Bakgrund: När ett barn diagnostiseras med cancer förändras livet för hela familjen. Fokus på det sjuka barnet gör att syskon lätt glöms bort. Därför är det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt där tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

SammanfattningBakgrund:Med en växande äldre befolkning följer nya krav för   att förbättra hälsa, självständighet och aktivitet. Aktiviteter som bevarar   fungerande förmågor skapar känsla av välbefinnande, positiv självbild samt   ökar livskvaliteten för äldre. Det ingår i sjuksköterskans profession att   identifiera samt aktivt arbeta för att förebygga hälsorisker.Syfte:  Att belysa aktiviteters betydelse ur den äldres och sjuksköterskans   perspektiv.Metod:Studien är en litteraturöversikt baserad på 14 vetenskapliga artiklar.Resultat:För att främja aktivitet hos äldre behöver de mer kunskap om   aktiviteters hälsofördelar, kunskap om lämpliga aktiviteter samt hur ofta och   hur mycket aktivitet som bör utföras. För att kunna ge optimalt stöd till den   äldre i hälsoförebyggande syfte behöver sjuksköterskan mer tid och kunskap. Diskussion:Hälsoförebyggande insatser bör komma redan på det stadium då den äldre   är relativt frisk och har förmåga till egenvård.

SammanfattningBakgrund: Sjuksköterskor ställs kontinuerligt inför omvärldsförändringar som inte går attpåverka. Det innebär att ständiga förändringar i arbetsmetoder genomförs och att all personalhela tiden är i behov av utbildning. Allt syftar mot att göra kvalitetsförbättringar för bådepersonal och patienter.Syfte: Att beskriva akutsjuksköterskors upplevelser av implementeringen av ettförbättringsarbete, i detta fall införandet av triage på en akutmottagning.Metod: Studien har en deskriptiv design med kvalitativ metod. Datainsamlingen genomfördesi fokusgruppsintervjuer och materialet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Ur analysen framkom det övergripande temat enönskan att känna trygghet under enimplementeringoch fyra kategorier; kommunikation, planering och målsättning,förändringsbenägenhetoch kompetensutveckling som beskriver akutsjuksköterskorsupplevelser av implementeringen av ett förbättringsarbete.Slutsats: Under en implementering behöver ledningen ha kunskap om ovanstående resultat.Sjuksköterskorna beskriver åtgärder för att skapa möjligheter och undanröja hinder för attkunna uppnå trygghet under implementeringen. Det kan vara att t.ex.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Fo?r att patientsa?kerheten ska kunna garanteras vid en utskrivning fra?n slutenva?rden till kommunen a?r det viktigt att ra?tt information ges mellan instanserna. Det finns dock problem med kommunikationen vilket kan fa? olyckliga konsekvenser.Syfte: Att beskriva en patients utskrivning, fra?n slutenva?rd till kommunal omsorg, ur kommunsjuksko?terskors perspektiv.Metod: En kvalitativ metod med en explorativ design har anva?nts fo?r att besvara studiens syfte. Grundutbildande och specialistutbildade sjuksko?terskor fra?n fyra olika kommuner intervjuades till studien.

SammanfattningSyftet med mitt examensarbete är att få fram vad några lärare idag har för förhållningssätt till praktisk matematik, vilka förutsättningar de har samt hur de i så fall tillämpar det i undervisningen.För att försöka komma fram till detta har jag förutom att bearbeta litteratur kring ämnet, genomfört fem intervjuer samt gjort en textanalys av åtta läroböcker i matematik. Tre av lärarna arbetar i en åldersintegrerad 1-3:a, en lärare arbetar i en etta och en trea och en lärare jobbar i mellanstadiet alltså från fjärde till sjätte klass. Läroböckerna som jag analyserat är de böcker som de fem lärarna på något vis använder sig av i undervisningen.Vad jag genom mina undersökningar kommit fram till är att lärarna i stort sett har ett mycket positivt förhållningssätt till praktisk matematik. Nästan alla skyller på tiden som en orsak till att den praktiska matematiken får så lite tid i undervisningen. För stora klasser och för små utrymmen var även det en bidragande orsak till bristen på praktisk matematik.

