Detta examensarbete handlar om lokalisering och utformning av hÄllplatser pÄ en föreslagen spÄrvÀgsstrÀcka mellan Helsingborg och HöganÀs i nordvÀstra SkÄne. Det huvudsakliga syftet Àr att utforma hÄllplatsmiljöer och fÀrdvÀgar pÄ ett sÄ tillgÀngligt, trafiksÀkert och tryggt sÀtt som möjligt. HÀnsyn tas Àven till befintliga och nya utbyggnadsomrÄden samt spÄrvÀgens resandeunderlag. Den för spÄrvÀg föreslagna kuststrÀckan kallas HöganÀsstrÄket och hÀr ligger finns förutom Helsingborg och HöganÀs Àven tÀtorterna Lerberget, Viken, Domsten, Hittarp - Laröd och Mariastaden. SpÄrvÀgens strÀckning Àr i grova drag utpekad av Stadsbyggnadskontoret i Helsingborgs stad och spÄrvÀgen bör gÄ centralt genom samtliga tÀtorter sÄ att resandeunderlaget blir sÄ högt som möjligt.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka de litterÀra, narratologiska elementen i ett verk som bygger pÄ faktiska hÀndelser och jÀmföra det med de faktiska element som kan Äterfinnas i ett skönlitterÀrt verk. För att svara pÄ detta tar jag hjÀlp av tre underfrÄgor:? Vilka narratologiska grepp anvÀnds? HÀr tar jag att ta upp och diskutera sprÄket, författaren/berÀttaren och dennes roll samt hur berÀttandet framförs.? Hur anvÀnds litterÀra stilbegrepp? HÀr undersöker jag förekomsten av stilbegrepp som till exempel metaforer och ironi och pÄ vilket sÀtt de anvÀnds.? Hur ser förhÄllandet till fakta ut? HÀr tar jag upp hur man i de bÄda böckerna förhÄller sig till just fakta för att antingen auktorisera sin forskningsresa eller för att skapa en illusion av fakticitet..

Bergslagets museum is one of the oldest industrial museums in Sweden. It opened in 1922 in Falun, by the big mining company Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag. This is a study of why a company would be interested in running a museum, why Bergslagets museum opened and who the people were that created it.Several persons were involved in collecting and organizing the models of old machinery, letters, paintings, pictures that was to become the Bergslagets museum. This paper shows different motives behind the opening of an industrial museum in Falun and gives a presentation of its superintendants, Carl Sahlin, Alvar Silow, Erik Johan Ljungberg and Olof Söderberg. All of them were central in the creating of the Bergslagets museum, today known as Gruvmuseet i Falun..

Bakgrund och syfteIstÀllet för att bedöma och vÀrdera en coach utifrÄn dÄlig eller bra kan en coach ses utifrÄn ett kontinuum dÀr nybörjare Àr den ena ytterligheten och expert den andra ytterligheten. Tidigare forskning om expert-coacher har tvÄ inriktningar, utveckling av expertis inom coaching och expert-coachens kÀnnetecken och förmÄgor. KÀnnetecken och förmÄgor hos en expert-coach kan ses som nyckelbegrepp i denna studie. Underliggande begrepp inom expert-coachens kÀnnetecken Àr karaktÀrsdrag, beteende och coach/ledarstil. Underliggande begrepp inom expert-coachens förmÄgor Àr kunskap och psykologiska fÀrdigheter.

I dagens samhĂ€lle Ă€r energiförbrukning vĂ€ldigt viktigt och framförallt nĂ„got som kommer bli en betydligt större aspekt framĂ„t i tiden, sĂ€rskilt om man jĂ€mför med hur man tar hĂ€nsyn till det idag. Bengt-Olof Hammar (se inledning) har sju stora maskiner i snickeriet dĂ€r han startar och stĂ€nger av spĂ„nsuget manuellt. ÖnskemĂ„let frĂ„n Hammar var i grunden att automatisera snickeriet pĂ„ sĂ„ sĂ€tt att vid en maskinstart startar spĂ„nsuget och spjĂ€llet till respektive maskin öppnas. Projektet utökades senare sĂ„ att möjligheten att slĂ„ ifrĂ„n utsuget nĂ€r maskinerna körts pĂ„ tomgĂ„ng en viss tid Ă€r möjligt. En ny produkt togs fram med en vĂ€lfungerande lösning av problemet och lyckade resultat vid styrning av spĂ„nsuget och spjĂ€ll.

