Anledningen till detta arbete var en artikel som beskrev hur lärare känner frustration över att de ägnar betydande del av sin lektionstid till konflikthantering och socialisering av eleverna. En stor del av lärarna var osäkra på sina befogenheter och ansåg sig inte ha fått utbildning i konflikthantering i lärarutbildningen. Syftet med undersökningen blev därför att få en bild av hur lärare ser på arbetet med att hantera konflikter. Arbetet inleddes med litteraturstudier i ämnet för att se vilka metoder och arbetssätt som finns kring konflikthantering. Till studien valdes en kvalitativ undersökning för att få mer personliga svar och åsikter från de deltagande lärarna.

Syfte Syftet med arbetet var att beskriva och analysera ett barn med språkstörning utifrån de olika verksamheter barnet ingått i. Vi valde att lägga tyngdpunkten på nuvarande och framtida skolsituation. Metod Vi utformade arbetet som en fallbeskrivning. Undersökningen utgjordes dels av intervjuer, varav djupintervjun med barnets mamma låg till grund för själva arbetet, och dels av granskning av befintlig dokumentation. Vi genomförde totalt åtta intervjuer samt granskade dokumentation från det att barnet var 18 månader och framåt.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur verksamma pedagoger resonerar kring konflikter som kan uppstå. De 18 medverkande lärarna tjänstgör endera på högstadie- eller gymnasieskolor i Hallands län. De frågeställningar som uppsatsen baseras på är: Hur väljer lärarna att hantera konflikterna i de fiktiva fallen? samt Vilka konflikthanteringsmodeller ger lärarna uttryck för? Tidigare forskning kring ämnet visar att lärare och lärarstudenter upplever en okunskap angående hur konflikter i skolan kan hanteras, vilket motiverar valet av uppsatsämne. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt grundar sig i tre perspektiv på konflikter: relation, kommunikation och makt som sammanfattas i ett analysverktyg.

Inom sociala verksamheter som äldreomsorg och handikappomsorg lägger enhetscheferna mycket tid på konflikthantering i sina arbetsgrupper. En konflikt i en arbetsgrupp är viktig att lösa direkt annars är risken stor att konflikten blir svår att lösa. En konflikt som inte blir löst leder till att personalen tappar arbetsglädje och energi i sitt arbete och brukarna/kunderna kan bli lidande i förlängningen. Syftet med denna studie var därför att öka kunskapen och erfarenheten om konflikthantering ur enhetschefers perspektiv inom äldreomsorgen och handikappomsorgen. I uppsatsen har följande frågor hanterats:Vilka typer av konflikter uppstår vanligen i en arbetsgrupp?Hur reflekterar enhetscheferna över hur konflikter uppstår?Hur beskriver enhetscheferna att de hanterar konflikter?För att besvara frågeställningarna har en kvalitativ metod använts.

SyfteStudien syftar till att undersöka pedagogers/personals uppfattning om konflikter mellan elever i grundsärskolan. Vi har valt att lyfta fram hur personalen ser på konflikter och hur de bemöter elever i konflikt.MetodStudien har en kvalitativ ansats med intervjuer av personal i grundsärskolan. Intervjuerna har gjorts på två skolor som ligger i två av Göteborgs kranskommuner. Båda skolorna ligger lokalintegrerade i grundskolan. För studiens syfte spelar det ingen roll om informanten är lärare eller elevassistent så länge denne arbetar med den typ av elever som vi har ett intresse för.

