Syftet med uppsatsen Àr att utreda hur polisutbildningen kan förÀndras sÄ att de studerande blir bÀttre förberedda pÄ den allt mer vÄldsamma verklighet de möter efter sin utbildning. I uppsatsen redovisas djupintervjuer som gjorts med en Àmnesansvarig vid polishögskolan i Sörentorp samt en aspiranthandledare och en polisaspirant vid Citypolisen i Stockholm. Uppsatsen belyser ocksÄ hur den svenska kriminaliteten ser ut idag. En slutsats av uppsatsen Àr att det skulle vara bra om de polisstuderande fick en större inblick i hur samhÀllet ser ut idag med fokus pÄ olika grupper i samhÀllet. Detta skulle bli möjligt om utbildningen förlÀngs till en tre-Ärig utbildning..

Syftet med denna studie Àr att beskriva vilka natursyner som förmedlas i barnfilmerna Happy Feet (2006) och Wall-e (2008). Detta för att undersöka om de kan anvÀndas inom utbildning för hÄllbar utveckling i förskolan. Det har utförts en ekokritisk studie av materialet med ett idé- och ideologikritiskt perspektiv. Denna studie har utförts i strÀvan efter att bidra med ny forskning för omrÄdet utbildning för hÄllbar utveckling inom förskolan, dÄ det Àr ett tunt utforskat omrÄde.Resultatet av studien Àr att den antropocentriska natursynen dominerat i bÄda filmerna, men att de samtidigt ifrÄgasÀtts mellan raderna. Slutsatsen av studien Àr att innehÄllet i filmerna gÄr att anvÀnda som underlag för undervisning, till exempel för att kunna föra en diskussion i barngrupp om natursyner..

Inledning: För mĂ„nga yrken ska studenten efter avslutad utbildning "visa sjĂ€lvkĂ€nnedom och empatisk förmĂ„ga". Detta finns formulerad för en rad yrkesexamina. Fokus för uppsatsen var att undersöka lĂ€randemĂ„let "sjĂ€lvkĂ€nnedom" i relation till utbildning.FrĂ„gestĂ€llningar: Studien ville undersöka socionomstudenters upplevelse av ökad sjĂ€lvkĂ€nnedom efter avslutad utbildning inom socionomprogrammet och ökad sjĂ€lvkĂ€nnedom i relation till sin kommande yrkesroll. Studien ville ocksĂ„ belysa pĂ„ vilket sĂ€tt ökad sjĂ€lvkĂ€nnedom uppnĂ„ddes i utbildningen.Metod: Studien hade en kvalitativ och deskriptiv ansats och var explorativ. Åtta socionom-studenter som avslutade sin utbildning Ă„r 2010 intervjuades.

År 1999 erkĂ€ndes romerna i Sverige som en av landets fem nationella minoriteter. Sveriges minoritetspolitik syftar till att ge stöd och skydd till minoriteternas sprĂ„k, kultur och traditioner, vilket ska ske genom olika instanser i samhĂ€llet. Den hĂ€r uppsatsen fokuserar pĂ„ om Sveriges minoritetspolitik gĂ€llande romer Ă€r ett fall av handling eller hyckleri. För att undersöka frĂ„gestĂ€llningen har vi fokuserat pĂ„ relationen mellan romer och utbildning inom omrĂ„dena resurser, frekvens och information.Med hjĂ€lp av huvudsakligen intervjuer av informantkaraktĂ€r har vi analyserat vilket av begreppen handling eller hyckleri som minoritetspolitiken Ă€r ett fall av. VĂ„rt resultat Ă€r att minoritetspolitiken kan betecknas som ett fall av hyckleri, dĂ„ romerna inte behandlas som en nationell minoritet pĂ„ utbildningsomrĂ„det..

Syfte med vÄrt arbete var att undersöka hur polismyndigheterna utbildar i Nationell bastaktik och hur de arbetar med mental trÀning och mental förberedelse efter genomförd utbildning. För att komma fram till vÄrt resultat gjordes en en-kÀt som skickades ut till utbildningsansvarig pÄ samtliga polismyndigheter. En av vÄra slutsatser Àr att efter genomförd utbildning kÀnner mÄnga poliser att de har fÄtt ett högre sÀkerhetstÀnkande och dÀrmed kÀnner de sig tryggare i sin polisroll..