Syftet med arbetet har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt historia brukas och förmedlas inom svensk samtida hiphop och till vilka syften och funktion. UtifrÄn tre olika metoder för textanalys och vidare med historiedidaktiska teorier har jag genomfört en litteraturanalys av Ätta stycken lÄttexter frÄn vÀlkÀnda artister pÄ den svenska scenen. Min teoretiska utgÄngspunkt för arbetet har jag i Peter Aronssons pÄstÄende att ?nÄgon berÀttar nÄgot för nÄgon annan av en anledning?. Hiphopens grund ligger i berÀttelsen och har en tradition av att behandla politiska frÄgor.

Detta examensarbete handlar om lokalisering och utformning av hÄllplatser pÄ en föreslagen spÄrvÀgsstrÀcka mellan Helsingborg och HöganÀs i nordvÀstra SkÄne. Det huvudsakliga syftet Àr att utforma hÄllplatsmiljöer och fÀrdvÀgar pÄ ett sÄ tillgÀngligt, trafiksÀkert och tryggt sÀtt som möjligt. HÀnsyn tas Àven till befintliga och nya utbyggnadsomrÄden samt spÄrvÀgens resandeunderlag. Den för spÄrvÀg föreslagna kuststrÀckan kallas HöganÀsstrÄket och hÀr ligger finns förutom Helsingborg och HöganÀs Àven tÀtorterna Lerberget, Viken, Domsten, Hittarp - Laröd och Mariastaden. SpÄrvÀgens strÀckning Àr i grova drag utpekad av Stadsbyggnadskontoret i Helsingborgs stad och spÄrvÀgen bör gÄ centralt genom samtliga tÀtorter sÄ att resandeunderlaget blir sÄ högt som möjligt.

UtifrÄn nyckelbegreppen interkulturalitet och internationalitet har vi skrivit en uppsats om huruvida en lyckad integration kan vara möjlig att uppnÄ via dessa begrepp. Syftet Àr att undersöka hur lÀrare hanterar den segregation vi har i vÄrt samhÀlle, i sin undervisning. Vi har tittat nÀrmare pÄ om och hur de verkar för integration samt hur de hanterar eventuella konflikter i skolvardagen, konflikter som kan vara relaterade till rÀdsla och fördomar för det okÀnda. För att kunna besvara vÄrt syfte, har vi utgÄtt frÄn en teoretisk grund. Denna vilar pÄ en litteraturstudie kring sprÄksociologiska teorier, teorier kring lÀroplanen samt teorier kring dagens mÄngkulturella samhÀlle.

Syftet med denna studie var att utvecklat olika undervisningsmetoder för att öka elevers motivation i Àmnet historia. Detta gjorde vi genom att diskutera hur man praktiskt kan anvÀnda sig av motivationsteorier nÀr man planerar och bedriver sin undervisning. Inledande valde vi att studera utvecklingen av motivationsteorier, samt den aktuella forskningen. UtifrÄn vÄr studie faststÀllde vi tre olika undervisningsmetoder dÀr vi strÀvade efter att tillgodose och vÀcka elevers inre motivation. Metoderna grundar sig i intresse som motivationsmetod.

This essay investigates the pupils, in Swedish upper secondary school in the greater Stockholm area, who choose to study the Russian language as a foreign language. The essay asks; who are these students, and what is motivation behind their language choice? In order to answer these two questions the essay uses both interviews and paper survey. The theoretical background ofth is essay is based on the works and theories of French sociologist Pierre Bourdieu, and thus the question; who are these students is aimed at the students' social and economical background in lines with Bourdieu's theories. The essay also uses the earlier study of Swedish sociologist Mikael Palme, in which he maps the different schools and programs in the greater Stockholm area, in a socio-economical context based on habitus.

Ungdomars aggression kan fÄ negativa konsekvenser bÄde för dem sjÀlva och för omgivningen genom olika former av destruktivt och störande beteende. Det behöver inte vara vÄld och hot utan Àven mobbing, snatteri och skolk. Hur ska vi inom socialt arbete pÄ bÀsta sÀtt bemöta utagerande, aggressiva ungdomar? Aggression Replacement Training (ART) Àr en evidensbaserad metod inspirerad av Kognitiv Beteendeterapi (KBT), vilken anvÀnds i arbete med ungdomar som pÄvisar ett utagerande beteende. ART bestÄr av tre komponenter; interpersonell fÀrdighetstrÀning, ilskekontrolltrÀning och moralisk fÀrdighetstrÀning.

