The aim of this study is to investigate how a number of fathers read and what their perceptions of both their own readingand the reading they experience with their child/children look like. I also want to investigate their thoughts about the importance of reading to children. The study is based upon qualitative interviewswith four fathers who are active readers and have children between 3-6 years of age. The analysis does not offer any generalizations. As a conceptual framework for this study, I used Sten Furhammar?s categories of different types of reading to find out what fathers reading habits look like and what they wish to obtain.

Barn har oftast under sin uppväxt kommit i kontakt med sagor och berättelser då det oftast finns böcker i hemmen och på förskolan. Under våra vft perioder (verksamhetsförlagd tid) i olika förskolor har vi fått uppleva att barnlitteratur inte används i så stor utsträckning som vi hade förväntat oss. Vi tycker det är synd att pedagogerna inte använder barnböckerna mer eller uppmuntrar barnen till att läsa mer då böckerna kan stimulera barnens utveckling, både språkligt och matematiskt. Därför har vi i detta arbete valt att studera hur sagor och berättelser kan användas i ett lärandesyfte med fokus på matematik. De teorier och forskning vi har tagit del av visar att det finns många fördelar med att använda sagor och berättelser i ett undervisningssyfte. Vår studie är en empirisk undersökning och vi har genom intervjuer samlat in data och analyserat dessa.

Med utgångspunkt i barnbokens bilder analyseras och diskuteras temat döden och dess gestaltning. Syftet är att genom moderna teorier och metoder visa hur ett svårt tema gestaltats i ett antal moderna bilderböcker. Tillvägagångssättet i uppsatsen är analys av text, berättande, narration och ikonotext, med en efterföljande diskussion. Uppsatsen prövar olika moderna teorier och metoder för att resonera och problematisera gestaltningen av döden i barnbokens bilder. I uppsatsen redovisas hur en illustration kan innehålla visuella luckor skapade av illustratören, såväl som en text innehåller verbala luckor.

The purpose of this bachelor thesis is to gain insight into the attitudes of children´slibrarian towards the position of the printed Children?s book in today?s medialandscape. The reason for our interest is our belief that librarian?s attitudes to newmedia and their work practice have an effect on how children perceive books andreading. The study is built on qualitative interviews among four children?s librarians.Our theoretical framework stems from a variety of researchers within the fields ofpedagogy and media studies such as David Buckingham, Sonia Livingstone, NeilPostman, Ylva Ellneby and Margaret Mackey.

I denna uppsats har medvetenheten kring begreppet heteronorm i förskolan undersökts genom intervjuer med pedagoger på tre olika förskolor. Även utbudet av bilderböcker som bryter mot heteronormen har undersökts och en inventering har genomförts. Syftet var att få en insyn i hur pedagoger tänker kring frågan, om de använder sig av någon barnlitteratur som bryter mot heteronormen, och hur detta utbud av heteronormbrytande bilderböcker ser ut.       I uppsatsen har det framkommit att medvetenheten kring begreppet heteronorm bland de deltagande pedagogerna är låg. Man ser sig som öppen när det gäller människor som bryter mot heteronormen, men man ser inget större behov av att arbeta med området när man inte har något barn som har samkönade föräldrar. Vad gäller bilderböcker som bryter mot heteronormen, ges majoriteten ut av bokförlag som har specialiserat sig på böcker som bryter mot normer, och endast ett fåtal har kommit ut på något större, mer allmänt, förlag.       Slutsatsen är att det behövs kunskap hos pedagogerna i förskolan, för att de ska få en förståelse för vad heteronormen innebär, och varför man bör arbeta med det tidigt, då den saknas i både lärarutbildning och fortbildning som det ser ut nu..

This Master?s Thesis aims to examine the attitudes concerning gender issues among children?s librarians. The main purpose is to examine what their views on the subject are, and if they consider gender issues when acquiring and mediating books. We are also interested in their opinions about gender stereotyping in children?s books.

Syftet med examensarbetet är främst att undersöka hur genus framställs i barnlitteratur samt fokusera på bibliotekariens roll i samband med utlåning av barnböcker till förskolan och vårdnadshavare. Som förskollärare ser vi boken som ett pedagogiskt redskap och som ett stöd i ett genusarbete. Vi har erfarenheter av att boken har ett stort användningsområde och de flesta böcker lånas via biblioteket. Därför ser vi att bibliotekarien har en viktig roll för förskolan i deras bokutbud. LpFö98 tar upp genusarbetet som en del av verksamheten, vi anser att det är vår skyldighet att ha kunskap om genus och dess betydelse för kommande generationer.

