Bakgrund: Traditionellt sett har två från varandra separata förhållanden dominerat marknaden, konkurrens och samarbete. Företag förväntas ofta delta i skilda relationer med sina konkurrenter respektive samarbetspartners. Det går emellertid att finna företag som både konkurrerar och samarbetar med samma företag, något som brukar benämnas som en co-opetitiv relation. En sådan relation går att återfinna inom den svenska försvarsindustrins offsetrelationer. Syfte: Syftet med denna magisteruppsats är att beskriva och förklara hur samarbete och konkurrens förenas i en och samma relation, nämligen en offsetrelation, samt utreda vilka aspekter som är av vikt för att det co- opetitiva förhållandet i nämnda relation skall vara fördelaktigt för alla inblandade parter.

Olika typer av företagssammanslagningar är i dag en vanlig företeelse på den europeiska marknaden och betraktas i många fall som ett led i företagens utveckling av sin verksamhet. Företag som är verksamma i EU uppmuntras att etablera sig på nya marknader och utvidga sin verksamhet till nya medlemsstater för konsumenternas största möjliga urval av såväl varor som tjänster. En förutsättning för upprätthållandet av gränsöverskridande handel och en fri konkurrens mellan EU:s medlemsländer är gemensamma regler som styr företagens och individers agerande.Konkurrensrättens betydelse har ökat de senaste årtionden, och fokus ligger idag på de regler som bekämpar konkurrensbegränsningar av olika former. Inom EU är den gemensamma konkurrensrätten det grundläggande rättssystemet, med betydelsefulla influenser från konkurrenslagstiftningen i USA. De huvudsakliga bestämmelserna i EU återfinns i artiklarna 101 och 102 FEUF, vilka förbjuder konkurrensbegränsande samarbete och missbruk av dominerande ställning.En företagskoncentration uppstår genom en sammanslagning av två eller flera företag men kan även uppstå genom partiella förvärv.

Konkurrens mellan växter uppstår när deras gemensamma behov av resurser är större än tillgången. Man talar om olika typer av konkurrens, exempelvis den intraspecifika som uppstår mellan individer av samma art och den interspecifika konkurrensen mellan indivi-der från olika arter. Denna studie syftade till att undersöka den interspecifika konkurrensen mellan kålrot (Brassica napus var. napobrassica (L.) Hanelt) (gröda) och vårkorn (Hor-deum vulgare L.) (modellogräs). Hypoteserna var att (i) konkurrensen från ett ogräs med-för en minskning i tillväxt hos grödan och (ii) att en ogräsresning ger en positiv effekt i form av ökad tillväxt hos grödan jämfört med orensat led.

Tumpach, Mikael och Williams, Adam, (2006). Så därför förbjöd vi dom, hur lärare motiverar regler och normer. (That´s why they were forbidden, how teachers motivate rules and norms). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet har varit att undersöka hur lärare implementerar de regler och normer som ska gälla i klassrummet och hur motiveringen till ställningstagandet kan se ut. Arbetet behandlar vad lärare vid en grundskola 7-9 tagit i åtanke när de implementerat de regler och normer som ska gälla i klassrummet och hur motiveringen till ställningstagandet kan se ut.

Flygbranschen har de senaste åren befunnit sig i en kris. Många menar att flyget gått igenom ett stålbad. Olika världshändelser har skakat flygbolaget SAS och bolaget är extremt pressat av konkurrens från lågprisbolag, skenande bränslepriser och ett inre motstånd bland personalen. Inom bolaget har arbetsmiljön förändrats drastiskt och de anställda berättar i den här artikelserien hur flygbranschen var förr om åren och hur den är idag..

