SammanfattningSyftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att få fysisk aktivitet ordinerat på recept av distriktssköterskan och om möjligheten att följa det ordinerade. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Tio kvinnor och tio män som erhållit FaR från två hälsocentraler i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys.

Abstract Emma BergdahlObstacles and opportunities among occupational health Nurses when implementing healthy eating habits.C thesis in Public Health. Faculty of Health and Occupational Studies. University of Gävle. Autumn 2012 Objective: The purpose of this study was to investigate which obstacles and opportunities Nurses within occupational health find when trying to implement healthy eating habits among the employees in their respective company. Another objective was to see if the Nurses worked according to the Guidelines, issued by the National Board of Health and Welfare.Method: The study was a quantitative study and conducted among Nurses in central Sweden.

Bakgrund: Av befolkningen i Sverige 9,7 miljoner är fyra till sex procent drabbade av diabetes. Nästan nittio procent av dessa personer har diabetes typ två. I omvårdnadsprocessen ingår undervisning och att förmedla information som en del av sjuksköterskans arbete. För att omvårdnaden av diabetes som syftar till att stabilisera HbA1c skall uppnå goda resultat, krävs en förändrad livsstil. Forskning har visat att mötet med sjuksköterskan har betydelse för att personen skall kunna förändra sin livsstil.

Närstående till patienter inom palliativ vård utsätts för olika påfrestningar. Sjuksköterskans uppgift är att skapa en samlad bild av vilket behov av stöd de närstående har, samt de stödåtgärder som hon kan tillgodose.Syftet var att belysa de närståendes behov av stöd inom den palliativa vården och de stödåtgärder som sjuksköterskan kan tillgodose.Metoden var en litteraturstudie där 12 vetenskapliga kvantitativa och kvalitativa artiklar ingick.Behovet av stöd varierade över tid och berodde på den närståendes tidigare relation till den sjuke. För många närstående var det stödjande att prata med andra med liknande erfarenheter. Professionellt stöd utgjorde ett komplement. En viktig uppgift för sjuksköterskan var att undervisa de närstående om specifika omvårdnadsproblem som kan uppstå, inklusive hantering av medicinteknisk apparatur.

Distriktssköterskan är ofta den sista länken i vårdkedjan från den somatiska vården och hemsjukvården. En fungerande överrapportering från den slutna somatiska vården till hemsjukvården är av yttersta vikt för patientens trygghet och säkerhet och det är därför viktigt att innehållet i omvårdnadsepikrisernas uppfattas som relevant för den fortsatta vården. En omvårdnadsepikris skall innehålla en slutanteckning över de omvårdnadsåtgärder som genomförts på sjukhuset och en kort beskrivning över patientens aktuella omvårdnadsbehov. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors uppfattning om omvårdnadsepikrisernas relevans och användbarhet i den fortsatta vården i hemmet av palliativa patienter samt att jämföra dessa med det faktiska innehållet i omvårdnadsepikriser skrivna av sjuksköterskor inom den slutna somatiska vården.Studien har genomförts med en innehållsanalys av 16 omvårdnadsepikriser insamlade från en kirurgiavdelning på ett större sjukhus i Göteborgsregionen samt semistrukturerade intervjuer med fem distriktssköterskor i Göteborgsregionen. Avslutningsvis jämfördes resultatet från de två datakällorna för att bedöma överensstämmelsen mellan dessa.

Bakgrund och problemformulering: Sex som självskadebeteende är ett ämne som fått ökad medial uppmärksamhet de senaste åren. Den vetenskapliga forskningen är emellertid eftersatt.Syfte: Att undersöka upplevd erfarenhet och befintligt kunskapsläge om sex som självskadebeteende samt vilka omvårdnadsinsatser som ges till patienter med självskadebeteende. Detta för att kunna se hur lidande lindras och hälsa främjas i det dagliga vårdandet.Metod: Tvärsnittsstudie där 70 legitimerade sjuksköterskor besvarade en enkät med en kvantitativ del som redovisades med deskriptiv statistik samt en kvalitativ del där redovisningen skedde i form av en innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004).Resultatsammanfattning: Flertalet av sjuksköterskorna (83%) ansåg sig veta vad sex som självskadebeteende innebär. Dock upplevde 77% (n=54) att deras kunskaper ej var tillräckliga. Drygt hälften (60%) hade erfarenhet av sex som självskadebeteende och faktorer som kunde sammankopplas med det sexuella självskadebeteendet var andra psykiatriska diagnoser och låg självkänsla.

