Abstract Arbetet, som är skrivet av Martina Filling och Therese Rasmusson, handlar om synen på lärarens förändrade fostransroll mellan 1946 och 1962. Titeln på arbetet är En förändrad lärarroll och syftet är att undersöka vilka olika perspektiv som existerade i diskussionen om lärarrollens fostransuppdrag mellan 1946 och 1962. För att uppnå ett resultat och dra en slutsats har två tidskrifter använts som källor, vilka publicerades under den tidsperiod undersökningen ämnar undersöka. Utvalda artiklar ur tidskrifterna granskades och sammanfördes till en textanalys. Materialet för textanalysen består av lärartidningarna Skola och samhälle och Svensk lärartidning.

Bakgrund: Inom en avdelning, bestående av två sektioner vid ett sjukhus, upplevdes arbetsmiljöproblem förekomma. Ledningen ville arbeta med dessa med hjälp av företagshälsovården. En överenskommelse gjordes om att börja med en kartläggning av den upplevda arbetsmiljön, för att ha som underlag och praktiskt verktyg i det därpå följande åtgärdsarbetet, vilket avses utvärderas efter 1-2 år. Syfte: Två frågeställningar skulle besvaras med kartläggningen. 1) Finns det skillnader i arbetsmiljön mellan yrkesgrupperna inom varje sektion? 2) Finns det skillnader i arbetsmiljön inom varje yrkesgrupp mellan sektionerna? Undersökt grupp: Hela läkar-, sjuksköterske- och undersköterskegruppen på avdelningen.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad Christopher-gillet i Långshyttan var för en slags förening samt vad de gjorde? Tiden som denna undersökning rör är 1944-1954. De tre frågeställningarna är: 1. Vilket syfte hade Christopher-gillet? 2.

Uppsatsens titel:Den stora utmaningen ? en fallstudie över vikten av en gemensam värdegrund i ett detaljhandelsföretag Kurs: SMA405 Examensarbete - Magisterkurs Författare:Emma Halvarsson &Agnes Sjögreen Handledare: Örjan Hallgren & Sumi Park Dahlgaard Nycklord: Företagskultur, ledarskap, intern marknadsföring, kommunikation, visioner, värderingar Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera och undersöka hur en gemensam värdegrund kan bli en del av företagskulturen. Uppsatsens huvudsakliga frågeställning är: Hur implementeras och sprids visioner och värderingar på ett framgångsrikt sätt i ett detaljhandelsföretag? Metod:Det empiriska materialet samlades in utifrån en kvalitativ undersökningsmetod, med djupintervjuer som huvudsakligt tillvägagångssätt. Med hänsyn till uppsatsens syfte har vi valt att utgå ifrån en hermeneutisk forskningsansats, där tolkning utgör den huvudsakliga forskningsmetoden.

Abstract Förskoleklass - lek, skola eller både och? En studie av pedagogers syn på förskoleklassen. Gabrielle Aldenhov och Mariana Rosvall Aldenhov, G och Rosvall, M (2009). Förskoleklass - lek, skola eller både och? Pedagogers syn på förskoleklassen. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola. Det här är en kvalitativ studie som är baserad på intervjuer med två förskollärare, två lärare och en utvecklingssamordnare från skolkontoret som har en förskollärarexamen i grunden och deras syn på förskoleklassens verksamhet. Vi har valt att kalla vårt examensarbete för Förskoleklass - lek, skola eller både och? Pedagogers syn på förskoleklassen.

I norra London startade, den sjätte augusti 2011, ett av de största upploppen i modern tid. Syftet med denna teoretiska uppsats är att - inspirerat av londonupploppen - diskutera olika teoretiska sätt att förklara och förstå händelserna ifråga, med särskild fokus på relationen mellan strukturellt och direkt våld. Styrande teman är socialt utanförskap, skam och vanmakt. Analysen indikerar att det sociala utanförskap som strukturellt våld och relativ deprivation skapar är grogrunden för vanmakt och skam ? två känslor som är intimt förknippade med direkt våld.

The essay is about pensioners who are working out at a gym. My starting point is the research program "Culture of ageing? and the theory that pensioners in the post- and late modern society conquer new potential areas. I am studying the meeting between pensioners and the gym. How the pensioners conquer the gym, relate to their training and what makes them stay after the first introduction.

