Sedan 1980 talet har det skett en ansenlig utveckling utav tekniken fram till Nutid. Utvecklingen skulle nästintill kunna liknas vid en revolution enligt många. Detta innebär att krigföringens grundprinciper och sättet att föra krig på kommer att påverkas av teknikutvecklingen på ett eller annat sätt. Författaren är intresserad av att se hur denna snabba utveckling har påverkat manöverkringföringen.Syftet med uppsatsen är sålunda att undersöka hur den påtagliga teknikutvecklingen har påverkat manöverkrigföringen och dess grundprinciper. Som metod används deskription.

Studien syftar till att undersöka chefsrekryterares syn på egenskaper, vilka som kan anses önskvärda hos ledare och om dessa varierar i förhållande till situation. Vidare är vår avsikt att undersöka om synen på önskvärda ledaregenskaper varierar i relation till dåtid, Nutid och framtid. Utifrån en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer har vi intervjuat chefsrekryterare på fem olika företag. I studien tillämpar vi teorier som innefattar ledaregenskaper, hur situationsfaktorer påverkar synen på önskvärda egenskaper hos ledare samt teorier som speglar ledarskapegenskaper i förändring. Genom en kristallisering av önskvärda egenskaper som behandlas i resultatet utarbetades en matris, bestående av fem huvudkategorier vilka tar upp samtliga egenskaper.

Syftet med den här uppsatsen är att få en inblick i statens föreställning om psykiskt funktionshinder i historien genom att undersöka två statliga utredningar från 1940- och 2000-talet. De två utredningar heter Betänkande om sinnesslövården (1949:11) och Ambition och ansvar (2006:100). Med hjälp av Foucaults maktteorier om disciplin och normaliserig ska jag analysera utredningarna för att ta reda på statens föreställningar.  För att specificera föreställningarna har jag analyserat temavis. De teman jag har valt är begreppsanvändning, vården och utbildning. Genom en textanalys av utredningarna har min undersökning visat på att föreställningen om psykiskt funktionshinder har förändrats enormt genom historisk tid.

I uppsatsen undersöks rollspelet som pedagogisk metod på museet. En studie har gjorts av rollspelsverksamheten ?Frihet och ofrihet? som drevs på Stadsmuseet hösten 2001. Intervjuer med museipersonal, skolpersonal och deltagande elever har gett material till studien. Observation av verksamheten utfördes för att få en djupgående bild.

Denna utvärdering syftar till att ta reda på vad folkbibliotekarierna i Umeåregionen har för åsikter om e-boken, om e-bokavtalet med Elib, vad dessa två fenomen har fått för betydelse för biblioteksarbetet, samt hur man skulle kunna förbättra det rådande avtalet mellan biblioteken och Elib. I den meningen är det även en formativ utvärdering som vill ge förslag på förbättrande åtgärder.Jag har i undersökningen valt att intervjua fem bibliotekarier inom Umeåregionen om deras syn på e-böcker generellt, e-bokavtalet med Elib, alternativa e-boklösningar samt deras syn på e-boken och e-bokavtalets betydelse för det dagliga biblioteksarbetet i Nutid och i framtid. Därefter har jag i analysen använt mig av s.k. öppen kodning, hämtat från den samhällsvetenskapliga analysmetoden grounded theory, där jag brutit ner intervjudata i mindre beståndsdelar, begrepp som jag sedan använt för att analysera intervjumaterialet.Utvärderingen avslutas med några förslag på förbättringar av e-bokavtalet med Elib, exempelvis att bibliotekarierna måste få större kontroll på urvalsprocessen, och slutligen med några tankar kring vidare forskning inom ämnesområdet e-böcker..

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad och hur tv/datorspel förmedlar om historia och hur tv/datorspel kan kopplas till historiedidaktik genom att visa vad man kan lära sig av det. Med historia avser jag inte en korrekt återgivning av gångna handlingar. Jag inriktar mig istället på hur tv/datorspel använder sig av historiebruk för att motivera spelarens normhandlande.Den huvudfråga jag ställer i detta arbete är:Vilken koppling finns det mellan historiebruk i spel och spelarens historiemedvetande? För att besvara denna fråga tog jag hjälp av två underfrågor. Jag börjar med att besvara den första underfrågan:Hur mobiliseras ett historiemedvetande i tv/datorspel? Kan man utveckla ett historiemedvetande genom att spela tv-datorspel? Min analys visar att historiemedvetandet mobiliseras genom berättelsen, berättartekniken och gameplay:en.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad innehav och drift av fäbodbruk innebär för fäbod¬brukare och på vilket sätt fäbodbrukets kulturarv är meningsskapande och betydelsefullt för fäbodbrukarna. I uppsatsen har det ställts ett antar frågor för att bättre kunna undersöka syftet. Dessa frågor är länkade till ett praktiskt, ett ekonomiskt, ett kulturbevarande och ett förhåll¬ningssättslänkat tema inom fäbodbruket. Till grund för uppsatsen ligger fallstudier från 1998 och 2006. Uppsatsen är avgränsad till att handla om det Nutida fäbodbruket i Rättviks kom¬mun.

The Earth and everything else in the universe was created in the Big Bang around 14 billion years ago. A point with tremendous density and mass began to expand and more and more atoms began to form. From the first and lightest like hydrogen and helium to heavier atoms such as iron and eventually gold. The formation of the Earth occurred about 4.6 billion years ago and so the first gold atoms were concentrated only here. It is however believed that much later in Earth's history an extra supply of gold occurred thanks to massive meteorite bombardments.

