I min undersökning har fem pedagoger genom strukturerade intervjuer fÄtt svara pÄ frÄgor om utevistelsen pÄ förskolan. Syftet var att ta reda pÄ vad pedagogerna sjÀlva hade för tankar och syften bakom utevistelsen, samt hur de arbetade med detta. FrÄgorna gÀllde bÄde vistelsen i den planerade miljön pÄ gÄrden och i naturen.Pedagogerna fann mestadels fördelar med utevistelse pÄ förskolan. NÄgra av fördelarna som nÀmndes var god motoriktrÀning och social trÀning. Sedan belystes Àven vikten av ?frisk luft? och att pedagogerna upplevde barnen som piggare om de vistades utomhus emellanÄt.Minst en gÄng om dagen gÄr de ut med barnen pÄ gÄrden och de flesta försöker komma ivÀg till skogen en gÄng i veckan.

SammanfattningSyftet med rapporten var att ta reda pÄ hur förskolan anpassar lÀrandesituationer för barn i behov av Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) samt hur AKK anvÀnds vid naturkunskapsundervisning. Metoderna för rapporten Àr observation och intervjuer. Jag sökte information via Internet, litteratur och rapporter. Huvudresultatet av rapporten visar att förskolan arbetar med tecken som stöd, objekt, gester, ord, bilder, sinnen och Karlstadmodellen. Undervisning sker i naturliga situationer och enskilt barn ? pedagog.

Sammanfattning Denna undersökning Àr ett resultat av vÄrt intresse av att sÀtta oss in i hur man kan utforma ett livskunskapsarbete i grundskolans tidigare Är och varför man bör arbeta med dessa frÄgor. Vi har Àven valt att studera vad ett sÄdant arbete kan ge för resultat. Vi har utfört en kvalitativ undersökning genom intervjuer och observationer. Dessa Àr genomförda pÄ tre grundskolor i södra Sverige. Genom denna undersökning fann vi att skolorna Àr fria att sjÀlva utforma sitt livskunskapsarbete men att de till stor del anvÀnder sig av nÄgra specifika lÀromedel.

Abstra Abstra ct Inom gymnasieskolans yrkesprogram undervisar mÄnga yrkeslÀrare utan pedagogisk behörighet. Inom dessa program finns elever i behov av sÀrskilt stöd som ska erbjudas det stöd de behöver inkluderat i sin undervisning. Specialpedagogens roll Àr i detta sammanhang att hjÀlpa eleverna via lÀrarna för att eleverna ska kunna nÄ mÄlen i utbildningen. Syftet i detta arbete Àr sÄledes hur specialpedagogen kan utveckla ett samarbete med en grupp yrkeslÀrare utan pedagogisk behörighet. Genom kvalitativ metod har frÄgestÀllningar som rör yrkeslÀrarnas syn pÄ lÀrande, lÀrarroll och specialpedagogiskt stöd undersökts i intervjuform.

Uppsatsens titel: Kreativ kommunikationsstrategi riktad till ungdomar- En jĂ€mförande fallstudie av golf och innebandySeminariedatum: 2007-06-07Ämne/kurs: FEK 582, C-nivĂ„ 10 poĂ€ngFörfattare: Henrik Gunnarsson, Claes Thenfors, KristianPennermanHandledare: Björn Carlsson, Roland Knutsson Fem nyckelord: Golf, innebandy, ungdomar, kreativkommunikationsstrategi, varumĂ€rkesimage Syfte: Syftet Ă€r att stĂ€lla individuella idrotters förbund ochföreningar mot lagidrotters förbund och föreningar för attse huruvida deras kreativa kommunikationsstrategi riktadmot ungdomar skiljer sig Ă„t. Metod: JĂ€mförande fallstudie av golf och innebandy.Datainsamling har skett genom kvalitativatelefonintervjuer med ansvariga inom respektiveidrottsförbund och pĂ„ föreningsnivĂ„. Teoretiska perspektiv: Teorier med fokus pĂ„ kommunikation, musik, varumĂ€rkesimage, kĂ€ndisar och media. Slutsatser: Innebandyn arbetar mer mĂ„linriktat Ă€n golfen,med kreativ kommunikationsstrategi riktad till ungdomar..

