Bakgrund: AlumninÀtverk Àr ett nÀtverk för tidigare anstÀllda pÄ ett företag eller för examinerade studenter frÄn högskola eller universitet. AlumninÀtverk Àr ovanligt i Sverige, men i USA jobbar företagen aktivt med detta. I avslutningsskedet av en anstÀllning kommer alumni in som en del i Employer Branding processen dÄ ett företag vill behÄlla kontakten med sina före detta medarbetare.Syfte: Syftet med föreliggande studie Àr att fÄ fördjupad kunskap om de för- och nackdelar som företag upplever med att inrÀtta alumninÀtverk och vilken effekt det fÄr nÀr ett företag inrÀttar ett alumninÀtverk.Metod: För att uppnÄ syftet med denna uppsats har jag genomfört en kvalitativ undersökning dÀr jag intervjuat ett konsultföretag inom omrÄdet alumninÀtverk för att erhÄlla ett expertutlÄtande och fyra företag som idag driver alumninÀtverk för sina tidigare anstÀllda.Slutsats: Alla företag jag har intervjuat Àr överens om att fördelarna med ett alumninÀtverk Àr mÄnga. Bumerangrekryteringsmöjligheten, ambassadörskapet, affÀrsnÀtverket och möjligheten att utveckla en kundkontakt i framtiden Àr fördelarna som frÀmst tas upp. Min slutsats Àr att fler företag bör börja arbeta med alumninÀtverk för jag tror att generation Y krÀver en strategisk Employer Brandprocess dÀr alumni Àr en viktig del.

Bakgrund: Sjuksköterskan kan möta patienter i livets slutskede samt deras anhöriga i olika vÄrdsammanhang inom sjukvÄrden. Upplevelsen av dessa möten varierar beroende pÄ sjuksköterskans förvÀrvade erfarenhet som sjuksköterska, personlighet, livserfarenhet och stöd frÄn omgivningen. Nyexaminerade sjuksköterskor saknar den erfarenhet som gör att hon/han kan se sina reaktioner och handlingar i ett större perspektiv. Ofta upplevs den första tiden som sjuksköterska som tuff och utmanande. Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva nyligen examinerade sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter i livets slutskede och deras nÀrstÄende.

Syftet med uppsatsen var att belysa hur vÀgledare pÄ Arbetsförmedlingen upplever och hanterar makt och mÄlkonflikter. MÄlkonflikten berör vÀgledarens roll som individens ombud sÄvÀl som myndighetens representant vilket har analyserats ur ett maktperspektiv.För att undersöka hur arbetsrollen upplevs ur ett maktperspektiv samt hur mÄlkonflikter upplevs och hanteras föll metodval pÄ kvalitativa semi-strukturerade intervjuer. Urvalsgruppen bestod av Ätta examinerade studie- och yrkesvÀgledare som arbetar pÄ Arbetsförmedlingen runt om i landet.Resultatet visade att mÄlkonflikter som grundar sig i att verka för individens behov och samtidigt representera myndigheten upplevs pÄ olika sÀtt av respondenterna. UtifrÄn maktperspektivet framkom inte samma variation vilket kan bero pÄ att samtliga har myndighetsrollen i sitt arbete. Vad gÀller vÀgledarrollen kunde upplevelsen samt hanteringen av maktpositionen dock skilja sig mellan respondenterna.

MÄnga skribenter har riktat hÄrd kritik mot revisionsbranschen under senare Är. Kritiken innefattar skilda omrÄden men mycket av den kan hÀrledas till revisionsbranschens incitamentsstruktur och detta aktualiserar frÄgan om vad som driver revisorer.Denna uppsats grundar sig i motivationsteori och syftar till att studera vad som driver revisorer. Vi studerar detta genom att undersöka varför de vÀljer att skaffa sig en professionell titel. Vi syftar Àven till att undersöka demografiska skillnader i Sverige för att se om revisorer i olika sammanhang skaffar sin titel av olika skÀl.Studien Àr en enkÀtundersökning som besvarats av cirka 30 procent av Sveriges auktoriserade eller examinerade godkÀnda revisorer. Vi ser att den viktigaste anledningen som revisorer anger för att skaffa sig en titel Àr praktiska skÀl.

Studiens syfte Àr att ge en aktuell bild av arbetslivssituationen för de första examinerade socialpedagogerna frÄn Högskolan VÀsts distansförlagda utbildnings-program i Hultsfred och VÀstervik. Studien belyser ocksÄ hur de före detta studenterna ser pÄ sin utbildning och pÄ det socialpedagogiska kunskapsomrÄdet kopplat till sin yrkesroll. Tre centrala teoretiska begrepp, kunskap, verktyg och förhÄllningssÀtt, utgör fokus och stÀlls i relation till socialpedagogik som profession, kunskapsomrÄde och praxisfÀlt. Studien har en kombinerad kvantitativ och kvalitativ ansats, med enkÀter till den grupp om totalt 39 studenter som avslutade sin utbildning vid Ärsskiftet 2006/2007. FrÄgor med fasta svarsalternativ har kompletterats med öppna frÄgor av berÀttande karaktÀr, kring uppfattning om utbildningens relevans för yrkeslivet och studenternas tankar kring socialpedagogik som profession och yrkesroll.