Sverige framstår ofta i samhällsdebatten som ett byråkratiskt land med många och komplicerade regler som sätter käppar i hjulen för företag. I rapporter från näringslivsorganisationer och på debattsidor ondgör sig företagsledare över ineffektiva myndigheter och kostsamma regler. Regeringen har hörsammat kritiken och driver sedan en tid tillbaka ett regelförenklingsarbete för att minska belastningen för företagare. Samtidigt visar internationella undersökningar att Sverige är ett land med relativt enkla regler och liten byråkrati. Vår uppsats syftar till att undersöka om det finns ett missnöje bland företagare med dagens byråkrati och regler.

Sverige blev 1994 medlem i EU som 2007 utvidgades till 27 medlemsländer.En av grundtankarna med EU:s inre marknad är att genom konkurrens uppnå ekonomisk effektivitet, så även på det arbetsrättsliga området. På arbetsrättens område finns risk för snedvriden konkurrens eftersom den arbetsrättsliga lagstiftningen nått olika nivåer i de olika medlemsstaterna. En allt större tyngdpunkt har därför kommit att läggas på sociala motsättningar. Det är med andra ord inte längre självklart att ge ekonomiska hänsyn företräde framför sociala. Utvecklingen av den inre marknaden innebär en intresseavvägning mellan fri konkurrens och motverkande av social dumping.

Företagande och entreprenörskap har under 2000-talet fått allt större genomslagskraft isamhällsdebatterna och antalet nystartade företag inom tjänstesektorn har ökat markant. Denökade globaliseringen har bidragit till att fler aktörer väljer att etablera sina verksamheter påinternationella marknader och bidrar därigenom till en ökad konkurrens.Syftet med uppsatsen är att ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Utifrån ämnenaentreprenörskap och entreprenöriellt agerande har vi undersökt bakomliggande motiv tillvarför entreprenörer väljer att etablera affärsverksamheter på marknader med hög konkurrens.För att besvara vår forskningsfråga, varför väljer man att starta affärsverksamheter på enmarknad med hög konkurrens, har vi utgått ifrån en kvalitativ ansats och använt oss av trefallföretag i form av språkskolor i Alicante, Spanien. Vi har intervjuat de entreprenörer somhar varit med och grundat språkskolorna samt genomfört observationer på entreprenörernabakom en av skolorna. Vidare har vi studerat relevant litteratur och forskningsartiklar inomämnet för att skapa oss en större kunskap och förståelse för studieämnet.Vi kan av studien dra slutsatser att entreprenörerna på fallföretagen inte upplevde den högakonkurrensen som ett hot.

Bakgrund: I bakgrundsavsnittet redogörs för relevanta aspekter och perspektiv i förhållande till ämnet regler utifrån både forskning och annan litteratur. Följande huvudrubriker används: regler i förskolan; delaktighet och inflytande; barnsyn och styrdokumenten. Vår teoretiska utgångspunkt är Moira von Wrights teori om det punktuella samt det relationella perspektivet.Syfte: Syftet är att undersöka förskollärares uppfattningar om hur gemensamma regler mellan barn och vuxna uppkommer i förskolan samt reglers betydelse och vilka regler som förekommer. Syftet kompletteras med frågeställningarna: Vem/vilka utformar enligt förskollärarna de gemensamma regler som existerar i barngruppen? Vilka faktorer påverkar regelsättningen enligt förskollärarna?Metod: Vår studie är av kvalitativ karaktär och redskapet som har används är kvalitativ intervju.

Arbetets titel är Pedagogers syn på normer och normbrytande beteende i förskolan. Vi har undersökt hur man ser på normer och normbrytande beteende i förskolan. Frågorna är; Hur ser pedagoger kring normer och normbrytande beteende i förskolan? Vilken variation finns i synen på normer och normbrytande beteende i förskolan? Vi har valt att göra intervjuer med förskollärare och barnskötare. Syftet med undersökningen är att fördjupa oss i normer och normbrytande beteende.