Abstract Holmström, Clara och NÀckrup, Malin (2012). Om elevers sjÀlvbild i en tredjeklass. Malmö Högskola: LÀrande och samhÀlle. VÄrt examensarbete handlar om barns sjÀlvbild ur ett genusperspektiv. Studiens syfte Àr att undersöka hur elever i en tredjeklass ser pÄ sig sjÀlva, och hur de tror att vÀnner och familj uppfattar dem. Vi har försökt se om och hur genus avspeglar sig i barnens svar. Genom vÄr empiri som bestÄr av teckningar med framtidsvisioner ritade av elever samt intervjuer med ett antal elever, har vi försökt fÄ svar pÄ följande frÄgestÀllningar: Vad gÄr att utlÀsa av teckningar frÄn elever i en tredjeklass om hur de tÀnker kring sig sjÀlva i framtiden? Vad kan vi utlÀsa om ett antal elevers sjÀlvbild genom deras intervjusvar? Vilka eventuella genusskillnader avspeglas i barnens teckningar och intervjusvar? I kapitlet Bakgrund och tidigare forskning har vi skrivit om vad som kÀnnetecknar barn i nio-elvaÄrsÄldern, om olika sjÀlvbegrepp och om genusbegreppet.

SammanfattningDenna uppsats har som syfte att undersöka om och hur lĂ€rare bedriver utomhuspedagogik i Sydafrika samt hur lĂ€rarna definierar begreppen natur och miljö. Undersökningen skedde pĂ„ en skola i en svart kĂ„kstad i Östra Kapprovinsen i Sydafrika, genom intervjuer med tre lĂ€rare i Ă„rskurs 4. Respondenterna fick bland annat frĂ„gan om vad utomhuspedagogik Ă€r och gav i första hand svaren lek och sport. Deras avsikt med utomhuspedagogik var i första hand att aktivera eleverna under fritiden.I litteraturen Ă€r begreppet definierat bland annat som en didaktisk metod som handlar om att inte bara lĂ€sa fakta utan att genom sinnen och görande fĂ„ kunskap genom praktiska övningar i utomhusmiljön. BĂ„de litteratur och respondenterna tog upp att utomhuspedagogiken Ă€r ett sĂ€tt att fĂ„ tillfĂ€lle till rörelse och alternativ metod för att ta in kunskap.

Fokus har alltmer riktats mot utegÄrdens utformning bÄde i förskola och i skola. Studien syftar till att belysa nÄgra verksamma pedagogers uppfattningar om utegÄrdens utformning och om, och i sÄ fall hur pedagogerna relaterar utegÄrdens utformning till konflikter bland barnen. Intresset Àr att belysa pedagogernas uppfattningar om nÄgra skilda miljöer med avseende pÄ utegÄrdarnas kvalitéer. Studien Àr avgrÀnsad till förskolegÄrdar. Examensarbetet utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar:? Hur definierar pedagogerna en konflikt och hur arbetar de med konfliktlösning pÄ förskolegÄrden?? Vad Àr pedagogernas uppfattningar om varför konflikter uppstÄr pÄ förskolegÄrden?? Var uppfattar pedagogerna att mest konflikter uppstÄr?? Hur befrÀmjar respektive hindrar olika utformade utegÄrdar konflikterna bland barnen enligt pedagogerna?Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer.Resultatet visar pÄ att pedagogerna ser ett samband mellan förskolegÄrdars utformning och konflikter dÀr faktorer som ytans storlek, dess utformande och aktivitetsutbud Àr avgörande för konflikttÀtheten pÄ en förskolegÄrd.

UtstÀllningens konventioner: analys av utstÀllningsarbetet pÄ Astrid Lindgrens NÀs Mimmie Bergvall. Kultur och medier. Kulturvetenskap. Konst kultur och kommunikation. Malmö Högskola.