AbstractExamensarbete inom Lärarprogrammet LP01 Titel: ?Ofta tror jag att det handlar om okunskap helt enkelt? - en kvalitativ studie av åtta högstadielärares syn på islamofobi och arbetet med islamofobiska konflikter i skolaFörfattare: Therese Lindblom, Stellan KarlssonTermin och år: VT14 Kursansvarig institution: Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Handledare: Bengt JacobssonExaminator: Lisa WiklundRapportnummer: VT14-1120-14 Nyckelord: islamofobi, rasism, konflikthantering, högstadiet, lärareSammanfattning:Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur högstadielärare i Göteborg förhåller sig till begreppet islamofobi och hur de tänker kring konflikter med islamofobisk grund bland elever.Frågeställningar: ? Hur definierar de tillfrågade lärarna islamofobi?? Hur anser de tillfrågade lärarna att islamofobi bör bemötas?? I vilken utsträckning ser de tillfrågade lärarna islamofobi i skolan som ett problem?? I vilken utsträckning upplever de tillfrågade lärarna att de förberetts för att bemöta konflikter av islamofobisk karaktär? För att få svar på syfte och frågeställningar använde vi en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade respondentintervjuer. Åtta högstadielärare i Göteborg intervjuades och transkriberingarna av dessa intervjuer utgjorde vårt empiriska material. Övrigt material som har använts är relevanta styrdokument, tidigare forskning som rör islamofobi, främlingsfientlighet och konflikthantering samt det teoretiska ramverket som innefattar socialkonstruktivism och konflikthantering.Studiens viktigaste resultat är att: fyra olika sätt att se på begreppet islamofobi kunde urskiljas i respondenternas svar, respondenterna anser att islamofobi bör bemötas med hjälp av kunskap, ingen av respondenterna anser att islamofobi är ett stort problem på sina skolor, men fem av dem har (direkt eller indirekt) erfarenhet av islamofobi bland elever och respondenterna upplever dessutom att det finns ett behov av vidare fortbildning för lärare och lärarstudenter i att bemöta islamofobi. Studiens har flera betydelser för läraryrket.

Uppsatsens frågeställning är: På vilket sätt kan demokratisering fungera som konfliktlösningsmekanism efter folkmordet i Rwanda?Folkmordet i Rwanda kan ses i ljuset av att det var ett inbördeskrig med etniska grunder. För att lösa konflikter av denna typ driver vi tesen att demokratisering är den konfliktlösningsmekanism som är mest lämpad på sikt. Vi applicerar teorier från konfliktlösning och demokratisering, och kombinerar dessa för att nå svar på vår frågeställning. Consociationalteorin är vår huvudsakliga teori, då den är utvecklad för etniskt splittrade samhällen.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap kring hur medarbetarna på det undersökta Företaget använder sig av samt värderar anställningsförmåner beroende av generationstillhörighet och könsskillnader. Vi har även undersökt hur medarbetarna upplever att erbjudandet av förmåner påverkar deras inställning till Företaget som attraktiv arbetsgivare. Värderandet av anställningsförmåner har i tidigare forskning undersökts i mycket liten omfattning. Studien har en kvantitativ ansats och vi har valt enkäter som datainsamlingsmetod. Enkäten distribuerades till 214 personer på Företaget, och gav en svarsfrekvens på 71,5 %.

In this essay I have examined how teenager and leaders handle conflicts on a recreation centre in Nacka, outside of Stockholm in Sweden.I have made qualitative interviews with two leaders and ten teeangers. Also I have read researchlitterature about conflicts and how to handle them. Then I have made observations watching how leaders and teeangers communicate and behave.The purpose of the examination is to describe differences with constructive and destructive handle with conflicts. I have also shown how conflicts can give possibilites for the involved people to get to understand themselves, the other parts and the whole complex social behavior better.But that demands that the involved people choose a constructive solution where both parts cooperate, understand eachother and can see how themselves have contributed in developing the conflict.I have worked as an employee at the recreation centre two evenings a week in sex months. During that time I have observed conflicts and different strategies among teeangers and leaders.My conclusions are that conflicts give opportunities for people to grow as human-beeings and get a mentally richer life.

A quantitative study was conducted with the aim to investigate whether individuals use a specific conflict strategy when they are in a task conflict or a relationship conflict in their workplace. The study also examined whether individuals experience positive or negative effects of a task conflict or a relationship conflict when a specific conflict strategy have been used. Previous research explains the effects of task conflicts and relationship conflicts at the workplace (De Dreu, 2008) Likewise lifts the effects of the conflict strategies interaction, avoidance, and power and coercion (Hoerr, 2005; Meyer, 2004; Trudel & Reio Jr., 2011). However it does not tie together what the conflicts and conflict strategies have for effects together. This also means that it is impossible to discern if there is a strategy that is frequently used in a specific conflict type.