Syftet med denna studie har varit att skildra hur de boende i fastigheten Drakenberg 12 upplevde ombildningen från allmännyttig hyresrätt till bostadsrätt. Därtill har jag studerat de boendes syn på sin bostad, utifrån begreppsparet bruksvärdet kontra bytesvärdet samt huruvida de privatekonomiska motiven ligger till grund för deras ställningstagande. För att uppnå studiens syfte har jag valt en kvalitativ ansats. Jag har intervjuat 12 boende, varav sex bostadsrättsinnehavare och sex hyresgäster.Resultatet visar att oavsett om respondenterna är bostadsrättsinnehavare eller hyresgäster har de upplevt ombildningen negativt. Ombildningen har inneburit en splittring, att det har uppstått en ?vi och dom?-relation mellan de boende, såväl i hela bostadsområdet som inom den ombildade fastigheten.

Medlare- Är du kompetent, rättrådig samt opartisk?En kvalitativ studie kring lekmannamedlare respektive tjänstemedlareSammanfattningSyftet med uppsatsen var att undersöka tre regionsamordnares erfarenheter av funktionen lekmannamedlare och tjänstemedlare kring deras medlingsuppdrag. Uppsatsens fråge- ställningar var följande: ? Lever lekmannamedlaren respektive tjänstemedlaren upp till begreppen, kompetent, rättrådig samt opartisk? Den tredje frågeställningen är ? Vad är den specifika skillnaden mellan lekmannamedlare respektive tjänstemedlare kring ett medlingsuppdrag? Empirin består av kvalitativa forskningsintervjuer med tre region- samordnare. Dessa ansvarar för olika medlingsverksamheter.

Befolkningen blir äldre. Medellivslängden efter 65 år var 2010 21,1 år för kvinnor och 18,2 år för män. Äldre i den tredje åldern ökar vilket ställer nya krav på samhället. Social samvaro är en faktor som gynnar äldres upplevda hälsa positivt. Syftet med undersökningen var att få kunskap om ålderspensionärers, 65 år eller äldre, upplevda hälsa har påverkats av att de börjat besöka träffpunkten i Gävle.

This study focuses on why people not longer want to be a part of a religious communion they have earlier been a part of. To examine this I have made seven interviews with people who have left their previous communions. Together with the methodological and theoretical discussions on discourse analysis, Richard Jenkins discussions on identity and theories concerning the post-modern society, I have made an analysis on how these people consider their previous communions and its members. They refer i.e. to the social control, the ?closed? culture and the non-questioning-culture that constitute the communions and its techniques.

I norra London startade, den sjätte augusti 2011, ett av de största upploppen i modern tid. Syftet med denna teoretiska uppsats är att - inspirerat av londonupploppen - diskutera olika teoretiska sätt att förklara och förstå händelserna ifråga, med särskild fokus på relationen mellan strukturellt och direkt våld. Styrande teman är socialt utanförskap, skam och vanmakt. Analysen indikerar att det sociala utanförskap som strukturellt våld och relativ deprivation skapar är grogrunden för vanmakt och skam ? två känslor som är intimt förknippade med direkt våld.

När Columbus klev iland på den kontinent som han trodde var landet Indien, så anade han nog inte vad som komma skulle. Européerna strömmade till detta nya land och till vad de tyckte var en nystart. Vad de däremot inte tänkte på var att det folk som redan bodde där borde ha haft rätt att stanna där de var. Istället fick ursprungsbefolkningen flytta på sig.För många folk i världen kan det vara svårt att finna sin plats och därmed också sin identitet. För de nordamerikanska indianerna är det förmodligen svårare än för många.

Målet med vår uppsats är att undersöka och analysera hur en individ presenterar sig på den virtuella arenan Facebook. Utifrån intervjuer och deltagande observation ska vi beskriva hur identitetsskapande uttrycks i förhållande till en social omgivning. Vidare ska vi visa hur värderingar och normer i samhället påverkar aktiviteter på Facebook. För att förklara detta utgår vi från valda delar av interaktionismen samt teorier om det postmoderna samhället. De begrepp vi använder oss av för att uppnå vårt syfte är roller och identiteter i anknytning till den virtuella världen samt att dessa formas och omformas i relation till ett socialt sammanhang.

Syftet med min undersökning är att se om en ledarledd fritidsaktivitet innebär en kunskapsöver-föring, ett intuitivt lärande hos ungdomar från vuxna, av det slag som förekom under ?den andra dagen? på den tiden ungdomar gick i skolan varannan dag eller varannan vecka.Jag har genomfört fem intervjuer med slumpvis utvalda elever med höga skolbetyg och fem med slumpvis utvalda elever med låga skolbetyg på gymnasieskolan.Min utgångspunkt är att de ungdomar som deltar i ledarledda aktiviteter på sin fritid får upplevelser, färdigheter och erfarenheter som gagnar deras skolarbete.Resultatet bekräftar min utgångspunkt. Framför allt får de uppleva glädje och gemenskap som de också upplever i skolan medan de som inte har någon särskild organiserad aktivitet upplever skolan som ?seg? och något som de måste ?gå av?..