Projektet har undersökt om medveten motoriktrÀning ger nÄgra eventuella effekter un-der en sjuveckorsperiod. Projektet ger en bild av hur barns motoriska förmÄga kan för-bÀttras under denna relativt korta tidsperiod. TvÄ barngrupper med 12-15 barn/grupp deltog i projektet, en grupp med fyraÄringar och en grupp med femÄringar, Under pro-jektets gÄng hade barngrupperna vars en timme varje vecka under en sjuveckorsperiod som Àgnades Ät medveten motoriktrÀning med fokus pÄ momenten springa, hoppa och krypa. Vid första och sista tillfÀllet observerades barnen med utgÄngspunkt i ett obser-vationsschema som skapats med inspiration frÄn MUGI observationsschema (Ericsson, 2005). Projektet visar att medveten motoriktrÀning under en sjuveckorsperiod ger viss utveckling av barns motoriska fÀrdigheter nÀr det gÀller att springa och hoppa.

The purpose of this bachelor essay was to analyze two Swedish district footballassociations and how the responsible coaches of the elite youth developmentteams identify and select talent. Key questions in the thesis were how thecoaches described their leadership and their own part in the team, how thecoaches identify talent, how they work with the selection process and theiropinions about the elite youth development team structure. The study wasbased on 7 semi-structured interviews. The interviews showed differencesbetween the district football associations but also many similarities in how theyselected the team during the talent identification process. All coaches wereinvolved in the selection process but the way they talked about developing eliteplayers varied.

Detta Àr en uppsats som har fÄtt sin utgÄngspunkt frÄn rapporten ?Om sociala problem i nya bostadsomrÄden? frÄn Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten frÄn 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsomrÄden som byggts enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsomrÄdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rÄdde i Halmstad. DÄ omrÄdet byggdes enligt normer frÄn just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur vÀl detta bostadsomrÄde stÀmde överrens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Anderberg.

Syfte: Att studera bakomliggande faktorer som pÄverkar hur den vuxna befolkningen upplever sin nuvarande och framtida orala hÀlsa. Material och metod: Uppsatsen bestÄr av en litteraturstudie vilken kombineras med analyser av delar av en enkÀtundersökning som genomfördes 2011 och omfattar Kalmar lÀn och, i denna uppsats, specifikt Emmaboda och Kalmar kommuner. Resultat: Litteraturstudien resulterade i ett urval artiklar som berör bakomliggande faktorer relaterade till munhÀlsa. Analyserna av enkÀten visade att Emmaboda i jÀmförelse med Kalmar hade en högre förekomst av faktorer som hypotetiskt kan pÄverka munhÀlsan negativt. Respondenterna i Emmaboda hade Àven en mer negativ uppfattning om sin munhÀlsa.

SAMMANFATTNINGDenna litteraturgranskning har utgÄtt frÄn ett intresse av psykosvÄrd. I fem vetenskapliga artiklar, varav tvÄ frÄn Australien och tre frÄn United Kingdom, har jag granskat aspekter pÄ bemötande vid psykos. Den fortbildning som har nÄtt mitt arbete inom psykiatrin har grundat sig pÄ forskning pÄ omrÄdet och har rört sig med liknande utgÄngspunkter och slutsatser som i den granskade litteraturen. Trots att den informationen har funnits och spritts bland psykiatripersonal anvÀnds inte rekommenderade riktlinjer och handlingsplaner fullt ut. SvÄrigheter att starta nya arbetsmetoder och Àndra attityder i mötet med psykospatienter har mÄnga förklaringsgrunder.

Mitt examensarbete har gjorts i samarbete med Skrufs Glasbruk som Àr ett familjeföretag belÀget i SmÄland. Skrufs Glasbruk stÄr för klarglas, enkelt formsprÄk som görs pÄ traditionellt sÀtt och inriktar sig pÄ vardagliga bruks­föremÄl.Uppdraget gick ut pÄ att formge en glasartefakt till hemmiljö, en vÀrmeljus­lykta eller lampa, som ska passa in i Skrufs sortiment. Syftet har varit att öka förstÄelsen för samarbetet mellan mig som designer och min uppdragsgivare. MÄlet var att utveckla min kompetens inom glastillverkning i kombination med ljuset.Som utgÄngspunkt i mitt arbete har observationer och intervjuer gjorts samt ljustester löpande under hela projektet. I min designprocess har fokus legat pÄ formarbetet och ITK (identity tool kit).