En utbildning pÄ ett PA-program förbereder studenter till ett arbete med personal och arbetsrelaterade frÄgor, och i utbildningen lÀrs allt frÄn beteendevetenskap till ekonomi och arbetsrÀtt ut. Studien syftar till att undersöka hur olika yrkesroller inom personalvetaryrket upplever att de haft anvÀndning av sin utbildning senare i arbetslivet. En kvalitativ ansats valdes och det genomfördes intervjuer med relativt nyligen examinerade personalvetare som tillsammans utgör tvÄ olika yrkesroller inom personalvetaromrÄdet. Resultatet visar att praktik samt rÄdande konjunktur pÄ arbetsmarknaden, kan spela viss roll nÀr det kommer till vilken yrkesroll en individ fÄr. Beroende pÄ vilken yrkesroll en individ har, ökar eller minskar möjligheten att fÄ anvÀnda sig av den kunskap som skapades i universitetet senare i arbetslivet.

ABSTRACT TITEL: Är sĂ€ljstrategier av OMXS30 optioner lönsamma pĂ„ den svenska marknaden? SEMINARIEDATUM: 2008-06-02 ÄMNE/KURS: NEKM01 ? Examensarbete magisternivĂ„, 15 ECTS FÖRFATTARE: Carl Hersaeus HANDLEDARE: Hossein Asgharian NYCKELORD: Optionsstrategier, Vaggor, Strutar, Historisk Volatilitet, OMX SYFTE: Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka om sĂ€ljstrategier av OMXS30 optioner, s.k. strutar och vaggor, Ă€r lönsamma pĂ„ den svenska marknaden. Vidare avser studien att tolka hur och nĂ€r dessa strategier anvĂ€nds bĂ€st. Uppsatsen har utgĂ„tt frĂ„n en liknande amerikansk studie dĂ€r amerikanska NASDAQ QQQ optioner studeras.

REFERATAtt en ridlÀrare sjÀlv ska rida Àr en allmÀn Äsikt som man ofta stöter pÄ. RidlÀrarens egna ridkunskaper och fÀrdigheter uppfattas vara av stor betydelse. Men hur ser det ut i Sverige, rider ridlÀraren?Det finns idag (2011) 1177 examinerade ridlÀrare med ?level?, enligt Svenska Ridsportförbundet, i Sverige, som Àr utbildade för att svara för ridutbildningen pÄ ridskolorna. Till ridlÀrarens uppgift att ansvara för undervisningen av ridskolans elever sÄ ingÄr det att vara kompetent och kunnig inom sitt ÀmnesomrÄde, ridning.Det primÀra syftet med den hÀr studien Àr att kartlÀgga i vilken omfattning yrkesverksamma ridlÀrare rider i Sverige.

Syftet med denna studie var att undersöka attityderna gentemot PIM hos ett fÄtal praktiserande gymnasiepedagoger. Jag ville Àven undersöka om PIM upplevs i samma positiva riktning som Skolverket anger i sin lÀgesrapport frÄn 2009. Syftet Àr ocksÄ att med fokus pÄ gymnasielÀrare utreda hur innehÄllet i PIM-satsningen upplevs, huruvida ambitionen med satsningen införlivas efter deltagande och om dessa pedagogers undervisning och didaktik pÄverkas av att genomföra PIM. Uppsatsens huvudsakliga frÄgestÀllning Àr: Upplever gymnasiepedagoger i Malmö att deras medverkan i PIM bidrar till högre undervisningskvalitet? För att samla in information till studien genomförde jag kvalitativa djupintervjuer med sex gymnasielÀrare. Den genomförda studien Àr vÀsentligt mindre vad gÀller informanternas omfattning i jÀmförelse med skolverkets lÀgesrapport.

Uppsatsen behandlar Ă€mnet personalutbildning, som strĂ€cker sig sedan lĂ„ngt tillbaka i tiden och omtalas i form av lĂ€rande. Detta har satt sina spĂ„r i mĂ„nga organisationer i form av interna utbildningar och vidareutbildningar. Uppsatsen inriktar sig pĂ„ yrket revision och redovisning som Ă€r en bransch som satsar stark pĂ„ personalutbildningar.Huvudsyftet med denna studie Ă€r att ta reda pĂ„ vad revisionsbolagen söker för kvalifikationer hos den nyexaminerade samt se ifall den nyexaminerades tidigare utbildningskompetens matchar deras krav pĂ„ vilka kompetenser denne skall besitta. Ett delsyfte Ă€r att fĂ„ insyn i studentens uppfattning om den egna utbildningen i organisationen.Författarna har valt att anvĂ€nda sig utav bĂ„de kvalitativa och kvantitativa ansatser, dĂ€r den kvalitativa utgörs av tre intervjuer med tre olika revisionsbolag KPMG, Öhrling Pricewaterhouse Coopers och Linderbergs Grant Thorton. Den kvantitativa ansatsen utgörs av en ?begrĂ€nsad attitydstudie?, dĂ€r tio ny examinerade studenter tillfrĂ„gades, i form av en likertskala, om deras uppfattning av den egna organisationen.Uppsatsen slutsatser visar att revisionsbolagen söker olika kvalifikationer hos den nyexaminerade och en matchning av dessa kvalifikationer ger bĂ€sta möjliga resultat vid anstĂ€llning.

