Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om kvinnor i Roslagens ytterskärgård haft en högre ställning än kvinnor på fastlandet. Frågeställningarna har kretsat kring kön och kompetens.Materialet som använts är kvalitativa intervjuer, personliga anteckningar, minnen och dagboksutdrag där skärgårdsbornas egna berättelser har varit i centrum. Med hjälp av en metod kallad snöbollsmetoden har materialet samlats i samspel med informanterna där ?det ena gett det andra? likt en snöboll som växer ju längre den rullar. Metoden tillsammans med teoretiska utgångspunkter som intersektionalitet och genussystemet har legat till grund för den etnografiska skrivprocess som också varit en stor del av analysarbetet.Resultatet visar att kvinnor i skärgården har haft en högre ställning än kvinnor på land, troligen främst på grund av att den särskilda skärgårdskompetens, som barn på öar fått då de växt upp, varit oumbärlig för familjernas överlevnad såväl ekonomiskt som fysiskt.Nyckelord: kvinnor,.

Bakgrund: Förekomsten av bröstcancer har ökat i Sverige under de senaste årtiondena och är idag den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Cancerbeskedet förändrar kvinnans liv genom hennes syn på livet samt de relationerna i hennes närhet. Bröstcancerdiagnosen väcker medvetenheten om att vara sårbar då personen drabbats av en dödlig sjukdom. Tiden från dess besked ges tills behandling ges kan röra sig om dagar med tankar av olika slag. Därför är det viktigt att som sjuksköterska uppmärksamma dessa upplevelser för att kunna lindra och öka välbefinnandet hos de drabbade kvinnorna.

Bakgrund: Självskadebeteende anses vara vanligt förekommande i dagens samhälle. Beteendet anses inte vara ett uttryck för en vilja att dö utan ett sätt att hantera inre svårhanterad psykisk smärta. Självskadebeteende kan vara svårt att definiera eftersom det finns många olika metoder och svårighetsgrader. Det finns olika uppfattningar om hur prevalensen av självskadebeteende är fördelat mellan könen, den vanligaste uppfattningen är dock att beteendet är mer vanligt förekommande bland kvinnor. Enligt DSM-5 är självskadebeteende ännu inte en egen psykiatrisk diagnos.

Bakgrund: Historiskt sett har människor som levt i samkönade relationer haft en sårbar situation i samhället och ofta blivit utsatta för diskriminering. I Sverige finns idag en lag som förbjuder diskriminering relaterat till sexuell läggning. Målet med hälso- sjukvårdslagen är att hela befolkningen ska ha en jämlik hälsa. Trots detta uppskattar de som lever i en samkönad relation att de har en sämre hälsa än övrig befolkning. Inom vården föreligger ofta ett heteronormativt förhållningssätt, vilket kan leda till osäkerhet för familjer med en annan konstellation än den heterosexuella.

Sammandrag Syftet med vår uppsats är att undersöka hur elever upplever regler i sin skolmiljö, där skolkultur och ungdomskultur möts varje dag. Underlaget har vi hämtat genom enkäter och intervjuer på fyra olika gymnasieskolor. Vi har valt att använda två olika metoder för att få ett bredare datorunderlag. Enkäter har gjort att vi fått ut svar som är kvantitativa medan intervjuerna har gett svar som är kvalitativa och har ett djup som man inte går att få ut av enkäter. Elever och lärares åsikter har gjorts synliga angående regler om media användandet, kläder och språk i skolan.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur damhockey framställs i utvald svensk dagspress mellan åren 1992 och 2014.Hur mycket skrivs om damhockey? Har det skett en kvantitativ förändring och hur skulle den i så fall kunna förklaras?Vad är det som skrivs i de publicerade texterna? Vilken kontinuitet respektive förändring finns i innehållet?MetodMetoden är en kombination av en kvantitativ och kvalitativ textanalys av tidningsartiklar. Datamaterialet har samlats in genom sökningar av artiklar i Mediaarkivet. Sökord som har använts är "riksserien", "damkronorna" och "damhockey", och sökningar har begränsats till storstadspress. 757 artiklar har slutligen analyserats.

Det här arbetet är en undersökning som baseras på en dokumentanalys. Analysen är gjord på dels Hantverksteknik F och gesällbrevsprovet för frisör respektive låssmed. I uppsatsen jämförs dessa styrdokument med gesällbrevet. Finns det någon samstämmighet mellan dessa olika styrdokument? I resultatet framgår att det finns en korrelation mellan skolans styrdokument som i detta fall är Hantverksteknik F och gesällbrevsprovet för frisör och låssmed.

