Sökresultat:
3460 Uppsatser om Nya regler för konkurrens - Sida 51 av 231
Kommunala myndigheters hantering och kunskap om logistikterminalers lokalisering - En jÀmförande studie mellan Göteborg och HÀrryda, VÀstra Götaland
BakgrundDen starka urbaniseringstrenden har gjort att konkurrensen om mark i stÀderna ökar. Detta göratt ytkrÀvande aktiviteter som logistikterminaler tvingas flytta ut ur stadskÀrnorna och lokaliserasig i kranskommuner (Stadsbyggnadskontoret 2009). I Göteborgs fall har flera terminaler flyttatutÄt och nÄgra av dem har lokaliserat sig i HÀrryda. De tvÄ kommunerna har olika förutsÀttningarvad gÀller resurser och kompetens vilket gör att det blir intressant att undersöka om derasplaneringsprocesser skiljer sig Ät.ProblemdiskussionStudier inom omrÄdet tar ofta nÀringslivets perspektiv, men eftersom de lokala myndigheternahar stort mandat i frÄgan Àr det viktigt att studera deras del i processen. Det Àr intressant attundersöka hur myndigheterna hanterar att terminaler flyttar ut ur stÀderna pÄ grund avmarkkonkurrens, samt att studera om beslutsfattare har kunskapen som behövs för att hanteratrenden.
KĂ€rlekens spel och regler
Syftet med min studie har varit att undersöka kÀrlekens spelregler och vÀrderingar utifrÄn Judith Butlers tankar kring imiterandet av kön. Jag har valt att studera den kvinnliga och manliga diskursens verkan under kÀrleksspelets tidigaste fas. Materialet bestÄr utav fem skilda intervjuer utförda pÄ tvÄ kvinnor och tre mÀn, samtliga mellan 20 och 26 Är gamla. I analysen har tvÄ tydligt uppdelade könsroller kunnat uttydas och en patriarkal makthierarki har uppenbarats. Jag började mitt arbete med större förhoppningar Àn vad resultatet kom att pÄvisa angÄende eventuella förÀndringar i genussystemet.
Ett stödjande nÀtforum? : En analys av ungas inlÀgg pÄ BRIS disskusionsforum
Syftet med konkurrenslagstiftningen Àr att frÀmja konkurrensen marknadsaktörer emellan. En effektiv konkurrens bidrar till en bÀttre resursanvÀndning i samhÀllet, medan en otillrÀcklig konkurrens ledertill onödigt stora kostnader. Sedan intrÀdet i den Europeiska Unionen (EU) 1995 har Sverige ett dubbelt rÀttssystem för konkurrensrÀtt, den EU-rÀttsliga lagstiftningen Àr inte bara vÀgledande utan i materiellt hÀnseende Àven bindande. En grundlÀggande bestÀmmelse inom konkurrensrÀtten Àr förbudet mot konkurrensbegrÀnsande samarbete, detta regleras i 2:1 Konkurrenslag 2008:579 (KL) och i artikel 101.1 Lissabonfördraget (EUF-fördraget). Ett sÄdant samarbete innebÀr att tvÄ eller flera företag gÄr samman och avtalar om exempelvis pris eller marknadsuppdelning och Àr föremÄl för uppsatsens undersökning.Uppsatsen syftar till att undersöka viss problematik som uppstÄr vid tillÀmpningen av denna lagstiftning.
Dimensionering av trÀhuskonstruktioner enligt EKS och NA : En jÀmförelse mellan de svenska och norska nationella tillÀggen till eurokoderna
Syftet med införandet av eurokoder Àr att skapa standardiserade regler och krav för dimensionering av bÀrverksdelar, vilket ska skapa ökade möjligheter för företag att konkurrera om arbeten utomlands. Förhoppningen Àr att den ökade konkurrensen ska leda till ökad kvalitet och minskade kostnader inom byggbranschen. Syftet med eurokoderna Àr ocksÄ att varje land ska fÄ utnyttja sina tidigare kunskaper och erfarenheter inom omrÄdet, varför varje land tillÄtits tillföra sina egna nationella tillÀgg till dessa eurokoder. De nationella tillÀggen skapar dÄ skillnader mellan hur olika lÀnder nyttjar eurokoder vid dimensionering och lastberÀkningar. En bransch som pÄverkas av dessa skillnader och som stÀndigt vÀxer pÄ marknaden Àr industrin för prefabricerade trÀhus, dÀr marknaden i och med framgÄngen rör sig allt mer mot export till andra lÀnder.
