Va?ra sta?der finns till fo?r oss. I sta?derna befinner vi oss i ett gemensamt rum, ett rum som borde vara designat fo?r va?rt eget ba?sta. Vi har etablerat lagar och regler fo?r att kunna planera och kontrollera va?ra sta?der men kan det vara sa? att dessa lagar har kommit att bli kontraproduktiva? Ibland i frustration, andra ga?nger av lekfullhet, har ma?nniskor bo?rjat ifra?gasa?tta dessa regler och tagit planerarnas roll i sina egna ha?nder.

The purpose with this study was to investigate the rules and norms there is in a prison. The rules in a meaning of the one that the prison have that the interns must follow and the norms and values. This study is from an outside perspective, which is in this case between the prison warders and the interns and the relation between the interns. The essay is based on nine interviews with prison warders from four different prisons in south of Sweden. Habermas theory about systems and lifeworld and prior research by Donald Clemmer and Ricard Nilssons B-essay in law of sociology is used to support the results.

På regeringens uppdrag har Livsmedelsverket och Statens Folkhälsoinstitut tagit fram ett underlag till en handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i befolkningen eftersom det har blivit ett samhällsproblem med fetma och ökad vikt bland barn och vuxna. Syftet med detta arbete är att undersöka och beskriva hur pedagoger ser på barn och mat. Finns det olika tankar och synsätt? Hur viktigt är det med regler när det gäller mat? Hur mycket ansvar ska pedagogerna ha när det gäller vad barnen ska äta på förskolan. Hur mycket inflytande ska föräldrarna ha när det gäller vad det serveras för mat till deras barn? Jag tog kontakt med en förskola i Malmös stadsdel centrum och intervjuade åtta pedagoger om deras syn på barn och mat.

Köp mellan privatpersoner, civilköp, är vanligt förekommande i dagens samhälle. Stor ovisshet råder dock om de krav köplagen ställer på privatpersoner. Lagtexten gör ingen skillnad på näringsidkare och privatpersoner utan det är genom förarbeten, praxis och doktrin som dessa skillnader framträder. Vi har genom användning av dessa källor i detta arbete utrett hur köplagen fungerar på köp mellan privatpersoner. Jämförelser mellan 1905 års köplag och 1990 års köplag har visat på stora skillnader i regleringen av civilköp och vi har diskuterat frågan om den senare lagen har utgjort en förbättring eller försämring.

Innan år 2005 kunde svenska börsnoterade koncerner välja mellan att tillämpa internationella regler eller nationella regler för sin koncernredovisning. Efter år 2005 är däremot svenska börsnoterade företag ?tvingade? att använda internationella regler för upprättandet av finansi-ella rapporter. Studien syftar till att teoretiskt redogöra för de olika sätt som minoritetsintres-set redovisas på i svenska börsnoterade koncerners finansiella rapporter, innan respektive efter övergången till IFRS. Argument för olika tillvägagångssätt att redovisa minoritetsintres-set på har kartlagts, vägts och förklarats med avseende på vilket förhållande dessa argument har till varandra.Inom koncernredovisningen finns två olika perspektiv som kan tillämpas vid upprättandet av en koncerns konsoliderade rapporter, vilka är moderföretagsperspektivet och enhetsperspektivet.

För att internationellt harmonisera redovisningsregler, tillämpar vi i Sverige från 2005 IAS/IFRS-regler. I vår studie har vi undersökt hur en svensk kreditgivare påverkats efter införandet av en av dessa Nya regler, IAS 40, som behandlar redovisning av förvaltningsfastigheter i koncernredovisningen. IAS 40 innebär att fastighetsförvaltande företag kan välja att redovisa förvaltningsfastigheter till avskrivet anskaffningsvärde eller verkligt värde.Vi har som underlag för vår undersökning intervjuat kreditanalytiker på Nordea samt använt oss av litteraturstudie bestående av två uppsatser. Det vi kommit fram till är att kreditgivarna påverkas av den nya lagregleringen, men inte i speciellt stor utsträckning. Detta främst på grund av att när kreditgivarna i kreditgivarprocessen analyserar ett bolag, intresserar de sig främst på framtida förväntade kassaflöden.

Inledning: Revisorns främsta uppgift är att kontrollera företagens årsredovisningar. Detta görsför att olika intressenter skall få en rättvisande bild om hur företagets ekonomiskasituation ser ut. De främsta intressenterna är ägarna, kreditgivare, leverantörer ochkunder. Revisorernas arbetsuppgifter regleras av lagar och regler. Dessutom harbranschen sina egna yrkesetiska regler som definieras av FAR SRS där detframkommer att god revisorssed är grundläggande.

Denna studie undersöker hur investerare på NASDAQ OMX Stockholmsbörsen reagerar på olika typer av finansiella rapporter, närmare bestämt den andra delårsrapporten samt bokslutskommunikén för OMX30. Regler för hur olika finansiella rapporter skall framställas regleras bland annat genom årsredovisningslagen, Stockholmsbörsens noteringsavtal och IAS34. I framställandet av dessa rapporter varierar graden av revisionsinblandning och därmed tillförlitligheten för dessa rapporter. Studien finner inget signifikant resultat för att investerare reagerar olika på rapporter som har varierande grad av revisionsinblandning. Detta kan tolkas som att de regler som etablerats för finansiell delårsrapportering fungerar väl.