Denna studie har syftat till att undersöka vilka sÀrskiljande teman och Àmneskonceptioner som innefattar Finlands motsvarighet till svenskÀmnet; ModersmÄl och litteratur, svenska som modersmÄl för gymnasiet ur ett lÀroplansteoretiskt perspektiv. För att pÄ bÀsta sÀtt uppnÄ studiens syfte har en diskursanalytisk metod tillÀmpats dÀr kursplanen för ModersmÄl och litteratur i Finlands lÀroplan Grunderna för gymnasiets lÀroplan 2003 varit studieobjekt. UtifrÄn de tre urskiljda teman eller nyckelbegreppen Litteratur och analytiskt tÀnkande, SprÄk och Retorik och kommunikation har det vidare i den Àmneskonceptionella analysen av kursplanen kunnat utlÀsas att samtliga tre svenskÀmneskonceptioner; svenska som fÀrdighetsÀmne, svenska som litteraturhistoriskt bildningsÀmne och svenska som erfarenhetspedagogiskt Àmne tas i uttryck. I och med detta Àr kursplanen svÄridentifierad, men med ett visst övertag av svenska som erfarenhetspedagogiskt Àmne i interaktion med svenska som litteraturhistoriskt bildningsÀmne. Resultatet utifrÄn analysen har vidare i diskussionen stÀllts i jÀmförelse med tidigare forskning, som fokuserat pÄ analyser av kursplanen i svenskÀmnet i Sverige.

Sverigedemokraterna har nu kommit in i riksdagen, nĂ€sta steg enligt Jimmie Åkesson Ă€r att fĂ„ 30 % av rösterna! Med anledning av partiets bakgrund och den debatt som florerat kring deras frĂ€mlingsfientlighet och annat, tycker jag det Ă€r angelĂ€get att undersöka vad partiet stĂ„r för. Syftet med detta arbete Ă€r dĂ€rför att undersöka och besvara frĂ„gan:Vilken syn har Sverigedemokraterna pĂ„ demokrati och de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna, och visar de samma förhĂ„llningssĂ€tt till demokrati och mĂ€nskliga rĂ€ttigheter i sitt principprogram och valmanifest som i andra dokument?Metoden jag har anvĂ€nt för att göra denna undersökning Ă€r olika typer av kvalitativ textanalys, först en enklare diskursanalys för att se vad akademiska teorier har för syn pĂ„ demokrati och mĂ€nskliga rĂ€ttigheter. Ett antal nyckelbegrepp inom demokrati valdes sedan ut; mĂ€nniskosyn, folk-medborgare, stat-nation och kultur-religion, dĂ€refter konstruerade jag en modell dĂ€r jag kunde besvara mina delfrĂ„gor genom att i tur och ordning titta pĂ„ vilken syn pĂ„ nyckelbegreppen de olika aktörerna hade, genom en aktörscentrerad systematisk textanalys av demokratiteorier och FN:s deklaration och konventioner om de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna. Slutligen gjorde jag en innehĂ„llslig textanalys av Sverigedemokraternas principprogram, samt diverse material som jag funnit pĂ„ deras hemsida, t ex TV-klipp, bloggar mm.Resultatet jag kom fram till Ă€r att Sverigedemokraterna inte alltid respekterar de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna, de delar inte den mĂ€nniskosyn och syn pĂ„ kultur, som prĂ€glar demokratiteorier och FN.

Bakgrund och syfteIstÀllet för att bedöma och vÀrdera en coach utifrÄn dÄlig eller bra kan en coach ses utifrÄn ett kontinuum dÀr nybörjare Àr den ena ytterligheten och expert den andra ytterligheten. Tidigare forskning om expert-coacher har tvÄ inriktningar, utveckling av expertis inom coaching och expert-coachens kÀnnetecken och förmÄgor. KÀnnetecken och förmÄgor hos en expert-coach kan ses som nyckelbegrepp i denna studie. Underliggande begrepp inom expert-coachens kÀnnetecken Àr karaktÀrsdrag, beteende och coach/ledarstil. Underliggande begrepp inom expert-coachens förmÄgor Àr kunskap och psykologiska fÀrdigheter.

Att sjÀlvkontroll har en pÄverkan pÄ mÀnskligt beteende har diskuterats under mÄnga Är men vad menas egentligen med begreppet sjÀlvkontroll? I sin undersökning av begreppet anvÀnder sig studien av jÀmförelse mellan tvÄ teorier som bÄda tar upp begreppet sjÀlvkontroll vid sin definition av brott. Dessa Àr Michael Gottfredson och Travis Hirschis, sjÀlvkontrollsteori och Per-Olof Wikströms, situationella handlingsteori. Syftet med studien Àr att utveckla vad begreppet sjÀlvkontroll innefattar i allmÀnhet samt behandla begreppets roll och utveckling inom tvÄ teorier som bÄda har sitt ursprung inom kriminologin. Begreppet sjÀlvkontroll har en mycket bred och omfattande definition inom kriminologins ramar dÀrför fokuserar denna studie endast pÄ tvÄ specifika kriminologiska teoriers anvÀndning av begreppet.