IntroduktionDet är föga dokumenterat hur barnsjuksköterskor upplever att arbeta med att främja anknytningmellan föräldrar och barn inom ramen för neonatal hemsjukvård.SyfteSyftet med denna studie är att undersöka barnsjuksköterskans upplevelse av att främjaanknytningsprocessen mellan barn och föräldrar inom neonatal hemsjukvård.MetodKvalitativ intervjustudie med Fenomenologisk hermeneutisk ansats.ResultatI resultatet framkommer fem huvudteman vilka är: Att samverka, Att vägleda, Att bekräfta ochuppmuntra, Att se och ana och Att vara i hemmet. I den tolkade helheten framkommer det attfrämja anknytning i hemmet bland annat handlar om vad barnsjuksköterskan har för inställning tillanknytning. Detta framkommer när barnsjuksköterskan beskriver vad hon anser är henneshuvuduppgifter. Familjerna kan således ha kommit olika långt i anknytningsprocessen när deskrivs hem till hemsjukvården, beroende på vilket sjukhus de har legat på.DiskussionI hemmet blir föräldrarna trygga, barnsjuksköterskan är gäst i deras hem och är där på derasvillkor. Hon är ödmjuk i sin relation med familjen, hon peppar och uppmuntrar samt stödjerföräldrarna.

Background: Heart failure is a complex condition which means that the hearts capacity topump blood is reduced. The aim of this study was to investigate how patients with heartfailure considered their knowledge and the information they received about their disease andself-care.Method: Patients suffering from heart failure, hospitalized at section 30 E (n=13), andpatients visiting the nurse led heart failure clinic (n=4) at Akademiska sjukhuset in Uppsala,were requested to participate in the study. The patients answered questions about knowledgeand information concerning self-care and their disease. Data were analyzed using SPSS 15.0.Results: The patients valued their knowledge about the disease as lower than their knowledgeabout self-care. The study showed that all the patients found the information they hadreceived about their self-care better than the information they had received about theirdisease.

Sveriges befolkning blir allt äldre och år 2050 beräknas en fjärdedel av befolkningen vara över 65 år. Detta medför ett ökat behov av tillgänglighetsanpassade bostäder som till exempel mellanboende. Samtidigt håller sig Sveriges befolkning friskare och på grund av detta minskar vårdbehovet och efterfrågan av särskilda boenden. Trygghetsboende är en typ av mellanboende. Det är till för människor över 70 år som känner sig i behov av ett tillgängligt utformat boende och kanske känner sig ensamma men som av kommunen inte anses i behov av ett särskilt boende.

In this thesis an explorative study was undertaken with the aim to study how a number of private care providers, as well as politicians and officials from councils in and around the Stockholm and Uppsala counties, think about the future of the Swedish elderly care from a property perspective, i.e. homes for the elderly. The analysis shows that there is a demand for capacity in 6 out of 16 municipalities, and that the property is an important part of this capacity, and the fulfillment of it. This was mainly due to the cost of capital, but also because of several other factors such as lack of land, a wish to guide the design, ideology, and in many cases a wish to use the property as an instrument of domination to control private health care providers.Also, the property was show to be connected to economic competition, to freedom of choice, and to quality. The problems related to the property in the market for elderly care still remains to be solved.

Introduktion: IVA är en högteknologisk miljö med akut sjuka patienter. Patient- och familjecentrerad vård är välbeforskade områden. Personcentrerad vård är ett nyare begrepp inom omvårdnad som vi behöver förhålla oss till på IVA. Person är ett komplext begrepp. En modell för att komma åt kärnan i begreppet innebär att ta tillvara på patientens berättelse, utveckla ett partnerskap och dokumentera detta.

Bakgrund: Det är viktigt att det finns kunskap om palliativ vård inom alla verksamheter då patienter i palliativ vård finns överallt inom vården. Finns inte kunskapen kan patientens behov lätt missas. Författarna till den här studien ville få en förståelse för vilka omvårdnadsbehov sjuksköterskor upplever att patienten har i det palliativa skedet.Syfte: Syftet var att undersöka vilka omvårdnadsbehov sjuksköterskor upplever att patienten har i det palliativa skedet och hur dessa behov kan tillgodoses.Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes på ett sjukhus. Sju sjuksköterskor intervjuades och intervjumaterialet analyserades med manifest innehållsanalys.Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att patienten i palliativ vård har två övergripande omvårdnadsbehov. Dessa är psykosociala behov och omvårdnadsbehov.

