I fo?ljande arbete underso?ks en partikelbaserad simuleringsmetod som kallas Fluid-partikelmetoden, FPM. FPM a?r designad fo?r att simulera komplexa fluiders beteenden pa? mesoskalan, vilken sammanla?nkar kontinuumskalan med den molekyla?ra skalan. Metoden utvecklades av Pep Espan?ol i slutet av 1990-talet och a?r en vidareutveckling och generallisering av Dissipative Particle Dynamics som togs fram av Hoogerbrugge och Koelman under tidigt 1990-tal.

Uppsatsen tar upp ljudet i utställningen och de problem som uppkommer när ljud används i utställningssammanhang. En studie av fyra utställningar görs för att synliggöra hur ljudet används, för att sedan peka på saker som är bra och saker som är mindre bra med just deras sätt att använda ljud. Vad är en fördel och vad är en nackdel med att använda ljud i utställningar? För att synliggöra detta har en analysmodell konstruerats. Analysmodellen har konstruerats med hjälp av den teori som ligger till grund för uppsatsen.

Syftet med denna rapport är att undersöka hur inköpsfunktionen kan bidra till att öka hållbarheten i företaget och dess omgivning på både kort och lång sikt samt hur dessa möjligheter utnyttjas av företag i praktiken. Detta görs genom att dels undersöka och sammanställda tidigare studier, bland annat 41 vetenskapliga artiklar, gjorda främst på utländska företag, vidare genom en egen studie gjord på sex svenska företag för att undersöka hur dessa arbetar med hållbart inköp. Rapporten är av intresse då inköpsfunktionen med sin gränsöverskridande roll har stora möjligheter att påverka både företaget och dess omgivning. Arbetet med hållbart inköp medför flera fördelar både för företaget och dess omgivning. Trots det är det enligt tidigare studier sällan dessa möjligheter utnyttjas till fullo.

Denna uppsats behandlar införandet av elektronisk handel mellan kommun och leverantör, vilka hinder som finns vid införandet samt vad man kan göra åt dem. Studien är gjord utifrån ett implementatörsperspektiv. Undersökningen är gjord på Luleå kommun och är utförd som en fallstudie. I min undersökning har jag kommit fram till ett antal framgångsfaktorer för införandet av e-handel samt att de saker som teorin säger är viktiga vid införandet stämmer överens med verkligheten, dock så finns det vissa saker som är speciella eftersom det är en kommun det rör sig om..

Syftet med uppsatsen är att utifrån kvalitativa data undersöka hur genus framställs inom dettextila hantverket, samt vad som händer när en hantverkare/konstnär inte följer de normersom finns inom det området. Teorin utgår ifrån genus, hur den textila normen har skapats ochvilka drag det finns idag. Som metod har en ideologikritisk textanalys använts, där datan ianalysen delats upp i fyra teman. Resultatet visar att normen att textil är feminint ännu leverkvar, men att det börjar bli mer accepterat för män att utöva textila hantverk..

Stora förändringar av marknadsstrukturen under det senaste årtiondet har visat tecken på en ?ny ekonomi?. Dagens ekonomi blir allt mer kunskapsinriktad och utvecklingen märks främst genom att organisationer med en ?stark kunskapsinriktning? ökat.Med detta som grund fann jag det intressant att titta närmare på arbetet med skapande och spridning av kunskap i organisationer. Frågeställningen lyder;Hur fungerar arbetet med att skapa och överföra kunskap inom organisationer?Ämnet belyser jag genom en empirisk kvalitativ undersökning om hur en organisation inom banksektorn i praktiken arbetar med att skapa och överföra kunskap från organisationen till individen och mellan individer.

Bakgrund och problemformulering: Det finns en komplexitet vid användandet av olika styrmodeller och därför är det av vikt att kritiskt granska vilka styrmedel som implementeras i organisationen. Det är även viktigt att se till att styrmodellerna samverkar och välja den rätta kombinationen av dem. Problematiken handlar om att organisationer använder sig av styrmodeller som inte är kompatibla med varandra. Styrmodeller som bygger på olika styrlogiker riskerar att motverka varandra vilket kan leda till obalanser och negativa effekter.Syfte: Uppsatsens syfte är att, via enkätstudie, beskriva om mellanchefer upplever balans mellan ekonomistyrningsmodellerna; mål- och resultatstyrning samt detaljstyrning och förklara om skillnaden i ägandet kan vara en förklaringsfaktor till eventuella obalanser. Vi vill även veta hur det tar sig i uttryck.

Så länge som människor strövat omkring på jorden har det bytts och handlats med varor och tjänster. Det är i människans natur att göra affärer.Logistik och inköp har därför naturligt blivit stycken i den mänskliga handelshistorien, samhället men främst företag påverkas och påverkar denna nutidshistorias utveckling. Då konkurrens har blivit ett stort inslag för att lyckas i ett företag så har företag försökt hitta nya metoder för att hävda sig på den globaliseringen marknaden. De verktygen kan skilja sig från företag till företag beroende av vilka lösningar företag vill lösa men exempel på det kan vara Supply Chain Management som kommer att behandlas i denna uppsats. De andra teorier som kommer beröras är fusion, Just-in-Time och inköp.

