Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad som händer med Basta rehabiliteringsfilosofi när det visas i ett Tv-program. Denna uppsats har en kvalitativ ansats där vi med hjälp av kvalitativ riktad innehållsanalys har samlat in data ifrån Tv-programmet Nybyggarna. I datainsamlingen använder vi oss av ett flertal teman som bland annat berör Bastas grundstenar. Vidare i undersökningsprocessen kom vi fram till att programmet visar de flesta av Bastas grundstenar som är grunden till Bastas rehabiliteringsfilosofi. Därutöver kunde vi se att Tv-programmet både tillför och exkluderar olika saker i relation till Bastas rehabiliteringsfilosofi, däribland en programledare.

Since 1995 the musical Kristina från Duvemåla has been performed on many national theatre stages in Sweden and is still obtaining success and fame. It is based on novels by the famous Swedish author Vilhelm Moberg, Utvandrarna (1949), Invandrarna (1952), Nybyggarna (1956) and Sista brevet till Sverige (1959) that revolve around a Swedish family emigrating to the United Stated during the 19th century. This thesis investigates both the novels and the musical adaptation in a comparative way. Theory of adaptation and intermediality is used to analyse differences and similiarities of the stories used in the novels and the musical. It can be assumed that major changes were implemented in the adaptation of the main characters, specifically Kristina.

During the 1960s and 1970s an increased interest in Native Americans can be seen in Sweden, e.g. through the establishment of organizations such as the Indian Club of Sweden. The aim of this thesis is to study the portrayal of Native Americans and its role through Albin Widén, a Swedish author, ethnologist and member of the Indian Club, and his non-fictional works on the Swedish migration to America, Swedish-America and Swedish contacts with Native Americans. The study is divided into four parts. The first part looks at the portrayal of the Native Americans in Widén?s writings, in comparison with Euro-Americans? and Europeans? traditional stereotypic images of a good and a bad Indian.

Det pågår idag två samhällsomvandlingar i norra Sverige, i Kiruna och i Malmberget, till följd av den expanderande gruvverksamheten där omlokaliseringen kräver att ytterligare mark tas i anspråk. Speciella omständigheter råder i Kiruna där särskilda skydd och bestämmelser föreligger som en följd av den juridiska odlingsgränsen. Syftet med studien är att ge ett brett perspektiv på den unika odlingsgränsen och visa på sambandet mellan den och förvärv statlig mark vid samhällsomvandling. För att uppnå syftet utreddes odlingsgränsens historia, samhällsomvandlingarna och riksintressen samt markförvärvsprocessen och hur denna kan förbättras. Metoderna som användes var litteraturstudie, kvalitativa intervjuer och besök gjordes på plats i Kiruna och i Malmberget för att fördjupa kunskaperna.Staten började ta över en stor del av förvaltningen av den skyddade marken redan på 1500-talet och uppmuntrade en inflyttning till norra Sverige.