I studien undersöks situationen för de yngre akademiskt utbildade - som enligt min definition Àr högst 35 Är ? vad gÀller utsikterna pÄ arbetsmarknaden. Det gör jag dels genom att studera arbetsmarknadslÀget för dessa akademiker i riket dels genom att undersöka hur tre unga akademiker upplevt/upplever sin arbetslöshet. Resultat I bygger pÄ utredningar och statistik som gÀller yngre akademikers etablering pÄ arbetsmarknaden, i vilken utstrÀckning de drabbas av arbetslöshet samt skillnader mellan mÀn/kvinnor och mellan olika yrkesgrupper. Hur myndigheterna behandlar frÄgor om dimensionering av den högre utbildningen tas ocksÄ upp.

Syftet med denna intervjustudie Àr att studera examinerade hÀlsovetarstudenters övergÄng frÄn studier till arbetsliv och deras uppfattningar om kunskap, studier och arbete idag. Vi har intervjuat 17 hÀlsovetare som gick HÀlsovetarutbildningen pÄ Högskolan VÀst för ett flertal Är sedan. UtifrÄn ett nutida perspektiv undersöker vi hur de har utvecklat sin yrkesroll övertid och vilken betydelse HÀlsovetarutbildningen har haft för deras yrkesroll.I studien framkommer att hÀlsovetarna har en bred syn pÄ kunskap och att det Àr vanligt att de förhÄller sig till flera olika kunskapsinriktningar och pedagogiska teorier samtidigt. Det finns influenser av humanism, naturvetenskaplighet och flertalet pedagogiska inriktningar. HÀlsovetarna ser kunskap som bÄde objektiv faktakunskap och som en subjektiv process om vart annat, beroende pÄ i vilka sammanhang de tas upp.

Syfte: Studien har som syfte att undersöka speciallĂ€rares upplevelse av hur deras kompetens som kvalificerad samtalspartner inom sprĂ„k-, skriv- och lĂ€sutveckling anvĂ€nds i verksamheten. Teori: För att fĂ„ en förstĂ„else för funktionen kvalificerad samtalspartner riktas vĂ„rt intresse mot handledning. SkĂ€let till att studien inspireras av ett socialkonstruktivistiskt kunskapsperspektiv Ă€r att handledning, enligt Åberg (2007), anses vara ett socialt konstruerat tillfĂ€lle. Detta innebĂ€r att speciallĂ€raren, med förmĂ„gan att vara en kvalificerad samtalspartner, i samtalet med pedagogerna kan betrakta, utveckla och omsĂ€tta förgivettagna förestĂ€llningar och kunskaper inom sprĂ„k-, lĂ€s och skrivutveckling. Metod: Vi vill beskriva snarare Ă€n att ge en förklaring och har av detta skĂ€l valt att genomföra en kvalitativ studie inspirerad av hermeneutisk ansats.

Syfte: Studiens syfte var att beskriva och analysera relativt nyexaminerade speciallÀrares nulÀge och önskelÀge betrÀffande yrkesroll, arbetsuppgifter och arbetssituation. Vi ville undersöka i vilken utstrÀckning speciallÀrare arbetar som speciallÀrare och pÄ vilket sÀtt deras didaktiska kompetenser framtrÀder och tas till vara i undervisning och i skolutveckling.Teori: Studien har genomförts inom den specialpedagogiska disciplinen. Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr professionaliseringsteori, som bygger pÄ yrkens utveckling mot en profession. I professionaliseringsteorin intresserar man sig för sambandet mellan profession, kunskap och möjligheten för yrkesgrupper att omsÀtta detta i yrkespraktiken Metod: Studien grundade sig pÄ enkÀtsvar frÄn 32 speciallÀrare examinerade frÄn Göteborgs Universitet Ären 2011-2013. För att fÄ svar pÄ studiens syfte valdes bÄde en kvantitativ och kvalitativ ansats.

Sammanfattning Syftet med vÄr undersökning var att fÄ syn pÄ vad som utmÀrkte nyexaminerade lÀrares beskrivning av vad och hur de anvÀnder lÀrarutbildningen i sin profession, med fokus pÄ de teoretiska momenten. Den dominerande bilden i tidigare forskning Àr att nyblivna lÀrare upplever mÄnga svÄrigheter under den första tiden i yrket. I det nya LÀrarprogrammet frÄn 2001 fanns en strÀvan efter att utbildningen skulle bli mer vetenskaplig och akademisk. Vi undersökte om lÀrare, examinerade frÄn den nya utbildningen, beskrev att de hade nytta av de teoretiska momenten och om dessa pÄ nÄgot sÀtt underlÀttade i vardagen. Vi har gjort en kvalitativ studie med halvstrukturerade frÄgor.