The subject of this master thesis is to identify discourses regarding children?s literature in one of Sweden?s largest library magazines, Biblioteksbladet. The subject is furthermore to look at how the child is portrayed within these discourses and if the discourses change over time. The theoretical and methodological background is Norman Fairclough´s critical discourse analysis (CDA). A selection of 62 texts, published in Biblioteksbladet between the years of 1945-2009, was analyzed.

I denna studie studeras tio barnbilderböcker ur ett genusperspektiv. Denna studie syftar till attundersöka i barnbilderböcker av Elsa Beskow och Gunilla Bergström hur flickor och pojkar gestaltas.Syftet är att studera och jämföra om det finns likheter eller skillnader i hur de gestaltar flickor ochpojkar och i så fall vad för likheter och skillnader det finns.Undersökningen genomförs genom en kvalitativ text- och bildanalys för att besvara syfte ochfrågeställningarna. De studerade böckerna av Beskow är skrivna i början av 1900-talet och de studeradeböckerna av Bergström är skrivna i slutet av 1900-talet.Resultatet av denna studie visar att det finns många skillnader på hur flickor och pojkar gestaltas ochatt de traditionella könsrollerna som är tydliga i Beskows böcker inte är lika framträdande i Bergströmsböcker. Både text och bild som undersöktes och jämfördes kan även visa skillnader på hurkönsstereotyper inte är lika förekommande i Bergström..

My thesis is a study of how the perception of booktalk aimed at kids and youngsters in the Swedish educational system has changed between 1932 and 2007. A discursive reading of articles in the magazine Biblioteksbladet provides the basis for my investigation. The thesis argues that an older "authoritaritan" and "traditional" discourse has given way for a more modern, "anti-authoritaritan" and "lust"-directed discourse. The older discourse was designed to make sure that young people were provided with a certain well-defined quantity of "approved" literature. The new discourse stresses the importance of fostering kids and youngsters with a positive and enthusiastic attitude towards reading in general.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger och barn använder sig av barnlitteraturen i förskolan, hur föräldrar och pedagoger värderar barnboken samt om dessa värderingar återspeglas i den dagliga verksamheten. Resultaten förväntades ge klarhet i hur sambandet mellan barnbokens ställning och användandet av den såg ut. Studien genomfördes i en förskola med hjälp av tre olika metoder. Observationer av barnbokens användande genomfördes på förskolan under fyra veckor, pedagogerna deltog i en fokusgruppintervju och enkäter delades ut till barnens föräldrar. Metoderna medförde att studien var huvudsakligen kvalitativ med kvantitativa inslag.

The purpose of our master thesis was to investigate how a multicultural society is reflected in childrens books picture books, books for children and young people, published in 2002. We found this issue interesting since children of today experience a change in society, where people of many ethnicities, cultures and religions live together to a greater extent than before. Since children in their everyday life are exposed to these different cultures, we think they also should be exposed to them in the books they read. In order to enhance an understanding of why such books are important to children, especially immigrant children, we have in our thesis included a passage with childrens linguistic development, identification and stereotypes. Other passages concern libraries and their roles in a multicultural society.

The purpose of this study is to understand how the school manages to question norms, and in doing so might prevent its students from being subjected to discrimination and other degrading treatment. This has been done with a focus on how gender related norms are represented, reproduced and questioned in children?s fictional literature. Two methods have been used; a survey and an literary analysis. The survey was conducted on primary school teachers with the intent to collect information related to their thoughts when choosing books to use in their classrooms, and also to source commonly used fiction.

The purpose with this qualitative text analysis was to study how the sex roles of children are presented in children's books published in 2004 in comparison with children's books published 1972-74. The focus was to find patterns and differences. The study embraces eight books intended for children aged 5-9.The main results of the study showed that the girls were described to have a greater bent to take care, while the boys in general were more aimed to perform and achieve. In both today's and the books from the 70´s, the boys were described as aggressive and independent and the girls were often looked upon as princesses by fathers and boys. Violent rowdy behaviour was the essential thing among boys in especially the books from the 70´s.

The purpose of this study is to examine how four educators in two different departments at two different preschools in Stockholm, selects children's literature in preschool and how literature is used in the activities and how much influence children have in the choice of literature. Based on qualitative interviews as a method we have interviewed pedagogues to get answers to our questions. We will also interview some children to find out how involved they are in the purchase of literature on the departments we examined. We consider the social cultural perspective to be a well rounded starting point for our survey, because the theory gives us the opportunity to study how the interaction and meetings between educators and children develop for each reading encounter. And through the analysis a thorough display between educators and children towards literature will be shown.