Introduktion: Från och med januari 2005 ska alla noterade moderbolag inom EU ha anpassat sig till den internationella redovisningsstandarden, IFRS. Syftet med IFRS är att med hjälp av internationella regler skapa en enhetlig, integrerad och mer effektiv europeisk kapitalmarknad. I och med övergången till IFRS är EU nu världens största region med gemensamma redovisningsprinciper. Syftet med studien är att identifiera och klarlägga om merarbete har uppkommit för svenska noterade företag i och med anpassningen till de nya IFRS-standarderna samt att ge en generell bild av posten IAS 19, Ersättningar till anställda.Metod: För att uppnå syftet med vår studie har vi valt att använda oss av en kvalitativ inriktning i form av intervjuer. De fyra företagen som intervjuats finns i Jönköpingsregionen.Teoretisk referensram: Teorin presenteras i tre större avsnitt; harmonisering, IFRS samt IAS 19.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Bakgrund: De svenska redovisningsreglerna för mindre företag har länge varit komplexa och svåra att överblicka. Bokföringsnämnden släppte 2008 ett regelverk för mindre aktiebolag, K2-regelverket. Reglerna i K2 är förenklade från tidigare regler och de finns nu samlade i ett enda dokument. K2-regelverket har varit omdebatterat, bland annat har det diskuterats kring K2:s inskränkning mot ÅRL och huruvida det verkligen leder till förenkling för företagen.Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån en beskrivning av K2-regelverket och experters utlåtande avgöra om den förenkling som är ett huvudsyfte med K2 kan anses ha uppnåtts.Genomförande: Med hjälp av kvalitativa intervjuer, artiklar och en granskning av K2-regelverket har vi beskrivit de största förändringarna kring förenkling hos de mindre aktiebolagen.Slutsats: K2 innebär inte en förenkling för alla företag. Vissa företag kommer i framtiden bli tvingade att tillämpa K3 av olika anledningar.

Syftet med denna studie är att utifrån begreppen normalisering och makt undersöka hur förskollärare beskriver barns inflytande och delaktighet i förskolan. Specifikt fokus riktas mot att belysa hur och inom vilka områden som barn ges möjligheter till inflytande och delaktighet. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur definierar förskollärare barns inflytande och delaktighet i förskolan? Inom vilka områden anser förskollärare att det är möjligt att ge barn inflytande och delaktighet? Styr förskollärare barns inflytande och delaktighet i förskolan? I så fall hur?Metoden som används för datainsamlingen är enkäter där elva förskollärare beskriver hur de anser att barn kan få eller ges inflytande och delaktighet under sin vistelse i förskolan. Resultatet visar att barnen i förskolan får inflytande på olika sätt och deras delaktighet visar sig vid verksamhetens planering.

I dagens hälso- och sjukvård behandlas patientuppgifter elektroniskt i patientjournalsystem. Uppgifterna ska behandlas med högsta möjliga säkerhetsåtgärder eftersom de innehåller känslig information om patienter. Patientuppgifterna behöver dock alltid vara tillgängliga för att vårdgivarna ska kunna ge bästa tänkbara vård. På grund av att hanteringen av patientinformation är kritisk, måste IT-systemen följa regler och upprätthålla en hög integritet. Privacy by Design (PbD) är tänkt att adressera problemet genom att integritetsaspekten får stå i fokus genom IT-systemets hela livscykel.

Vid sekelskiftet år 2000 startade Göteborgs Universitet den första egna utbildningen i familjeterapi som ger behörighet att blir legitimerad psykoterapeut efter avlagd examen. Utbildningen är treårig. Den grupp som nu studerar nu är den tredje gruppen och började höstterminen 2006.Denna studie riktade sitt intresse mot dem som studerar och har studerat vid psykoterapeutprogrammet med inriktning mot familjeterapi vid Göteborgs universitet. Frågeställningarna rörde den professionella utvecklingen efter utbildningen och erfarenheterna av utbildningen. I vilken omfattning har man slutfört utbildningen? Har man bytt arbete eller arbetsuppgifter och i vilken omfattning arbetar man med familjeterapi under och efter utbildningen? Vad har studenterna uppfattat som utbildningens styrka och vilka brister har man upplevt? Som metod har valts att telefonintervjua femtioåtta av deltagarna vid de tre årskurserna.

Det här arbetet är en generell forskning om transnationella informationssystem. Det är viktigt att informationsflöden inom en organisation kan överföras utan något hinder. För att lyckas med det bör organisationer lägga en del av sina resurser på arbetet med IT lösningar. Informationsflöden som skrider över ett lands gränser bör särskilt beaktas. Multinationella företag bör tänka på att problematiken med byggandet av IS arkitekturen ökas kraftigt på en internationell nivå.