När Sydafrika blev en demokrati 1994 gjordes utbildningssystemet om. En del i de storaförändringarna var att introducera Life Orientation, ett nytt ämne från och med 1998.Forskning har visat att införandet av ämnet inte varit friktionsfritt, vilket bland annat berott påatt ämnet varit nytt och det varit brist på lärare med relevant utbildning för att undervisa i LifeOrientation.Syftet med den studie som gjorts var att ta reda på hur lärare på en High School (årskurs 8-12)upplever idrottsämnets ställning är på deras skola, mot bakgrunden att ämnet integrerats i LifeOrientation som ett av sex delområden. En kvalitativ forskning har genomförts medsemistrukturerade interjuver som metod. Resultatet i undersökningen visade utifrån de trefrågeställningsparametrarna; uppfattningar om ämnet, upplevelser av ämnet och åsikter om demateriella förutsättningarna, att lärarna upplevde att ämnets ställning var låg på deras skola.Nyckelord: Sydafrika, utbildning, Life Orientation, idrott och hälsa, ställning, status,upplevelser, materiella förutsättningar.

Larsson, M & Marsch, M. Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av akut omhändertagande. En fenomenologisk studie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle.

KARLSTADSUNIVERSITETSociologi ÄMNE: Sociologi, C-kurs.                                HANDLEDARE: Annika Jonsson                                  SAMMANFATTNING: Studiens syfte är att utifrån en intervjustudie med utsatta invandrade kvinnor ta reda på om våldet normaliseras och i så fall i vilken utsträckning i de tre narrativ, utifrån Eva Lundgrens förståelde. I denna kvalitativa studie har tre informanter intervjuats genom en narrativ metod, där de undersöktes enskilt. Intervjuerna har därefter analyserats utifrån den patriarkat teorin samt Lundgrens förståelse av våldets normaliseringsprocess. Resultaten av studien visar att i mina respondenters fall är normaliseringsprocessen inte en helt fungerande teori. Mina respondenter är ursprungligen ifrån ett land där kvinnor och män inte har samma rättigheter, där kvinnan är underordnad mannen.

Det här arbetet handlar om hur skolans personal kan stödja barn med aspergers syndrom och om vilken kunskap och metoder som de har att tillgå. Arbetet ställer sig frågorna:Vilka rättigheter har barn med asperger till att få hjälp i skola och fritidshem?Vilken kunskap behöver personal för att ha förståelse för barn med asperger?Hur kan personal som arbetar i skola och fritidshem stödja barn med asperger?Svaren söks genom forsknings och litteraturgenomgång, där även styrdokument behandlas samt intervju av fyra personer som arbetar i skolan med barn som har asperger. Resultaten av forsknings- och litteraturgenomgången och av intervjuerna är mycket lika samtidigt som de kompletterar varandra. De lyfter fram behovet av att skolpersonal har kunskap och förståelse både om det enskilda barnet och om funktionsnedsättningen.

Syftet med detta arbete var att på ett tydligt sätt beskriva respondenternas upplevelse av anställningsotrygghet för ca 7 år sedan. Hur detta har påverkat deras hantering och upplevelse av liknande händelser i efterhand. Förteorierna som vi använde i vår bakgrund var bland annat det faktum att många människors anställningar har blivit osäkra och föränderliga. Ansatsen var kvalitativ med en hermeneutisk tolkningsspiral som transkriberingsmetod. Det psykologiska kontraktet, hantering och upplevelser av stress togs vidare upp i vår fördjupning och konkretisering som till exempel miljöstress, betingning och känslan av sammanhang.