Sveriges befolkning blir allt äldre och år 2050 beräknas en fjärdedel av befolkningen vara över 65 år. Detta medför ett ökat behov av tillgänglighetsanpassade bostäder som till exempel mellanboende. Samtidigt håller sig Sveriges befolkning friskare och på grund av detta minskar vårdbehovet och efterfrågan av särskilda boenden. Trygghetsboende är en typ av mellanboende. Det är till för människor över 70 år som känner sig i behov av ett tillgängligt utformat boende och kanske känner sig ensamma men som av kommunen inte anses i behov av ett särskilt boende.

Strålbehandling är i dag en vanlig behandlingsmetod för cancer. Strålskador i form av hudkomplikationer är så gott som ofrånkomligt och drabbar ett stort antal patienter. Dessa hudkomplikationer är ofta till stort besvär och obehag för patienten. Än idag finns oklarheter kring hur dessa hudkomplikationer bäst förebyggs och lindras. Syftet med uppsatsen var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för prevention och symtomlindring av hudkomplikationer, samt vilka andra faktorer utöver strålbehandling som påverkar uppkomst av hudkomplikationer.

Placing children in foster care is today considered the best alternative for children unable to stay in their biological environment. A nuclear family consisting of a father, a mother and a child is the most common family structure within foster care today. The purpose of this thesis is to gain insight on the family norms that control the foster care system. It's a qualitative study based on interviews with six professional social workers within the field of foster care. This method gave us empirical material, that was later analyzed from two main theories and one theoretical concept.

Sveriges befolkning blir allt äldre och år 2050 beräknas en fjärdedel av befolkningen vara över 65 år. Detta medför ett ökat behov av tillgänglighetsanpassade bostäder som till exempel mellanboende. Samtidigt håller sig Sveriges befolkning friskare och på grund av detta minskar vårdbehovet och efterfrågan av särskilda boenden. Trygghetsboende är en typ av mellanboende. Det är till för människor över 70 år som känner sig i behov av ett tillgängligt utformat boende och kanske känner sig ensamma men som av kommunen inte anses i behov av ett särskilt boende.

Sveriges befolkning blir allt äldre och år 2050 beräknas en fjärdedel av befolkningen vara över 65 år. Detta medför ett ökat behov av tillgänglighetsanpassade bostäder som till exempel mellanboende. Samtidigt håller sig Sveriges befolkning friskare och på grund av detta minskar vårdbehovet och efterfrågan av särskilda boenden. Trygghetsboende är en typ av mellanboende. Det är till för människor över 70 år som känner sig i behov av ett tillgängligt utformat boende och kanske känner sig ensamma men som av kommunen inte anses i behov av ett särskilt boende.

Aim: The aim of this study was to investigate relatives opinions of information, interaction, support, participation and care at a hospice unit. The aim was also to investigate whether there was a difference between women and men.Method: The study is a descriptive quantitative cross-sectional study. A questionnaire with closed and open-end questions was sent out to 66 relatives to patients who had died at the hospice unit. The closed questions were analyzed with SPSS. A content analyze was used for the open-end questions.Results: The most of the relatives were fully pleased with information, interaction, support and care.

Det svenska samhället blir alltmer ett mångkulturellt samhälle med nya krav på sjukvården och dess personal. Sjuksköterskor möter patienter med en annan kulturell bakgrund, kunskap och förståelse. Hur kulturell bakgrund påverkar förväntningar och vårdresultat blir därför viktig. Syftet med studien är att beskriva faktorer som är viktiga för att sjuksköterskor ska kunna ge en god omvårdnad till patienter som är invandrare och vårdas inom den transkulturella vården. Denna studie är en litteraturstudie baserad på 13 vetenskapligt granskade kvalitativa artiklar och en avhandling.

According to the statistics, the number of older inmates in prison is increasing, and the care needs for this group are relatively unexplored. The purpose was to study prison officer?s perceptions of older inmates and their care needs. The study was based on a qualitative approach in which prison officers at one prison were interviewed. The interviews were analyzed based on earlier research and from a social constructionist perspective.

After World War II a rapid expansion of the Swedish health care took place. Theexpansion was realised chiefly as a development of the hospitals and was bothproduced and financed mainly within the public sector. The financing consisted to ahigh degree of government grants from the state to the county councils.During the period for this examination (1945-1955) the public responsibility for thehealth care was expanded. This was expressed in the publicly financed system forhealth insurance and the cut down in the charges that the patients had to pay for thehospital care. These changes led to some discussions on the national level but reformscould on the whole, with exception for the suggested reform of the open health care,be implemented.This case-study performed on the county council in Värmland shows that the degreeof consensus was enhanced on the regional level.