Sverige befann sig i en tid där andra världskriget fortfarande var i färskt minne. Geografiskt ligger landet centralt placerad mellan två supermakter, och det råder en spänd stämning i det internationella säkerhetspolitiska läget. Det svenska luftrummet har en stor strategisk betydelse i en internationell kontext. Med förtroendeskapande löften om alliansfrihet och ett avskräckande initiativ i form en av världens starkaste flygvapen försöker Sverige hålla sig utanför eventuella väpnade konflikter. Alliansfrihet syftande till neutralitet i krig är den officiella säkerhetspolitiska ställning Sverige har haft i nästan 200 år, och inte minst under två världskrig.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka vilka likheter och skillnader, trots olika tidsepoker, mellan korstågen som i sin tid fick sin legitimitet genom tron på Gud, och konflikten i Afghanistan som i nutid får sin legitimitet genom tron på demokratin.För besvara våra frågeställningar har vi använt oss av litteratur, tidningsartiklar och källor på Internet. För att få en så nyanserad bild som möjligt har vi försökt att begränsa oss till Internetkällor med så god trovärdighet som möjligt. Den litteratur vi använt oss av är skriven av välkända författare.Resultatet visar att den mest framträdande likheten är att båda krig har använt sig av samma argument för att legitimera kriget. Där USA var ute efter att skapa en demokrati samt att vinna ekonomiska fördelar ville den katolska kyrkan stärka påvemakten samt återta det Heliga landet. Vi har kommit fram till att tron fortfarande är väldigt viktigt i krig.

I juli 2006 utbröt krig mellan Israel och Hizbollah i södra Libanon. Erfarenheterna från historien visade på att Israel borde kunna gå segrande ur kriget, men utgången blev en annan. Hizbollah nådde framgång och Israel misslyckades med sin militära kampanj trots övertag i luften och i militära resurser.För att förstå hur Hizbollah nådde framgång i kriget utifrån militärteoretiskt perspektiv så har denna uppsats till syfte att analysera det faktiska agerandet genom tre av krigföringens grundprinciper kraftsamling, överraskning, handlingsfrihet och doktrinen ?Hizbollahs 13 punkter för krigföring? genom krigföringens samtliga sju grundprinciper.Analysens resultat visar på att genom sitt agerande så uppnådde Hizbollah krigföringens grundprinciper kraftsamling, överraskning¸ handlingsfrihet och i sin doktrin finns samtliga sju av krigföringens grundprinciper representerade. Dessa visar att Hizbollahs framgång i kriget kan vara ett resultat av att de planerat och agerat efter krigföringens grundprinciper..

Sexual violence in armed conflict is not a new phenomenon. Although it has a long history, it's only in recent years from 1990 that is has been given more attention in science and media. I will in my thesis look at the conflicts of former Yugoslavia and Congo (DRC) and I will use two theories to investigate how the use of conflict-related sexual violence best can be explained. The two theoretical frameworks I have chosen are Feminist theory and Rational Choice theory. The conflicts will be at the center of analysis.

1945 bildades FN i kölvattnet av andra världskriget enligt principen att ingripa i mellanstatliga krig eller om den internationella säkerheten hotades. Sedan dess har konflikter fått mer komplicerad karaktär och krigföring ändrat skepnad. På så sätt är FN inte anpassat till dagens konflikter eftersom organisationens konflikthantering i grunden bygger på att konflikter är mellanstatliga. Den uppfattningen överensstämmer med realismens perspektiv där stater ses som den viktigaste aktören ? det vill säga att statens suveränitet inte får kränkas.