Metaphors and their use as a rethorical vehicle are examined. Two texts, one in Chinese and one in Swedish, are compared and analyzed to determine the extent to which the associations they create successfully capture the author's intent. Seecondarily, a shift from the assumptions that rhetorical analyses often assume (read: antiquity and Aristotles) to a more abstract internal human platform is suggested. Neurological and cognitive research is cited in support of this shift.The essay examines the question: How can metaphoric contribute to conveying the communicator's intention? By comparing metaphorics used by an historical Chinese rhetor with those used by a contemporary Swedish rhetor.

Den högre utbildningen och dess bildningssyfte har i enlighet med tidigare forskning och mediedebatter i viss mån skiftat från att vara en arena för bildning, för att mot modernare tider allt mer anpassats till nyttoinriktade och samhälleliga krav, såväl nationellt som globalt. Det som inspirerade till uppsatsen var då frågor som vad händer med talet om bildning i den högre utbildningen i denna utveckling? Hur talar utbildningspolitiken om bildning idag? Syftet med studien var att undersöka talet om bildning i relation till den högre utbildningens syften och mål från 2005 fram till Nutid. Med hjälp av diskursteoretiska utgångspunkter och åtta utbildningspolitiska dokument för den aktuella tiden visar resultatet att diskurser om bildning i den högre utbildningen är mångtydiga och betydelseskiftande. Artikulationerna om bildning anger inte en entydig bild om dess innehåll där diskurserna som påträffas sker parallellt med varandra.

Trådlosa nätverk är av naturen sårbara for avlyssning för att kommunikationen sker med radiovagor. Därfor skyddas trådlosa nätverk med kryptering. WEP var den första krypteringsstandarden som användes av en bredare publik som senare visade sig innehålla flera sårbarheter. Följden blev att krypteringen kunde förbigås på ett par minuter. Därför utvecklades WPA som ett svar till sårbarheterna i WEP.

Författarnas syfte med uppsatsen är att undersöka om det finns någon skillnad på barns och elevers kunskaper, förståelse och medvetenhet i ett dåtidsperspektiv med ett tematiskt arbetssätt med Astrid Lindgrens sångtexter jämfört mot ett tematiskt arbetssätt utan Astrid Lindgrens sångtexter? Syftet är även att utreda om barn i förskolan och elever i skolan vidareutvecklar sitt historiemedvetande med ett tematiskt arbetssätt med utgångspunkt av Astrid Lindgrens sångtexter? Jeismanns definition av historiemedvetande har legat som grund i examensuppsatsen. Således är historiemedvetande en symbios mellan dåtid, Nutid och framtid. Historiemedvetande kännetecknas av att man kan urskilja sammanhangen mellan det förflutna, förståelse av Nutiden samt har perspektiv på framtiden. Metoden till den empiriska undersökningen är en kvalitativ forskningsansats, där författarna gjort en innehållsanalys av sångtexter, intervjuer samt ett skriftligt berättande.

Det västerländska och nordiska samhällets historia och värderingar präglar kursplanen, och därmed undervisningen, för ämnet historia i årskurs 4?6. Med tanke på att det i dagens klassrum finns elever med olika kulturella bakgrunder, har studiens syfte varit att undersöka hur elever uttrycker att deras identitet påverkas genom denna historieundervisning. Den teori som inspirerat studien är hermeneutisk fenomenologi. Genom fokusgruppsintervjuer, där arton elever deltagit, har det visat sig att historia som är kopplat till elevens egen bakgrund kan vara av betydelse för elevers identitetsutveckling.

Författarnas syfte med uppsatsen är att undersöka om det finns någon skillnad på barns och elevers kunskaper, förståelse och medvetenhet i ett dåtidsperspektiv med ett tematiskt arbetssätt med Astrid Lindgrens sångtexter jämfört mot ett tematiskt arbetssätt utan Astrid Lindgrens sångtexter? Syftet är även att utreda om barn i förskolan och elever i skolan vidareutvecklar sitt historiemedvetande med ett tematiskt arbetssätt med utgångspunkt av Astrid Lindgrens sångtexter? Jeismanns definition av historiemedvetande har legat som grund i examensuppsatsen. Således är historiemedvetande en symbios mellan dåtid, Nutid och framtid. Historiemedvetande kännetecknas av att man kan urskilja sammanhangen mellan det förflutna, förståelse av Nutiden samt har perspektiv på framtiden. Metoden till den empiriska undersökningen är en kvalitativ forskningsansats, där författarna gjort en innehållsanalys av sångtexter, intervjuer samt ett skriftligt berättande.

Författarnas syfte med uppsatsen är att undersöka om det finns någon skillnad på barns och elevers kunskaper, förståelse och medvetenhet i ett dåtidsperspektiv med ett tematiskt arbetssätt med Astrid Lindgrens sångtexter jämfört mot ett tematiskt arbetssätt utan Astrid Lindgrens sångtexter? Syftet är även att utreda om barn i förskolan och elever i skolan vidareutvecklar sitt historiemedvetande med ett tematiskt arbetssätt med utgångspunkt av Astrid Lindgrens sångtexter? Jeismanns definition av historiemedvetande har legat som grund i examensuppsatsen. Således är historiemedvetande en symbios mellan dåtid, Nutid och framtid. Historiemedvetande kännetecknas av att man kan urskilja sammanhangen mellan det förflutna, förståelse av Nutiden samt har perspektiv på framtiden. Metoden till den empiriska undersökningen är en kvalitativ forskningsansats, där författarna gjort en innehållsanalys av sångtexter, intervjuer samt ett skriftligt berättande.