En intervjustudie genomfördes på ett urval av åtta kadetter, studerande på Försvarshögskolans taktiskt-operativa officersprogram. Kadetterna hade alla en gemensam bakgrund från grundutbildningen likväl som från en internationell insats. Den semistrukturerade intervjun syftade till att finna de faktorer vilka påverkade dem att söka internationell tjänst och officersutbildning. Resultatet av studien visade att det var en mängd motivationsfaktorer vilka samverkade för att de intervjuade skulle söka internationell tjänst och sedan officersutbildningen. Motivationsfaktorerna kunde delas in i två kategorier, nödvändiga motivationsfaktorer och engagerande motivationsfaktorer.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur avgörande nationella skolreformer mottagits och anammats på lokal nivå från år 1931 fram till och med läroplanen 1962. Undersökningen riktar in sig på den skoltidning som utgavs i Orsa, i norra Dalarna, under perioden 1931 och 1985. De teoretiska utgångspunkterna har i huvudsak hämtats från Tomas Englunds avhandling Samhällsorientering och medborgarfostran i svensk skola under 1900-talet. I uppsatsen ställs frågor om hur den skolpolitiska, de didaktiska och den pedagogiska utvecklingen, såsom den ter sig i Orsa skoltidning, stämmer överens med den motsvarande nationell utveckling och vilka pedagogiska och didaktiska åtgärder och konsekvenser reformerna fått på den lokala nivån. Resultatet visar på en stor grad av acceptans och anpassning hos lokalbefolkningen, men också motstånd och lokal självkänsla.

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns skillnader i konfliktbenägenhet på arbetet beroende på syskonplacering och partnerstatus. Deltagarna var till största delen tågresenärer med en medelålder på 39 år. N= 174. Instrumentet bestod av en enkät med en standardiserad del, NEO-PI-R, som mätte personlighetsegenskapen agreeableness samt en nykonstruerad del som mätte arbetskonflikt. Skalan har fått namnet work-conflict scale (WCS).

Bakgrund: Varje år får närmare 8000 kvinnor i Sverige diagnosen bröstcancer. Den vanligaste behandlingsmetoden är det kirurgiska ingreppet mastektomi som innebär antingen avlägsnande av hela bröstet eller att endast en del av körtelvävnaden tas bort. Bröst har sedan urminnes tider förknippats med kvinnlighet och att genomgå en mastektomi upplevs ofta av kvinnor som ett trauma. Mastektomi är inte bara ett enkelt ingrepp utan det medför fysiska och psykiska konsekvenser som påverkar kvinnors vardagsliv. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelse av att förlora ett bröst efter mastektomi.

Fetman i Sverige har under de senaste två decennierna ökat kraftigt. Till följd av detta är hälsokostnaderna relaterat till fetma ansenliga och förväntas öka ytterligare om ingenting görs åt problemet. I denna studie studeras prevention och gastric bypass som alternativa behandlingsmetoder mot fetma sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Tre hypotetiska kohorter utvecklas; status quo, effektiv prevention i ungdomsåren samt individer som utvecklar svår fetma opereras med gastric bypass. Dessa kohorter följs under åldern 20-64 år där kostnader och effekter observeras med hjälp av en beslutsträdsmodell.

Titel: Förberedande chefsträning ? hur förbereds potentiella chefer för chefsarbete? Nyckelord: Förberedande chefsträning, trainee, traineeprogram, ledar- och chefskap, erfarenhetsbaserat lärande. Författare: Lena Barkstedt, Tina Kardum, Daniel Kelly och Peter Mjärdner Handledare: Per-Hugo Skärvad och Robert Wenglén Problem: Hur förbereds potentiella chefer för chefsarbete? Hur ser innehållet ut i den förberedande chefsutbildningen, vad lärs ut? Hur ser inlärningsprocessen ut i utbildningen, hur lärs det ut? Är det möjligt att lära ut ledarskap? Syfte: Vårt syfte är att skildra hur organisationer förbereder potentiella chefer. Detta gör vi genom att beskriva ett företags traineeprogram, dess innehåll och inlärningsprocess.

Abstrakt Syftet med studien var att belysa vad ledarskapet har för betydelse för personalomsättningen inom social omsorg och om hur arbetstillfredsställelse och ett bra ledarskap skapas. Vi ville beskriva, förstå och tolka erfarenheter av detta. Undersökningen är en kvalitativ ansats där empirin består av 11 intervjuer inom Social omsorg. Intervjupersonerna bestod av sju medarbetare och fyra chefer. Sammanställandet av undersökningen har visat på bland annat att medarbetare och chefer såg olika på vad som hör till en chefs uppgifter.

Titel: IFRS / IAS ?bättre redovisningsrekommendationer? Ur finansanalytikernas synvinkel.Ämne: FöretagsekonomiFörfattare: Ann Berner, Therése HenningssonHandledare: Fredrik LjungdahlProblemformulering: Anser finansanalytikerna att det är lättare att bedöma ett företag nu jämfört med tidigare redovisningsrekommendationer?Syfte: Syftet med denna studie är att utforska om finansanalytikerna anser att de finansiella rapporterna, för börsnoterade företag, har blivit mer användbara efter övergången till IFRS/IAS regelverk. Metod: Arbetet utgår från IASB:s kvalitativa egenskaper och finansanalytikers åsikter om införandet av IFRS/IAS regelverk, nu två år senare via e-postenkäter. Dessa enkäter undersöks statistiskt för att kunna presentera kvalitet.Nyckelord: IFRS/IAS, Finansanalytiker, Jämförbarhet, Tillförlitlighet samt Trueblood-rapporten. Resultat: På grund av den låga svarsfrekvensen är det ej möjligt att generalisera och varken bekräfta eller förkasta våra hypoteser..