[utdrag] Allt sedan krigets första dagar har det funnits de som sett det organiserade dödandet som ett sätt att tillförskansa sig personlig rikedom.De har slagits för nationella arméer, de har slagit för gerillagrupper, i uppror, i kriminella uppgörelser och på internationella uppdrag. Deras roll och anseende har skiftat med tiden. Med ett samlingsnamn har vi valt att kalla dem legosoldater.Legosoldatens roll i oroshärdar har på den senaste tiden aktualiserats med de så kallade Private Military Corporations eller PMCs.Staten har så länge den funnits försökt hävda sitt våldsmonopol med blandad framgång. Alltsedan de moderna staterna började sin formering i mitten av 1600-talet har militariseringen allt mer knutits till statsmakten.Vilket är förhållandet mellan stat, krig och organiserat våld? Kan studiet av historien om dessa soldater hjälpa oss att förstå dagens PMC och kan vi i så fall sia om dess framtid?.

Den amerikanske luftmaktsteoretikern John A Warden III har skrivit ett flertal artiklar och böcker om vad han anser är det bästa sättet att använda luftmakt. Warden förordar luftmaktens offensiva natur och eftersträvar ett snabbt, för egen del, fördelaktigt slut på en konflikt. Warden har bl.a. liknat fienden vid ett system, där han menar att strävan skall ligga i att slå ut fiendens ledarskikt vilket får tillföljd att dess vilja till strid upphör.I detta arbete ges en sammanfattning av, enligt författaren, centrala delar av Wardens teorier. Sammanfattningen mynnar ut i tre stycken parametrar som kommer att utgöra Wardens teorier i detta arbete.

Många av de klassiska sjökrigsteoretiker som vi idag studerar, levde och verkade i entid, då striden till sjöss bedrevs på ett till stor del annorlunda sätt och med annanutrustning. Kan deras beskrivna metoder fortfarande anses tillämpliga idag, eller kan vise en tendens till förändring? Syftet med denna uppsats har varit att undersöka i vilkenutsträckning som det moderna sjökriget använder de sjökrigsmetoder somsjökrigsteoretikern och historikern, Sir Julian Corbett, tecknade ner i början av 1900-talet. Som empiriskt fall för att pröva hans metoder används Falklandskriget 1982. Föratt uppfylla uppsatsens syfte kommer följande frågeställningar att besvaras: Vilkasjökrigsmetoder finns i den teoretiska litteraturen skriven av Corbett? Tillämpasfortfarande dessa metoder i moderna krig? Kan man eventuellt urskilja några nyametoder? En av uppsatsens slutsatser är att Corbetts sjökrigsmetoder fortfarandeanvänds i moderna krig om än med en något annorlunda tillämpning.

Med bakgrund av de händelserika åren 1917-1920 (ryska revolutionen, världskrigets slut, Versaillesfreden, bildandet av NF med mera) vill jag se vad det kan finnas för framtidsvisioner och farhågor vad gäller utvecklingen i Europa i några svenska tidskrifter mellan åren 1920 och 1923. Den största fredsglädjen har vid denna tid lagt sig och de första konsekvenserna av kriget var allmänt kända och debatterade.Jag väljer att granska sex stycken tidskrifter, vilka dels har olika politiska inriktningar; en konservativ, en socialistisk, en högerextrem, en vänsterextrem. Dels med olika intressesfärer; Allmänna försvarsföreningens tidskrift och Svenska freds- och skiljedomsförenings tidskrift.Versaillesfreden blev genomgående utdömd i de analyserade tidskrifterna. Freden måste inom kort revideras, fredligt med initiativ från segermakterna, eller så var ett nytt världskrig oundvikligt. Många skribenter förutsade att de hårda villkoren skulle stärka den tyska nationalismen, och att Tyskland snart skulle samla krafter till ett revanschkrig..

after a breef survey over the culutre of Hallstatt, I descibe the city of Hallstatt in Austria, with it´s mines and graves. I describe some of the wars in the area, the scythians, the greek and rom. I desribe some uses of all the salt including mumies. i assume that war needs much salt, because all warriers uses leather, and I give sopme exampels of this, romans, vikings..

