En lyckad social tillställning är beroende av gästernas humör. Värden har vissa verktyg hen kan ta till hjälp för att behålla en god atmosfär. I följande uppsats diskuterades möjligheterna alkoholen ger i jakten på ett framgångsrikt värdskap. Syftet med studien är att belysa alkohol som socialt verktyg vid mötet mellan värd och gäst med avseende att skapa ett lyckat värdskap.Uppsatsen är en litteraturstudie som har använt sig av fem vetenskapliga artiklar för besvara syftet. Resultatet som artiklarna visade var att alkohol i måttliga mängder gör människor mer sociala och avslappnade.

I den här uppsatsen har jag undersökt internkommunikationen på ett multikulturellt företag för att se hur olika kulturer visar sig i olika förhandlingsstilar. Mitt material har bestått av sexton mejl mellan en tysk och en svensk affärsman från det multikulturella företaget Volkswagen. Mina frågeställningar var:1. Skiljer sig Sch och Joh:s sätt att formulera sig och vilken betydelse får det i så fall för förhandlingen? 2.

I den här uppsatsen har vi undersökt den svenska bilden av USA i svensk press hösten 2011 mot bakgrund av den amerikanska ekonomiska krisen. Vi menar att den svenska amerikabilden starkt är knuten till svensk självförståelse och att den, som Agenda-setting-teorin visar, i hög grad formas av svenska medier.Genom att använda narrativ metod har vi studerat de fyra svenska dagstidningarna Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Dala-Demokraten och Aftonbladet för att ge en bild av USA, så som landet ser ut från svensk mediehorisont.Vad vi funnit är att de svenska tidningarnas bild av demokrater som "goda" och republikaner som "onda" som etablerades redan på 40-talet i stort sett inte förändrats alls. Sedan 60-talet har svenska medier lagt stort fokus på amerikansk inrikespolitik, något som inte har förändrats. Emellertid har det skett en förskjutning av den svenska synen på den amerikanska staten som hösten 2011 ses som betydligt svagare än på 1960-talet.Inte desto mindre har undersökningen visat att Sverige är ytterligt amerikaniserat och att svenskar känner sig delaktiga i det amerikanska kulturlivet men samtidigt lite främmande inför den amerikanska politiken..

I syfte att undersöka andra generationens invandrares upplevelse av fenomenet och begreppet integration genomfördes halvstrukturerade intervjuer med 10 personer. Dessa personer var födda i Sverige och hade föräldrar som båda var födda utomlands. Syftet var att nå ökad förståelse för hur intervjupersonerna uppfattade begreppet integration och vilka faktorer de ansåg påverkade integrationsprocessen. Avsikten var också att ta del av hur de såg på sin egen, sina föräldrars och sina barns integration. Studiens resultat visar att integrationsbegreppet ofta framkallade negativa associationer och att begreppet upplevdes som svårt att definiera.

Psychological research concerning correction of stereotypes has mainly focused on how individuals adjust their negative attitude towards the out-group due to the apprehension of appearing prejudiced in front of out-grouprepresentatives. This study though, does not deal with estimations of the qualities of the out-group; it deals with estimations of the qualities of the in-group. Does Swedes correct their estimations of their own group when the experiment leader is of another ethnicity and has a different colour of skin? The participants were students at Halmstad Högskola and they were all born and raised in Sweden. Half the participants got to meet a Swedish born, white skinned experiment leader, whereas the other group got to meet an African born, dark skinned experiment leader.

Syftet med denna uppsats var att studera bosniska ungdomars upplevelse och hantering av sin livssituation i Sverige. Studiens frågeställning var: Hur beskriver ett mindre urval bosniska ungdomar sin upplevelse och hantering av sin livssituation i Sverige i de två kulturella världar de lever i - den svenska och den bosniska? För att besvara frågeställningen tillämpades en kvalitativ metod där djupintervjuer genomfördes med fyra ungdomar ? två flickor och två pojkar i åldern 15 ? 19 år. Samtliga ungdomar är födda i Bosnien och kom till Sverige i början av 90-talet på grund av kriget i Bosnien. Ungdomarna befann sig i olika faser när det gäller deras etniska identitet.

SammandragUppsatsen behandlar dansk-svensk språkkontakt i Öresundsregionen, bland annat på internet. Arbetet har ett tudelat syfte och huvudfrågorna har varit följande: Vilken bild får man av dansk-svensk språkkontakt genom Öresundsanknutna webbplatser? Vilken bild får man av dansk-svensk språkkontakt genom transnationella nätverkssamarbeten i Öresundsregionen?I ett första skede har nitton dansk-svenska webbplatser studerats och de har fördelats på tre kategorier: Intresseorganisationer, Utbildningsanordnare samt Information och marknadsföring.Kartläggningen visar att intresseorganisationer i hög utsträckning använder sig av grannspråk medan utbildningsanordnarna oftare har engelska som språk på webbplatsen. I kategorin Information och marknadsföring tycks språkvalet vara målgruppsanpassat d.v.s. svenska används till svenskar och danska till danskar.Den andra delstudien är en närstudie av ett dansk-svenskt scenkonstprojekt.

This essay aims to broaden the understanding of intolerance towards people with religious and/or cultural Islamic association or background. This thesis has intolerance and Islamophobia as central components and starts with the question: In what manner do twelve pupils talk about Islam and Muslims in their third year of the vocational program, in small towns and in the countryside? The survey took place in the south of Sweden in a rural municipality where a total of twelve students from the industrial, electricity and vehicle program in the Swedish gymnasiums participated in two separate focus group interviews. The essay will use an intersectional analysis to see where the students position themselves and Muslims in relation to each other and to society. The essay also contains a comparison of Islamophobia in the country side and in the city environment.