Surrogeringens effekter pÄ systemutvecklingsprocessen
Datoriserade informationssystem Àr kritiska ur effektivitets-, konkurrens- och överlevnadssynpunkt för de verksamheter som implementerar dem. Intressenter Àr personer som pÄverkar eller pÄverkas av systemet. I syfte att kunna utveckla anpassade och stödjande system Àr det viktigt för utvecklarna att förstÄ intressenterna och deras behov av systemen.Det Àr dock ovanligt att utvecklare fÄr tala med verkliga intressenter direkt. De Àr ofta hÀnvisade att tala med representanter för dessa, sÄ kallade surrogatintressenter. Företeelsen, kallad surrogering, Àr vanligt förekommande.
EXIT - Examinatorer inom Informationsteknik
Det Ă€r inte lĂ€tt för en examinator att hĂ„lla ordning pĂ„ antalet arbetstimmar denne förvĂ€ntas lĂ€gga pĂ„ handledningstid för examensarbeten. Beroende pĂ„ vilken typ av examensarbete det gĂ€ller och vilket budgetĂ„r (kalenderĂ„r) som Ă€r aktuellt kan olika regler gĂ€lla. EXIT Ă€r ett system dĂ€r studierektorer kan lĂ€gga till budgetĂ„r och examinatorer.Genom att sedan specificera hur mycket arbetstid varje examinator skall lĂ€gga pĂ„ handledning vid examensarbeten gör studierektorn det möjligt för examinatorerna att hĂ„lla reda pĂ„ hur mycket tid de förvĂ€ntas lĂ€gga pĂ„ handledning och hur mycket tid de har kvar för det aktuella budgetĂ„ret. Ăven studenter har nytta av systemet eftersom de kan se vilka examinatorer som finns tillgĂ€ngliga nĂ€r de söker examensarbeten..
LitterÀra resor : en inspiration för ungdomar
Syftet med studien Àr att undersöka ungdomars intresse för och upplevelse av skönlitteratur i den nya tidsÄldern dÀr skönlitteraturen möter konkurrens frÄn andra fritidsfaktorer. Har de intresse av skönlitteratur? Vad pÄverkar dem att lÀsa eller inte lÀsa? Hur pÄverkas de av lÀsningen? Undersökningen grundar sig pÄ en kvalitativ metod, med halvstrukturerade intervjuer med Ätta sjundeklassare. Ansatsen Àr hermeneutisk och min strÀvan har varit att rimligt tolka informanternas svar pÄ forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att ungdomarna uppskattar litteratur och att den skönlitterÀra lÀsningen finns dÀr som ett intresse parallellt med andra fritidsfaktorer.
Att nedskriva en avskrivning : Vi kan inte helt avskriva de nya nedskrivningsreglerna för goodwill
Nya redovisningsstandarder har antagits av EU. FörvÀrvade övervÀrden, goodwill, ska inte lÀngre skrivas av planmÀssigt utan nedskrivningstestas. Vi har genomfört en undersökning för att ta reda pÄ hur de Svenska företagen redovisar sin anvÀndning av de nya reglerna och kommit fram till att det skiljer sig Ät mellan företag. Vi har ocksÄ gjort en jÀmförelse mellan nya och gamla regler för att se hur företagens redovisningar pÄverkats av regelÀndringen. De siffror som företagen redovisar med de nya reglerna ser i en övervÀgande del av fallen bÀttre ut pÄ pappret.
Om indirekt- och "indirekt" indirekt skada : Enskilda aktieÀgares rÀtt till ersÀttning vid skadegörande handling av organledamot jÀmte genomsyn i koncernförhÄllanden
I de fall enskilda aktieÀgare tillfogas skada, genom organledamots handlande, innehar dessa rÀttigheten att pÄkalla skadestÄndsansvar enligt 29:1 1 st. 2 men. ABL. I den svenska rÀttstillÀmpningen ter sig dock tillÀmpningen av paragrafen, i samband med indirekta skador, problematisk. Problematiken hÀnför sig till vilka regler, vars ÄsidosÀttande, aktualiserar tillÀmpningen av paragrafen tillsammans med aktieÀgares talerÀtt.TvÄ tolkningar kan i fallet identifieras, vilka framförts inom doktrinen, varvid en begrÀnsad och en mer liberal.
Informationsutbyte vid konkurrentbevakning : Vilken information fÄr inhÀmtas frÄn konkurrenter och hur fÄr det ske vid konkurrentbevakning i enlighet med artikel 101.1 FEUF?