Mitt syfte med detta arbete är att undersöka judarnas invandring till Palestina och konflikten som har uppstått mellan Israel och Palestina. Det är en konflikt som har visat sig vara extremt svårlöst och komplex. Israel-Palestinakonflikten innebär att det är två folk och ett land. Båda vill ha marken och gör anspråk på den. Judarna hänvisar till Bibeln och tycker att de har rätt till landet för att Gud utlovat landet till dem, medan palestinierna hänvisar till att de har bott i detta land långt före judarna.

Sedan 1980 talet har det inom den militära utbildningen i västvärlden och då främst i USA blivitallt mer fokuserat på manöverkrigföring och manöverteori. Även i den svenska utbildningen ärmanöverteorin central numera. Den svenska militärstrategiska doktrinen anger attmanövertänkande skall vara det som den svenska försvarsmakten har som konceptuella grund. Vidstudier av manöverkrigföring och manöverteorier är det oftast krigshistoriska exempel som tas ianspråk. Av naturliga skäl är det oftast de stora krigen och slagen under de två världskrigen somanalyseras.

I filmen Darwins mardröm skildras fiskeindustrin i Victoriasjön och dess kopplingar till illegal vapenhandel. Denna handel påverkas och möjliggörs av ekonomiska och politiska aktörers intressen, vilka har rötter som sträcker sig över staters gränser. Vi har, genom en kvalitativ textanalys, analyserat intervjuer i filmen och funnit att både regeringar, transnationella nätverk och företag gör ekonomiska förtjänster på vapenhandelns fortgående. Tillkortakommanden i de nationella och de internationella lagar och förordningar som reglerar denna handel innefattar korruption och organiserad brottslighet. Enligt Mary Kaldor är termen Nya krig användbar för att förklara och förstå de förändringar som på senare tid skett inom krigsföringen, vilka kan härledas till en ökande transnationell sammanbundenhet.

Syftet med uppsatsen har varit att genom en fallstudie av kriget i Sierra Leone (1991-2002) sökaefter konventionella inslag i aktören Revolutionary United Fronts (RUF) våldsbeteende ochdärigenom undersöka huruvida krigets natur kan beskrivas utifrån ett rationellt eller irrationelltperspektiv. För att uppfylla syftet med uppsatsen har två frågeställningar använts; ?Finns detkonventionella inslag i aktören RUF:s våldsbeteende?? och ?Kan krigets natur i Sierra Leonebeskrivas utifrån ett rationellt eller irrationellt perspektiv??. Teorianknytningen utgörs av Carl vonClausewitz teorier om krigets natur.Resultatet av undersökningen visar att konventionella inslag i form av åtskillnad mellankombattanter och icke-kombattanter, konventionella medel och metoder samt politiskt syfte går attfinna i RUF:s våldsbeteende.Sammantaget visar fallstudien på att RUF:s våldsbeteende inte kännetecknades av ett enda kaos,ett allas krig mot alla på etniska, religiösa eller ideologiska grunder och därför inte kan beskrivassom ett irrationellt fenomen. I stället menar jag att krigets natur som det gestaltade sig under krigeti Sierra Leone går att beskriva utifrån ett rationellt perspektiv, typiskt för konventionella krig, medgrund i Clausewitz teorier om krigets natur..

I över 50 år har Kongo-Kinshasa varit utsatt for krig, och landet präglas idag av en skenande statskollaps. Vi har utkristalliserat tre fundamentala orsaker till konflikten som anses relevanta i samband med vår frågestallning, vilken behandlar FN-styrkan MONUC: s insatser i landet. Maktspel över Kongos enorma naturtillgångar, politisk problematik och etniska skiljelinjer är grunden till såväl konflikten som landets politiska instabilitet. FN-styrkan, som är en av de största i sitt slag och har befunnit sig i landet sedan år 2000, arbetar mot fredsbevarande och fredsfrämjande mål vilka ofta fokuserat på att mildra den humanitära katastrof som råder. Granskning har genomförts av MONUC: s arbete i att vara behjälpliga till att motverka de viktigaste källorna till konflikten.