Allt färre ungdomar väljer att studera trädgård trots att branschens behov av arbetskraft är stort. Syftet med denna empiriska studie är att se vilka faktorer som kan ha påverkat de sammanlagt 48 eleverna i åk 1, läsår 2013/2014, att ändå välja Naturbruksprogrammet med inriktning Trädgård. De frågeställningar som studien avsåg besvara var; Varför väljer eleverna NB-Trädgård? Vilka likheter och olikheter har trädgårdseleverna gentemot övriga naturbrukselever vad gäller könstillhörighet, etnisk tillhörighet, bakgrund och uppväxt? Hur värderar eleverna utbildningen och skolan? Har egen eller närståendes kontakt med trädgårdsnäringen under uppväxten betydelse i Gy-valet? På vilket sätt kan skolorna, enligt eleverna, locka till sig fler elever? Vilken beskrivning av eleverna erbjuder resultatet? Enkätstudien visade på en mycket jämna könsfördelning, att kontakt med trädgård under uppväxten väcker ett intresse som kan vara avgörande för ett yrkesliv inom branschen samt bekräftade att trädgård fortfarande är okänd eller ointressant mark för utlandsfödda svenskar. Trädgårdsleverna värderade sin utbildning högt.

During the 1960s and 1970s an increased interest in Native Americans can be seen in Sweden, e.g. through the establishment of organizations such as the Indian Club of Sweden. The aim of this thesis is to study the portrayal of Native Americans and its role through Albin Widén, a Swedish author, ethnologist and member of the Indian Club, and his non-fictional works on the Swedish migration to America, Swedish-America and Swedish contacts with Native Americans. The study is divided into four parts. The first part looks at the portrayal of the Native Americans in Widén?s writings, in comparison with Euro-Americans? and Europeans? traditional stereotypic images of a good and a bad Indian.

Uppsatsen avhandlar begreppet integration utifrån flyktingars uppfattning, samtidigt lyfter jag fram deras upplevelse av integration i Sverige. Forskningen visar att utlänningar i Sverige har sämre levnadsvillkor jämfört med svenskar, blir diskriminerade och utsorterade på arbetsmarknaden på grund av sin etniska bakgrund. Jag har intervjuat fem flyktingar från två olika länder i Mellanöstern i mellersta Sverige för att skapa förståelse för problemområdet.  Jag har valt att använda olika vetenskapliga synpunkter kring begreppen integration, segregation och diskriminering som utgångspunkt för nämnda problemområde. Eftersom Syftet med min forskning är att få en djupare förståelse av respondenternas förståelse och upplevelse av integration i det svenska samhället, har jag använt mig av en kvalitativ metod med ett hermeneutiskt angreppssätt.

Inledning: Parkinsons sjukdom drabbar 2 personer per 1000 innevånare, där kvinnor drabbas i nästan lika stor grad som män. Enligt svenska Parkinsonsförbundet insjuknar mellan 15 000 - 20 000 svenskar av sjukdomen varje år. Bakgrund: Det blir en stor omställning i livet när en person får diagnosen Parkinson och detta påverkar både den sjuke och dennes anhörige. Den anhörige får uppleva hur den sjuke förändras både fysiskt och psykiskt och vetskapen om att den parkinsondrabbade personen aldrig mer kommer att bli densamma är mycket påfrestande för den anhörige. Frustration, depression och oro är exempel på känslor som den anhörige kan uppleva i vårdandet.

Varje år insjuknar 30.000 svenskar i stroke, av dessa avlider 10.000 personer. De som överlever behöver effektiv rehabilitering. CI-Terapi är en behandlingsform där den mindre påverkade extremiteten fixeras och den paretiska extremiteten tvingas till rörelse. Syftet med studien är att granska befintlig forskning angående CI-Terapins effekter på rörelseförmågan och beteendeförändringar hos individer som drabbats av stroke. Studien genomfördes som en litteraturstudie där data söktes på Cinhal, Pedro, Pubmed, Academic Search och Swemed.

Denna studie i socialantropologi är baserad på kvalitativa intervjuer av fyra unga killar med rötter i hederskulturen. Tre av dem är medlemmar i gruppen Sharaf Hjältar och kämpar aktivt mot hedersförtryck. I studien ingår även en fältstudie av Sharaf Hjältars arbete i form av föreläsningar. Fokus ligger på dessa unga killars personliga erfarenheter från sin uppväxt i familjer präglade av hederskulturen, killarnas arbete som Sharaf hjältar och deras erfarenheter i relation till hur andra har det. Det sistnämnda inbegriper så väl invandrare som svenskar, tjejer som killar och närstående/bekanta som för killarna okända individer.

Studiens syfte är att undersöka orsakerna som invandrarkillar har när de väljer fotboll före andra sporter, samt varför väljer de att spela fotboll tillsammans med andra invandrarkillar i en invandrarförening. Huvudsyfte är att undersöka om fotbollen i det fallet fungerar som integrationsfaktor.För att få svar på detta använder jag mig av följande frågeställningar:Vilka är orsakerna till att invandrarkillar väljer fotbollen före andra sporter?Varför väljer de att spela fotboll i ett invandrarlag?Har fotbollen någon inverkan för deras integration?För att uppnå mitt syfte har jag intervjuat fem invandrarkillar som spelar fotboll i en invandrarförening. För att få inblick i andra aktörers resonemang omkring invandrarkillars förhållningssätt till regler och till andra aktörer, intervjuade jag också några fotbollsspelare med svensk bakgrund, samt fotbollsdomare och tränare.Resultatet visar att killarna i min studie är integrerade i det svenska samhället, fast de uppfattar sig inte som svenskar. Genom fotbollen, skolan och andra arenor har de integrerat i det svenska samhället och samtidigt lyckats att behålla sin kultur och värderingar.