Immateriella tillgångar har blivit allt vanligare att investera i, och detta har lett till en stor uppmärksamhet kring deras redovisning och värdering. År 2005 infördes i Sverige IFRS/IAS, internationell redovisningsstandard. Dessa regler är tänkta att förändra redovisningen till det bättre med mål att ge en så korrekt och verklighetsnära bild som möjligt. Det som denna uppsats tar upp är redovisning av bioteknikföretags immateriella tillgångar och vilken finansiell påverkan redovisningsreglerna har genom att räkna ut företagens lönsamhet. Uppsatsen är inriktad på att forska kring immateriella tillgångar och lönsamhet i fyra bioteknikföretag, nämligen Medivir, Q-Med, Karo Bio och BioGaia där en fallstudie har utförts.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka styrkor och svagheter ett undersökt företag inom verkstadsindustrin lönesystem har för att sedan använda denna vetskap som utgångspunkt för ett nytt lönesystem. Tyngdpunkten är att precisera vilka kriterier som bör vara till grund för lönen för att nå företagens mål. Utifrån teorin sammanställs en modell som agerar som bedömningsgrund för de olika lönekriterierna som används för företaget.Modellen och intervjuer visar att företagets lönesystem har två typer av brister i form av utformningsbrister och processbrister. Bristerna i lönesystemets utformning relaterar till dess knappa omfattning då enbart breddkompetens belönas. Felen i lönesystemets process härrörs ifrån dålig kontroll av medarbetarnas faktiska kompetenser och en dålig uppföljning av regler.

Detta arbete behandlar vad man som organisation bör tänka på när man inför ett intranät i sin verksamhet. Jag anser att det generellt saknas riktlinjer för hur en intranätimplementering i en organisation bör gå till. De aspekter som arbetet tar upp är främst vilken information som är lämplig att distribueras via ett intranät, hur ett intranät bör administreras, underhållas och förvaltas, samt vilken implementationsplattform man skall bygga sitt intranät på. När det gäller intranätplattformar har jag begränsat min undersökning till en jämförelse mellan webbaserade intranät och intranät baserade på gruppvaruprogrammet Lotus Notes. Arbetet har utförts genom en litteraturstudie och genom intervjuer med representanter från fem olika organisationer som nyligen har, eller är på väg att införa ett intranät i sin verksamhet.Slutsatserna visar på att nästan all information kan distribueras via ett intranät och att en organisation bör införa klara och strikta regler och rutiner för hur administration, underhåll och förvaltning av ett intranät skall gå till.

Dragbänken installerades på avdelning kallbearbetade rör på Ovako i Hofors 1990. Sedan dess har kvalitetskraven på de dragna rören ökat. Samtidigt har produktivitetskraven ökat, det vill säga att tillverka rör till rätt kostnad. I produktionsplaneringsprogrammet finns gränser och regler för hur de dragna rören ska tillverkas för att rätt kvalitet och kostnad ska uppnås. Eftersom både de dragna rören och de varmvalsade ingångsrören har ändrats med åren så stämmer inte alltid gränserna och reglerna idag.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Bolagsstyrning är ett angeläget diskussionsämne efter finanskrisen, särskilt beträffande hur en god bolagsstyrning kan uppnås i banker. Det råder konsensus om att god bolagsstyrning är av högsta betydelse för näringslivet och även övriga delar av samhället. Emellertid skiljer sig uppfattningarna om hur man på bästa sätt ska uppnå detta.                                          I uppsatsen har de viktigaste bolagsstyrningsteorierna behandlats. Agentteorin tar sikte på relationen mellan principalen och agenten samt de problem som uppkommer inom den relationen.

Denna uppsats handlar om blyga barn i förskolans verksamhet. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur det blyga barnet tar sig fram i den pedagogiska miljön i förskolans verksamhet, samt hur det blyga barnet bemöts i den pedagogiska miljön. Undersökningen har genomförts på sex olika förskolor. Åtta olika pedagoger har intervjuats med en kvalitativ intervjuform kring deras erfarenhet och syn på blyga barn i sin verksamhet. Resultatet visar att de blyga barnen klarar av de situationer som de känner sig trygga i.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare arbetar för att utveckla sfi-elevers ordförråd. Materialet består av fem intervjuer och fem klassrumsobservationer. Materialinsamlingen är genomförd med metoden semistrukturerad kvalitativ personlig intervju och strukturerad icke-deltagande observation. Observationerna bekräftar informanternas uttalanden i intervjuerna.     Resultatet visar att lärarna har en varierad ordkunskapsundervisning där eleverna får lära sig nya ord genom textläsning, skriftliga uppgifter, film, sånger, körläsning, bollek, ordlistor, samtal och diskussioner. Lärarna undervisar om ordbildning när det kommer upp i ett naturligt undervisningssammanhang snarare än att fokusera på att undervisa om generella regler för svensk ordbildning under särskilda lektioner.     Samtliga lärare som deltar i studien undervisar om fraser, synonymer och motsatser.