Detta arbete består av designen av ett gränssnitt för webbplatsen whatismykidplaying.com. Designen var tänkt att ge hög användbarhet för målgruppen och testades av användare i ett think-aloud test. De fick testa och utvärdera hur väl gränssnittet fungerar och  deras feedback utvärderades och resultaten låg till grund för förslag på förändringar i gränssnittet, vissa som sedan blev implementerade. Studien har utgått från de olika stegen i en användarcentrerad utvecklingsmodell, analys - design - utvärdering - återkoppling, och en iteration har genomförts.Som utgångspunkt, för att öka användbarheten i webbplatsens gränssnitt, användes diverse regler och riktlinjer för hur användbarhet bäst kan uppnås, när designen gjordes. Hur väl dessa regler och riktlinjer fungerat tillsammans, i detta projekt och design, blev således en del i think-aloud testest utvärdering.

Till följd av att Skatteverket hade uppmärksammat problematiken med skatteplanering med ränteavdrag, så kallade räntesnurror, infördes de första svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna för koncerninterna lån för företag i intressegemenskap år 2009. Dessa regler var inspirerade av motsvarande ränteavdragsbegränsningsregler i Nederländerna. På grund av att skatteplaneringen fortsatte, utvidgades de svenska ränteavdragsbegränsningsreglernas tillämpningsområde år 2013. Det har dock visat sig att på grund av nuvarande utformning och tillämpningsområde av 2013 års svenska regler, medför reglerna både tillämpningsproblem och fortsatt skatteplanering. Denna uppsats syftar till att undersöka utfallet av att införa liknande regler som nederländska ränteavdragsbegränsningsregler i Sverige, i nuvarande svenska ränteavdragsbegränsningsreglers ställe, för att analysera vilket av dessa regelverk som bäst uppfyller ändamålet med de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna.

SammandragDenna uppsats handlar om vad Aspergers syndrom är och vad det innebär för barnen i skolan. I texten ges en förklaring till de olika kriterierna som experterna följer för att ställa diagnosen Aspergers syndrom och även hur föräldrar, förskolan och skolan kan hjälpa barnen med Aspergers syndrom att lära sig samhällets samspel och regler.Uppsatsen har genomförts med hjälp av litteratur från tidigare forskningar och samtal med lärare och specialpedagogen. Det som jag lägger tyngdpunkten på, är min egen undersökning med observation och samtal med en flicka i 11 års ålder som har diagnostiserats ADHD och Aspergers syndrom.Undersökningen visar att barnen med Aspergers syndrom behöver ha struktur samt tydliga och okomplicerade regler, samt att de kan ha vissa svårigheter med språket och det sociala beteendet. Men med hjälp av tålamod och vilja kan de lära sig att samspela med omgivningen även om de inte förstår varför.Nyckelord: Aspergers syndrom, diagnos, specialpedagogik..

För databasutveckling finns en mängd regler och standarder framtagna för att databasen ska bli så effektiv och felfri som möjligt. Ibland följs inte dessa fullt ut av olika anledningar. Detta kan leda till problem som i värsta fall kan få konsekvenser för verksamheten som använder sig av den. Ett exempel på en databas där man avvikit från gällande designregler är den som var tänkt att införas för kalkningsverksamheten för Länsstyrelsen i Gävleborg. I det här arbetet har jag gjort en utredning kring denna databas, identifierat dessa avvikelser, utrett varför dessa uppstått och vad dessa har lett till eller eventuellt kan leda till i det här sammanhanget.

Syftet med detta examensarbete är att närmare granska lärares uppfattning om begreppet god lärandemiljö samt hur de i sin yrkesroll kan bidra och gå tillväga för att skapa en sådan miljö i sitt klassrum. Detta examensarbete utgår ifrån tre frågeställningar: 1) Vad definierar en god lärandemiljö? 2) Hur kan lärare bidra till en god lärandemiljö? 3) Vilka likheter och skillnader finns i lärarnas tillvägagångssätt för att bidra till en god lärandemiljö? Detta examensarbete har ett fenomenografiskt perspektiv. Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer med klasslärare i årskurs ett till fem som alla arbetar på samma skola. De intervjuade lärarna valdes ut genom strategiskt urval, där de styrande variablerna var årskurs, erfarenhet samt klasstorlek. De intervjuade lärarnas svar avslöjar en mycket bred definition av en god lärandemiljö i jämförelse med studiens hypotes och relevant litteratur.

Detta examensarbete är en manual om tillgänglighet och användbarhet i gruppbostad för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. Arbetet är gjort för Arkitektgruppen GKAK och skall användas som hjälpmedel vid projekteringen. Meningen med manualen är att den ska minska risken för att viktiga krav och regler förbises. Arbetet ger först en teoribakgrund om olika handikappgruppers behov. Därefter är varje kapitel i manualen indelad i regler, råd och rekommendationer.

???????Främsta anledningen till att kontant rörlig ersättning existerar är för att motivera ledningen till att arbeta mot aktieägarnas främsta mål, vilket är en ökad avkastning  (Kaplan & Atkinson, 1998). Dock kan en rörlig kontant ersättning resultera i att ledningen endast arbetar efter kortsiktiga mål vilket kan leda till ett högt risktagande och är därmed riskfullt för företaget (Jacobsson, 2010). Den 1 januari år 2010 gav därför Finansinspektionen ut Nya regler, FFFS 2009:6, som innebar att för anställda som har inflytande över ett företags risknivå ska minst 60 procent av deras rörliga ersättning betalas ut efter tre år eller mer. Finansinspektionen ger även ut Nya regler, CRD III, som är mer preciserad om den rörliga ersättningens form och träder i kraft 1 januari 2011.