AbstraktSyftet med studien var att undersöka om det finns en utveckling i boksamtal från förskola till skola. Ett annat syfte med studien var att undersöka hur pedagogerna arbetade med boksamtal i ett utvalt rektorsområde. För att uppfylla syftet genomfördes intervjuer med pedagoger och lärare i förskola och skola. Genom intervjuerna söktes en klarhet i hur pedagogerna och lärarna planerar, lägger upp och genomför boksamtal i de olika verksamheterna. För att få en tydligare bild hur boksamtalen genomfördes togs det del av ett färdiginspelat material, där studerades det hur boksamtalen gick till i både förskola och skola.

Vigren Johansson, Kalle & Svensson, Christian (2008) Dramaarbete i förskolan Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet handlar om hur arbetet med pedagogiskt drama ser ut på förskolor. Huvudsyftet med undersökningen är att ta reda på vad förskollärare har för inställning till pedagogiskt drama samt om de känner att de har tillräckliga kunskaper för att använda det i den dagliga verksamheten. Vi har utgått från följande frågor: Hur ser verksamma förskollärare på pedagogiskt drama som en del av verksamheten i förskolan? Hur framställs pedagogiskt drama/dramalek i förskolans läroplan? Hur stor kompetens anser förskollärarna krävs för att leda denna typ av verksamhet? Hur är utbudet av litteratur eller andra kunskapskällor tillgängliga på arbetsplatserna? För att besvara dessa frågor har vi genomfört en enkätundersökning med förskollärare i Lunds kommun samt ett mindre antal intervjuer. Vi har utgått från litteratur som rör pedagogiskt drama i allmänhet samt drama och teaterarbete i förskolan.

AbstractAboriginerna i Australien har sedan kolonialtiden blivit diskriminerade och har trots sitt relativt nyvunna medborgarskap inte blivit fullständigt upptagna i samhället. Vi undersöker i denna studie huruvida diskrimineringen av denna ursprungsbefolkning kan förstås utifrån delar av genusforskaren Nira Yuval-Davis medborgarskapsteori som förordar en flerskiftkonstruktion för att resonera kring medborgarskapet. I denna fallstudie tillämpar vi kvalitativ textanalys och gör en undersökning av hennes teori. Viktigt för Australiens sociala utveckling har den multikulturalistiska politiken varit. Den syftar till att skapa ett tolerant och öppet samhälle utan diskriminering genom att ta till vara på pluralismen i landet.

AbstraktBakgrund: På 1970-talet betraktades en intrauterin barnadöd som en icke-händelse. Idag är det känt att intrauterin barnadöd innebär en traumatisk upplevelse för föräldrarna och att man som vårdpersonal måste bekräfta barnets existens och föräldrarnas sorg. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa föräldrars upplevelser av att få ett barn som dött intrauterint, samt behov av stöd. Metod: En litteraturstudie utfördes som omfattade 17 vetenskapliga artiklar. Artiklarna granskades och kvalitetsbedömdes.

Uppsatsens titel: Omorganiseringsproblem: strategiska och strukturella förändringsperspektiv Seminariedatum: 2007-06-04 Ämne/kurs: FEK582 Kandidatuppsats, 10 poäng Författare: Emma Jonsson, Johan Hermerén, Martin Tullström Handledare: Per-Hugo Skärvad Fem nyckelord: Trigger, strategi, organisationsförändring, diskrepans, fallstudie Syfte: Syftet med denna uppsats är att utreda hur ett företags diskrepans mellan strategiska mål och faktiskt utfall vid organisatoriska förändringar yttrar sig, vilka misstag som görs i sammanhanget, triggers betydelse samt hur diskrepansen kan minimeras Metod: Uppsatsen har en induktiv ansats, där primärdatan baseras på en kvalitativ fallstudie. Teoretiska perspektiv: Uppsatsen grundar sig på strategiska och organisatoriska förändringsteorier. Den teoretiska referensramen utgörs av resonemang från Chandler, Mintzberg, Lewin och Alvesson & Sveningsson. Empiri: Empirins primärdata utgjörs av semistrukturerade intervjuer med sex personer som varit väl insatta i företagets organisatoriska förändring. Sekundärdata består av litteratur, årsredovisningar, interna dokument och personaltidningar.