Syftet med denna uppsats Àr att utforska innebörden hos begreppen Bildning och HögskolemÀssighet sÄ som de anvÀnds i debatten kring svensk högre utbildning i början av 2000-talet. Vidare vill studien se om det Àr möjligt, utifrÄn de innebörder begreppen ges, att bedriva en högre utbildning som innefattar dem bÄda. För att fÄ en hanterlig analys har endast en delaspekt av HögskolemÀssighet, vetenskaplighet, analyserats. Studien har genomförts som en textanalys av nio texter med anknytning till svensk högre utbildning. Analysen har bestÄtt av tvÄ steg.

Syftet med studien Àr att undersöka hur sex lÀrare i moderna sprÄk förhÄller sig till individualisering i undervisningen. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa forskningsintervjuer med sprÄklÀrare verksamma inom sÄvÀl grundskolan som gymnasiet. Undersökningens resultat ÄskÄdliggör en mÄngfald av tolkningar kring individualiseringsuppdraget hos lÀrare i moderna sprÄk. UtifrÄn informanternas svar identifieras tre skilda individualiseringsmodeller. I den första modellen framstÄr individualiseringen framförallt som en metod baserad pÄ nivÄindelning och anvÀndande av sÀrskilt material.

Studiens syfte Àr att beskriva och problematisera ett ledarskap i teater inom daglig verksamhet. Ansatsen Àr etnografisk. Data har insamlats genom en djupintervju, fÀltintervjuer och deltagande observationer med en dramaledare som arbetar med teater inom daglig verksamhet. Materialet har bearbetats utifrÄn Edgar Scheins ledarskapsteori baserad pÄ olika mÀnniskosyner. Ledarskapet som studeras i denna undersökning Àr till stor del informellt.

I dag debatteras det flitigt kring unga och deras arbetslöshet i media. Syftet med vÄr studie Àr att studera unga med högskoleutbildning och deras syn pÄ val av utbildning och deras möjligheter pÄ arbetsmarknaden. Uppsatsen grundas pÄ en intervjuundersökning bland unga akademiker som har tagit examen frÄn MÀlardalens Högskola under 2004 med minst 120 poÀng inom Beteendevetenskapliga programmet, Beteendevetenskapliga programmet (Social omsorg), VÀlfÀrdsprogrammet med inriktning mot rehabilitering, MissbruksvÄrdsprogrammet, Datateknik, Energiteknik, Byggteknik, Miljöteknik, Ekonomiprogrammet och Internationella marknadsföringsprogrammet. Respondenterna har fÄtt svara pÄ frÄgor angÄende etablering, brist pÄ arbetslivserfarenhet, rörlighet och flexibilitet samt val av utbildning. Intervjusvaren kopplas till teorier, tidigare forskning och tolkas utifrÄn en hermeneutisk ram.

Svenska försvarsmakten hĂ€vdar att den nyttjar uppdragstaktik. Vissa pĂ„stĂ„r att sĂ„ inte Ă€r fallet. Åtminstone inte konsekvent. Det skulle kunna vara sĂ„ att bristen pĂ„ förstĂ„else för doktriner och ledningsfilosofier finns dĂ€r grunden lĂ€ggs, under soldat- och officersutbildning pĂ„ lĂ€gre nivĂ„. Mycket forskning och utveckling har skett pĂ„ högre nivĂ„er men pĂ„ grundnivĂ„n har tyvĂ€rr relativt lite forskning genomförts.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och ge en förstÄelse för förhÄllandet mellan gymnasieelevers inflytande och lÀrande inom engelskaundervisningen. Genom enkÀtundersökning har elever som lÀser Engelska A, -B, och -C pÄ gymnasienivÄ tillfrÄgats vilken grad av inflytande de upplever inom de arbetsformer, lÀromedel och kunskapskontroller som förekommer i engelskaundervisningen, samt hur de upplever att deras lÀrande pÄverkas av dem. Resultaten visar att det inte förekommer nÄgot allmÀnt rÄdande förhÄllande mellan elevers inflytande och lÀrande, dÄ elevernas lÀrande generellt pÄverkas positivt oavsett grad av elevinflytande. LÀrarnas teoretiska utgÄngspunkter, det vill sÀga den teori om lÀrande som lÀraren tar sitt stöd i, kan spela en viktig roll i realiseringen av elevinflytandet. DÄ vi i vÄra resultat kan uttyda en viss tendens i att lÀrarna vÀxlar teoretisk utgÄngspunkt i olika situationer, kan det vara sÄ att de redan förekommande undervisningsaktiviteterna blir styrande för graden av elevinflytande och inte vice versa..