Sedan mitten på 1990-talet finns en uttalad politisk vilja att Sverige skall delta i internationellamilitära insatser i en större omfattning än tidigare. Ambitionsökning kommer att ske i en miljö därhoten globaliseras och insatserna blir mer komplexa samtidigt som det militära engagemangetskall öka så att en dubblering av utlandsstyrkans förmåga åstadkoms. Under de senaste 25 åren harde konflikter och krig som definieras som inomstatliga, lågintensiva och asymmetriska samtbedrivs med okonventionella metoder kommit att betraktas som normgivande av flertaletbetraktare. De krig som vi ser idag innehåller nya inslag avseende aktörer, drivkrafter ochmoraliska/etiska samt juridiska betingelser för våldsutövningen vilket även återspeglas i deinternationella insatser som genomförs i syfte att hantera dem. Det politiska och reella priset fördeltagande i dessa insatser har konstant ökat.

InledningKonflikter sker dagligen på ett eller annat sätt, människor har olika åsikter och enas inte alltid. I förskolans verksamhet är det pedagogernas ansvar att hitta lösningar på konflikterna och ge barnen verktyg som hjälper dem i konfliktsituationer. Hur konflikter hanteras påverkar barns utveckling och det är därför av största vikt att de hanteras på ett konstruktivt sätt.SyfteSyftet med denna undersökning är att undersöka hur några pedagoger hanterar konflikter i förskolans verksamhet.MetodI denna studie har vi valt att använda oss av observationer och kvalitativa intervjuer. Det gjordes observationer på två olika förskolor, samt två intervjuer med två olika pedagoger. Utgångspunkten har kommit ifrån etnografin som forskningsansats då vi studerat sociala processer människor emellan.ResultatStudien har visat olika metoder att använda sig av i hantering av konflikter.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att försöka förstå hur arbetsgrupperna inom verksamheten upplever och hanterar problem inom arbetsplatsen, som rör samarbetet kollegor emellan.Frågeställningar: 1) Hur hanteras uppkomna konflikter mellan anställda? 2) Vilken typ av konflikter förkommer inom arbetsgruppen? 3) Kan vissa konflikter förebyggas organisatoriskt?Metod och material: Kvalitativ metod och intervjustudie.Vi har gjort en kvalitativ studie i en verksamhet som jobbar med ungdomar. En verksamhet som är relativt liten med få arbetsgrupper. Arbetet är mycket individuellt och det finns en bred och varierande akademisk bakgrund bland personalen. Empirin har tagits fram genom en halvstrukturerad intervjuguide där resultatet delades in olika teman.

Zambia är ett land med 71 olika folkgrupper där många olika språk talas, ändå är känslan av etnisk tillhörighet inte särskilt stark. I motsats till grannländerna där våldsamma konflikter utefter etniska skiljelinjer har varit vanligt har detta aldrig utgjort en grund för våldsam konflikt i Zambia. Inte ens de olika regimomvandlingarna, kallat de tre republikerna, som landet genomgått har haft någon större inverkan på konflikter i samhället. Vi använder oss av teorier kring varför etniska konflikter uppstår för att försöka förklara varför Zambia har varit skonade från dem. När Zambia studeras närmre inser man att det inte verkar så självklart att det ?borde? vara drabbat av etniska konflikter.

A quantitative study was conducted with the aim to investigate whether individuals use a specific conflict strategy when they are in a task conflict or a relationship conflict in their workplace. The study also examined whether individuals experience positive or negative effects of a task conflict or a relationship conflict when a specific conflict strategy have been used. Previous research explains the effects of task conflicts and relationship conflicts at the workplace (De Dreu, 2008) Likewise lifts the effects of the conflict strategies interaction, avoidance, and power and coercion (Hoerr, 2005; Meyer, 2004; Trudel & Reio Jr., 2011). However it does not tie together what the conflicts and conflict strategies have for effects together. This also means that it is impossible to discern if there is a strategy that is frequently used in a specific conflict type. The study group consisted of 62 participants from different workplaces that responded to a survey.