen inte kan etableras trots vidtagna åtgärder finns det ett alternativ imodersmjölksersättning som i vissa fall också kan ses som främjande för amningen..

Syfte: Att beskriva BVC-sjuksköterskornas erfarenheter av att vägleda mammor med upplevd amningsproblematik för att främja amning. Bakgrund: Bröstmjölk rekommenderas för spädbarn som enda föda upp till sex månaders ålder. Globalt sett syns en nedåtgående trend gällande amning. Det är av stor vikt att skapa en medvetenhet om amningens fördelar för att främja amningsfrekvensen. Studier visar att kvinnor med amningsrelaterade problem som inte fått stöd av vårdpersonal slutade amma i större utsträckning än de som fått amningsvägledning.

Frekvensen exklusivt ammade barn visar en nedåtgående trend i Sverige. Det finns forskning som visar att om blivande föräldrar kan uppmuntras att planera amning och föräldraledighet innan barnet är fött, ökar sannolikheten att barnet blir exklusivt ammat i sex månader. Genom en enkätstudie bland 154 kvinnor undersöktes eventuella samband mellan föräldrars planering av amning, föräldraledighet och andra inverkande faktorer.De flesta kvinnor i studien hade intentionen att amma exklusivt i sex månader och att vara föräldraledig med sitt barn under de första sex månaderna. Varken kvinnans ålder eller partnerns utbildningsnivå påverkade amningsplaneringen. De flesta kvinnor som planerade att amma i sex månader hade minst universitetsutbildning.

Amning av för tidigt födda barn är komplext eftersom barnet är omoget och mer svårtolkat jämfört med fullgångna barn. Att barnet föds för tidigt kan innebära en känslomässig påfrestning för hela familjen och att uppnå en fungerande amning ställer stora krav på mödrarna.Syftet med denna studie var att beskriva mödrars erfarenheter av att amma sina för tidigt födda barn efter hemkomst.Kvalitativ metod användes med intervjuer som insamlingsmetod. Tio intervjuer av mödrar till för tidigt födda barn genomfördes. Barnen var födda mellan vecka 33+5 och vecka 35+4, alla hade varit inskrivna på neonatalavdelning och därefter neonatal hemvård. Intervjuerna transkriberades och texten analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Under första vakenhetsperioden efter förlossningen visar de flesta nyfödda barn tecken på att vilja amma och ska då få möjlighet till det. Amning har en lugnande effekt och den underlättar anknytningen mellan mor och barn. Barn som ammas under denna period ammas i större utsträckning fyra månader efter förlossning än barn som inte ammats. Vid förlossning är barnets behov av värme, närhet och mat primära för barnets fortsatta utveckling och välbefinnande. Om det nyfödda barnet får stanna hos sin mamma finns inga hinder för barnmorskan att stödja det nyfödda barnets kompetens och medverka till en lyckad första amning.

De flesta prematura barn behöver sondmatas de första veckorna eller månaderna på grund av deras omogna sugbeteende. Hur man på bästa sätt stödjer barnet i övergången från sondmatning till amning är inte klart samt att vården kring övergången från sondmatning till amning är reglerad med icke evidensbaserade riktlinjer och vårdrutiner. Syftet med studien var att utvärdera effekter av och följsamhet till en ny vårdrutin, ?viktfri amning?, vid en neonatalavdelning i Sverige. Vidare avsågs att beskriva mammors upplevelse av amning på neonatalavdelningen då vårdrutinen ?viktfri amning? användes.

Bakgrund och problemformulering: Många kvinnor har bestämt sig för att amma innan förlossningen. Tidig hemgång från BB-avdelning gör att BVC-sköterskan har ett stort ansvar att stödja nyblivna mammors amning. Studier visar att BVC ibland ger bristfällig och felaktig information om amning och mammor upplever amningsstödet från BB bättre än stödet från BVC. Med bakgrund av detta utformades studiens syfte för att beskriva mammors upplevelse av amningsstöd på BVC.Syfte: Att beskriva mammors upplevelse av amningsstöd.Metod: Öppna intervjuer genomfördes med åtta mammor. Alla hade påbörjat amning men ammade under olika lång tid.

Bakgrund: Baby Friendly Hospital Initiativ bygger på Tio steg till lyckad amning och lanserades år 1991 i Sverige. Efter detta sågs en ökning av amningsfrekvensen. Nu 20 år efter införandet av Tio steg till lyckad amning sjunker amningsfrekvensen. Studier har visat att amningsutfallet påverkas av hur amningen initieras samt det stöd kvinnan får från vårdpersonal, partner och närstående. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva nyblivna mödrars erfarenheter av förberedelse och initiering av amning.

Bakgrund: Nyblivna mammor rekommenderas att amma under barnets första halvår. År 2008 ändrades den nationella rekommendationen till att ammande kvinnor kan dricka alkohol i måttlig mängd. Syfte: Att undersöka vilka attityder föräldrar uttrycker på föräldraforum angående alkohol under amningsperioden. Metod: Data samlades in genom att undersöka föräldrainriktade webbsidor för att hitta inlägg om föräldrars attityder till amning och alkohol.  Totalt valdes 40 inlägg med medföljande svar, skrivna mellan 2008- 2013, från tre föräldraforum ut.

Många mammor vars barn vårdats på en neonatalavdelning har känt sig oförberedda på situationen med stor oro för barnets liv och hälsa. Bröstmjölk och amning har visat sig ha flera fördelar för både den fysiska- och kognitiva utvecklingen samt anknytningen med en särskild betydelse om barnet fötts prematurt eller om det funnits behov av vård under nyföddhetsperioden. Amningens etablering av ett barn som behöver vård på neonatalavdelning kan vara komplicerat och kräva tålamod. Syfte var att belysa mammors upplevelser av att etablera amning på neonatalavdelning. En systematisk litteraturstudie valdes som metod.

Inledning: Bröstmjölk är den bästa näringskällan för spädbarn. Alla friska mödrar rekommenderas att exklusivt amma sina barn upp till sex månaders ålder samt därefter fortsätta amma och ge annat födotillägg upp till två års ålder eller längre. Flertalet faktorer kan dock påverka beslutet om att välja att amma eller inte.Syfte: Syftet med denna studie var att undersökta iranska invandrarkvinnors uppfattningar och bruk angående amning och bröstmjölksersättning.Metod: En kvalitativ studie med strategiskt urval genomfördes där tio iranska invandrarkvinnor intervjuades. Intervjuerna bestod av tolv frågor och spelades in och sedan transkriberades. Innehållsanalys användes.Resultat: Resultaten delades in i fem kategorier: ?Hälso- sjukvårdskontakt i Sverige och i Iran?, ?Typ av föda som givits barnet?, ?Information och råd angående amning och bröstmjölksersättning?, ?Faktorer som påverkar valet att amma? samt ?Slutgiltig uppfattning angående valet att amma?.

Bakgrund: Det finns m?nga f?rdelar med amning, b?de f?r barnet och den ammande. Att f? till en fungerande amning kan vara en komplicerad process som tar tid. D? det uppst?r problem h?nvisas mamman till barnh?lsov?rden (BHV) f?r att f? st?d och sjuksk?terskan har en viktig roll i detta.