Typ 2 diabetes har genom ökad levnadsstandard vuxit till ett vÀrldsomfattande problem. I Sverige har cirka 300 000 personer typ 2 diabetes. OmvÄrdnaden av denna patientgrupp kommer till stor del bestÄ av stöd och information. Syftet med litteraturstudien var att beskriva betydelse av stöd och information till patienter med typ 2 diabetes. Ett bra stöd frÄn hÀlso- och sjukvÄrdspersonal och nÀrstÄende Àr positivt för patienten.

Uppsatsen Ă€mnar undersöka hur studenter inom IT-utbildningar uppfattar hur deras utbildning Ă€r, hur den pĂ„verkar deras kunskapsintag och val av yrkesposition. Vi har valt att utföra intervjuer med bĂ„de systemvetare och datavetare för att se om det Ă€r nĂ„gon skillnad beroende pĂ„ hur teknisk deras utbildning Ă€r. Genom intervjuerna har vi analyserat studenternas mest förekommande ord och utifrĂ„n dem anvĂ€nder vi oss av Foucaults maktteori för att undersöka vilka maktrelationer som uppstĂ„r utifrĂ„n deras uttalanden. Maktrelationerna visar att studenterna upplever att utbildningens kursutbud samt lĂ€rarnas pedagogiska egenskaper har stort inflytande pĂ„ deras kunskapsintag och skapar antingen positiva eller negativa Ă„sikter. Även yrkesbranschen influerar studenternas kĂ€nslor inför att börja arbeta.

Malnutrition Àr vanligt förekommande hos personer med demenssjukdomar och för denna utsatta grupp Àr det av vikt att fokusera pÄ nutrition och omvÄrdnadsÄtgÀrder. Syftet med ddenna litteraturstudie Àr att belysa malnutrition och riskfaktorer ho dementa personer samt beskriva vad sjuksköterskan bör vara uppmÀrksam pÄ i sitt arbete för att förebygga malnutrition och hur bÀttre nutritionsstatus kan uppnÄs. Metoden i arbetet Àr en litteraturstudie i vilken 9 kvantitativa artiklar och 1 kantitativ/kvalitativ studie granskats ur ett vetenskapligt perspektiv. Resultatet presenteras utifrÄn tre huvudomrÄden: nutritionsproblem och tillhörande faktorer,utbildning samt interventioner. Tillsammans visar de pÄ förekomst av malnutrition och att det via utbildning och ÄtgÀrder gÄr att pÄverka nutritionsstatus hos dementa personer.

Syftet med uppsatsen Àr att sammanfatta Tanzanias utbildningssystem med sÀrskild fokusering pÄ kvinnors utbildningsmöjligheter, samt genom en etnografisk fÀltstudie vid ett ?Montessori Training Centre? i Tanzania presentera ett exempel pÄ vad som konkret görs för att stÀrka flickors utbildningsmöjligheter. I uppsatsen presenteras resultatet av observationer, intervjuer och samtal rörande centrets uppbyggnad och funktion, kvinnors möjlighet till utbildning i landet samt tankar kring montessoripedagogiken. Slutligen lyfts vikten av gemensamma satsningar globalt, nationellt och individuellt för att utveckla jÀmstÀlldhet mellan könen och skapa förutsÀttningar för ?utbildning för alla?.