 SammanfattningTitel: Styrning med målkonflikter i kommunala organisationer Författare: Agneta EkelundHandledare: Marita BlomkvistNyckelord: Målstyrning, förskolor, otydliga mål, förvaltning, kommun.Problemformulering: Vilka styrmetoder använder kommunala organisationer där det kan finnas konflikter mellan olika mål, och vad i styrningen skiljer mellan organisationer inom samma bransch? Teorier: Olika teorier tas upp som ligger till grund för den undersökning som valts att göras. De grundläggande teorierna som presenteras med denna uppsats är målformulering, målkonkurrens och styrmetod. De organisationer och mål som presenteras i denna uppsats är Halmstads kommun, Laholms kommun samt de nationella styrdokumenten för den svenska förskolan (Lpfö 98).Metod: För att undersöka om målkonflikter finns inom kommunala organisationer har denna uppsats skrivits med en abduktiv ansats. Detta har gjorts genom att jag har samlat in kunskaper.

Småföretagen är viktiga för vitaliteten i den svenska ekonomin och det är där den störstaandelen nya arbeten skapas. Småföretag saknar oftast egna resurser för att finansiera sintillväxt och är därför förpassade till externa kapitalkällor. Kunskapen kring kapitalstrukturen inya företag har dock varit begränsad, då de flesta studier har gjorts på listade och etableradeföretag.Tidigare forskning visar att många av småföretagets finansieringsbeslut är relaterade tillföretagsledarens karaktärsdrag, framförallt kontrollbehov, kunskap, erfarenhet, riskbenägenhetoch mål. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida företagsledarens karaktärsdragpåverkar den externa finansieringen i nystartade småföretag inom tillverkningsindustrin.Dessutom ska uppsatsen undersöka om teorierna kring det finansiella gapet och peckingorder-teorin är tillämpbara på dessa företag.För att ge svar på studiens syfte har befintlig teori presenterats om pecking order, finansielltgap samt olika karaktärsdrag hos företagsledaren. Teorierna har legat som grund för denempiriska undersökning som genomförts.

Familjeföretagen dominerar många av världens ekonomier, och är speciella eftersom familjen ofta finns med i företagets ledning och styrelse. Just på grund av släktrelationerna kan styrelseledamöter som är familjemedlemmar tänkas ge en speciell karaktär till styrelsen, som i sin tur kan tänkas påverka betoningen på styrelsens funktioner, det vill säga de uppgifter styrelsen ägnar sig åt. Uppsatsens syfte är med detta som bakgrund att förklara släktbandens betydelse för styrelsens funktioner i familjeföretag.I uppsatsens teori behandlas familjen utifrån tre delar, vilka är om styrelseledamöterna är familjemedlemmar eller inte, hur nära släkt de är, samt om flera generationer inom samma familj finns representerade i styrelsen. De två senare delarna kombineras till något som kallas släktkoefficient, som anger ett medeltal för hur nära släkt styrelseledamöterna är. De olika styrelsefunktioner som teorin utgår från är kontroll, hantering av resursberoende samt konfliktlösning.Undersökningen genomfördes genom två enkäter samt genom insamling av kompletterande information från Affärsdata.

I denna uppsats undersöks diskursartikulationer kring narkotikamissbruk för att ta reda på hur de konstrueras i medietexter, vilka som får komma till tal samt vilka roller dessa artikulationer tar och deras förhållande till varandra. Teorin som använts är Faircloughs kritiska diskursanalys och som komplement till den har Laclau & Mouffes kritiska diskursteori använts. I studien synliggörs tre olika artikulationstrender beroende på vilken ideologisk utgångspunkt skribenten kunde antas ha baserat på sin position. Dessa positioner diskuteras sedan med hänsyn till drogernas historiskt kulturella kontext..

Olja är en råvara och en naturtillgång som kan ses som en investeringsmöjlighet för investerare, oljebranschen är även vår fokus på denna uppsats. Därmed, genom att kartlägga investeringsformerna aktivt förvaltade fonder och investmentbolag inom oljebranschen har vi gjort en fallstudie. Med denna studie vill vi ta reda på vilken investeringsmöjlighet som är den mest optimala utav vårt stickprov på tre aktivt förvaltade fonder och tre investmentbolag. Dessa sparformer har valts utifrån fyra olika områden bestående utav Norden (med fokus på Norge), Mellanöstern, Nordafrika och Nordamerika. Områdena har valts utifrån att de är stora oljeexportörer, att de är stora oljeimportörer och/eller att de har påverkats utav aktuella händelser.Denna undersökning har utgått ifrån teorin den effektiva marknadshypotesen som en utgångspunkt för uppsatsen.

Under de senaste decennierna har ämnet företagsvärdering blivit alltmer populärt. En av anledningarna är den globaliserade företagsvärlden där företag byter ägare för varje dag som går. Mycket av forskning som handlar just om det ämnet har gjorts när det gäller värdering av noterade företag. Dock är det inte många som forskat kring hur en värdering går till i onoterade företag. På grund av det har vi bestämt oss att få reda på om det förekommer några skillnader vid värdering av noterade och onoterade företag i praktik jämfört med teorin och i så fall vilka.

År 2013 införde Arbetsmiljöverket ett nytt webbaserat enkätverktyg som skall kunna ge ett mått av säkerhetskulturen hos företag och organisationer. Denna enkät baserades på tidigare forskning som tog fram en enkät, NOSACQ-50, för just detta ändamål. Värt att notera är att Arbetsmiljöverkets version är förkortad där vissa påståenden togs bort och vissa skrevs om. Det är detta som analysen behandlar. Hur påverkas resultaten av dessa förändringar som genomfördes av Arbetsmiljöverket? Analysen undersöker den möjliga felmarginalen på två olika sätt.