Arbetet utgör en litteraturundersökning avseende utvärdering och styrning av dagens svenska gymnasieskola. Perspektivet är kritiskt granskande och intresset för frågorna har väckts genom egna erfarenhet som gymnasielärare.Centralt för sambanden mellan målstyrning, konkurrens och utvärdering är förståelsen för tester och utvärdering, avseende testmetodik, tolkning av testresultat och påverkan på den pedagogiska processen, samt förutsättningarna för att målstyra den pedagogiska verksamheten i skolan.I syfte att erhålla ett brett perspektiv på tester och utvärderingar, har två vitt skilda områden närmare studerats. Dessa har valts så att det ena (testning av ämneskompetens och betygssättning) utgör en relativt formaliserad testning av specifika ämneskunskaper, som regelbundet utvärderas; medan det andra (utvärdering av den gemensamma värdegrunden) utgör ett ämnesövergripande område, vars testning inte är formaliserad och inte sker regelbundet.Genom att undersöka hur utvärdering sker inom två olika och vitt skilda områden, har generella slutsatser dragits rörande de komplexa sambanden mellan målstyrning, konkurrens och utvärdering.Några slutsatser som dras är att det föreligger en samverkan mellan målstyrning, utvärdering och konkurrens, samt att tolkningsutrymmet i betygskriterierna i kombination med en press för högre betyg, är en orsakskombination som kan förklara den rådande betygsinflationen..

Syftet med studien är att undersöka Stockholms och Göteborgs platsmarknadsföringsstrategier. Det görs utifrån tre frågeställningar. Intentionen med dessa är att studera städernas motivering till respektive platsmarknadsföringsstrategi, vilka arbetet främst riktas mot och hur det strategiska arbetet rationaliserats. De teoretiska perspektiv som används i studien kommer dels från ett normativt och dels från ett normkritiskt perspektiv. Undersökningen har operationaliserats med semi-strukturerade intervjuer.

Syftet med följande studie är att undersöka huruvida universitetsstudenter finner fenomenet konkurrens stressande och isåfall hur detta manifesteras i olika konkurrenspräglade situationer. För att ta reda på detta intervjuades 9 universitets-studenter någonstans i Sverige där de fick besvara 13 frågor om hur de upplevde konkurrens i sin essens, i utbildningen samt i arbetslivet. Det visade sig att studenterna ansåg sig kunna uppleva en viss form och nivå av stress i samtliga konkurrenskategorier, men stressen var som mest framträdande då det gäller att behöva tävla med sina medmänniskor, framförallt i arbetssökarprocessen. Det kan i och med följande studie bekräftas att konkurrens har en betydande, och oftast negativ, inverkan på studenters mentala hälsa då man uppgav att man i konkurrenspräglade situationer kunde uppleva nervositet, oro, frustration och/ eller självförakt..

Genom att se till Svenska Spels konkurrensfördelar, omgivning och resurser, utreda hur det som statligt företag vid en ökad konkurrens med utländska aktörer, vilka verkar på en oreglerad marknad,agerar genom att utveckla och förändra sin strategi, kan behålla sina marknadsandelar..

Inom ramen för Kyotoprotokollet inleddes 2005 ett införande av ett europeiskt gemensamthandelssystem med utsläppsrätter för koldioxid för att möta problemet med växthuseffekten.Mot bakgrund av ett teoretiskt ramverk som bygger på teorier kring konkurrens, prissättningoch komparativa fördelar studeras i uppsatsen vilka effekter handeln med utsläppsrätter har påden svenska stålindustrin, samt vilken tänkbar miljönytta som kan uppnås medutsläppshandeln. Sammanfattningsvis kan konstateras att det ett år efter handelssystemetsinförande fortfarande är osäkert vilka konkreta effekter utsläppshandeln kan komma att få påstålindustrin. I uppsatsen presenteras ett flertal tänkbara resultat av utsläppshandeln, därstålindustrin på olika sätt kan tänkas utsättas för en snedvriden konkurrens från stålindustrier iandra länder. Handelssystemet med utsläppsrätter är dock ett styrmedel som med storsannolikhet på sikt kommer att leda till en ökad miljönytta..