Att upprĂ€tthĂ„lla en god affĂ€rsetik Ă€r viktigt för mĂ„nga företag, eftersom det skapar ett för- troende hos intressenter i olika led. För att inta en stark stĂ€llning pĂ„ marknaden krĂ€vs Ă€ven att företagen Ă€r konkurrenskraftiga. Ăkad konkurrenskraft kan fĂ„s genom konkurrentbe- vakning, dĂ„ information inhĂ€mtas frĂ„n konkurrenter. Dock saknas det tydliga regler huruvida informationsutbyte omfattas av artikel 101.1 FEUF, som reglerar konkurrensbe- grĂ€nsande företeelser pĂ„ marknaden.Kommissionen har meddelat att artikel 101.1 FEUF bör omfatta informationsutbyte, ef- tersom det kan pĂ„verka ett företags sjĂ€lvstĂ€ndighet att ta beslut. Detta har Ă€ven fastslagits av domstolen och artikeln mĂ„ste dĂ€rför anses omfatta informationsutbyte.
PÄgÄende arbeten : Ger nya regler en mer rÀttvisande bild?
Denna uppsats behandlar pÄgÄende arbeten pÄ löpande rÀkning och inriktar sig pÄ den sÄ kallade alternativregeln. Regeln innebÀr att mindre företag kan vÀlja att redovisa intÀkter vid faktureringstidpunkten istÀllet för under intjÀnandet. Alternativregeln har diskuterats flitigt utifrÄn frÄgan huruvida den kan sÀgas vara förenlig med god redovisningssed. Syftet med vÄr uppsats har dÀrför varit att undersöka om regeln Àr förenlig med god redovisning samt ifall en Ärsredovisning som Àr upprÀttad utifrÄn den kan sÀgas ge en rÀttvisande bild av ett företags resultat och stÀllning. Uppsatsen bygger pÄ litteraturstudier av relevant material inom redovisning, undersökning av Ärsredovisningar samt personliga djupintervjuer med revisorer.
Kollektiv dominans - har bedömningen blivit hÄrdare?
Abstract One of the essential conditions of the co-operating within the EU is that homogeneous conditions of competition prevail within the entire common market. The competition policy in the EU should guarantee that the competition is not distorted in a way that would prevent or create difficulties for the free mobility of goods and services between the member countries. The policy of competition should also guarantee that no new protectionistic obstacles will be formed, regardless of if it is being done by actions taken by member countries or as a result of actions taken by companies in order to set limits to the competition. Companies putting to an abuse their dominant position on the common market, or on a substantial part of it, is irreconcilable with the idea of the common market in case it could interfere with the trading between member countries, and is thus prohibited. The purpose of this dissertation is to describe the collective dominance from the view of the commission's interpretation of the practice of article 82 in the EG - treaty.
Spelmarknaden och idrottsrörelsen : en litteraturstudie
En stor del av idrottsrörelsens intÀkter Àr kopplade till spelmarknaden och det statliga spelmonopolet. Detta har under Ären medfört ett förhÄllande mellan idrotten, staten och Svenska Spel. Syftet med denna uppsats Àr att genom en litteraturundersökning studera detta förhÄllande mellan dagens reglerade svenska spelmarknad och idrottsrörelsen. En stor del av det statliga idrottsstödet pÄ drygt en miljard kronor fördelas idag genom Svenska Spel via Riksidrottsförbundet ut till idrottsföreningarna. Spelmonopolet legitimeras genom skyddshÀnsyn för medborgarna och stödet till idrotten frÀmst genom idrottens samhÀllsnytta.
Torsken i Ăstersjön: bakomliggande orsaker till dess problematiska situation och tillĂ€mpningsbara lösningar
Torsken har minskat i Ăstersjön sedan mitten av 1980-talet och dess bestĂ„nd Ă€r idag under en hĂ„llbar nivĂ„. För artens överlevnad krĂ€vs det en viss salthalt, vattentemperatur, syrehalt m.m. TorskbestĂ„ndet Ă€r uppdelat i tvĂ„ populationer, ett östligt och ett vĂ€stligt. Eftersom torsken rör sig över stora ytor och finns i ett begrĂ€nsat antal anses den vara en gemensam resurspool. Problem som kan uppstĂ„ i och med detta Ă€r överfiske.
Ett steg framÄt, tvÄ steg bakÄt? Direktiv 2005/29/EG:s effekt pÄ det svenska konsumentskyddet inom marknadsrÀtten
PÄ EU:s inre marknad ska fri rörlighet rÄda. Trots det tvekar konsumenter inför att handla över grÀnserna. MÄnga konsumenter kÀnner en osÀkerhet inför andra lÀnders lagar och oroas över att skyddet mot ohederliga nÀringsidkare inte Àr det samma som i deras eget land. Denna osÀkerhet undergrÀver den inre marknaden. För att motverka denna osÀkerhet har EU antagit direktiv 2005/29/EG om otillbörliga affÀrsmetoder.