Syftet med denna beskrivande litteraturstudie var att belysa sjuksköterskors attityder gentemot patienter med psykisk ohälsa. En litteratursökning genomfördes och 12 vetenskapliga artiklar valdes ut till det slutliga resultatet. Resultatet visade att sjuksköterskorna hade en rädd attityd, en stressad attityd, en osäker attityd, en säker attityd samt en diskriminerande attityd gentemot patienter med psykisk ohälsa. Samhällets stigmatiserade syn på psykisk ohälsa påverkade sjuksköterskorna negativt i deras yrkesroll då de kunde utveckla en rädd, osäker och diskriminerande attityd.  Kunskap och erfarenhet om psykisk ohälsa var något som resultatet visade förbättrade sjuksköterskornas bemötande och gav dem en säker attityd.

Alwén, L & Holst, S. (2006) Sova med fiende, en litteraturstudie om hjärtviktspatienter och deras närståendes upplevelser av sömnstörningar, trötthet samt dess påverkan i dagliga livet. Hur kan sjuksköterskor stödja patienter och närstående i denna problematik? Examensarbete i omvårdnad, 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2006.

Bakgrund: Kärnan i omvårdnaden består av mötet mellan sjuksköterska och patient, där patienten görs delaktig. För att kunna mötas krävs en god kommunikation. I vården av en patient med ett annat modersmål kan språket bli en barriär, vilket kan överbryggas med hjälp av en tolk. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av kommunikation med patienter som har ett annat modersmål. Metod: Metoden som användes var en litteraturbaserad studie, där 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar inkluderades.

Det finns flera olika tillsta?nd som kan bidra till en tillfa?llig eller kronisk fo?rlamning. Sjukdomar som ofta fo?rknippas med fo?rlamning i extremiteter a?r traumatiska hja?rnskador, stroke och ryggma?rgsskador. Beroende pa? var skadan sitter och hur stor skadan a?r sa? fa?r patienterna olika grader av fo?rlamning, vilket i sin tur kan leda till en fo?ra?ndrad livssituation.

Coronary artery bypass grafting (CABG) föregås av en väntetid som kan vara påfrestande för patienten i och med att en hjärtkärlsjukdom är ett livshotande tillstånd. Effektivi-sering inom sjukvården har lett till förhållandevis korta vårdtider efter detta ingrepp. Med tanke på den relativt långa rehabiliteringsfas som följer läggs mycket av ansvaret för återhämtningen på patient och dennes närstående i hemmet. Syftet med studien var att belysa det sociala stödet och dess betydelse för patienten i samband med en CABG-operation. Studien genomfördes som en litteraturstudie.

Syftet med denna studie var att belysa kulturell kompetens och dess innebörd för sjuksköterskan. Syftet var även ta reda på hur sjuksköterskan kan förbättra sin kulturella kompetens för att kunna ge en individanpassad omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle. En systematisk litteraturstudie har genomförts. Till resultatet användes 12 artiklar som var kvalitativa och kvantitativa. Kulturell kompetens innebar för sjuksköterskan att ha kunskap om olika kulturer för att kunna integrera patientens kultur i omvårdnaden.

Bakgrund: Stressrelaterade symtomen har ökat i samhället och framförallt bland yngre kvinnor. Grundstenarna i distriktssköterskans arbete är att främja hälsa och förebygga sjukdom. Ett preventivt arbetssätt har visats ha god effekt på stress. Syftet: Syftet med studien var att undersöka hur distriktssköterskan skattar förekomsten av unga kvinnor som söker med stressrelaterade symtom, samt synliggöra distriktssköterskans preventiva arbete. Metod: Studien utfördes som en kvantitativ enkätundersökning.

Bakgrund: Via den ökande immigrationen förändras patientklientelet och sjuksköterskor möter fler immigranter i deras dagliga arbete. Vissa immigranter kan inte tala det språk som är officiellt i det land de immigrerat till. Det leder till högre krav på sjuksköterskors kompetens.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att kommunicera med immigranter som inte talar det språk som är officiellt i det land personen immigrerat till.Metod: Litteraturstudie baserad på nio kvantitativa/kvalitativa vetenskapliga artiklar. Manifest innehålls analysResultat: Sjuksköterskor upplevde att faktorer som påverkade kommunikationen var resurser, där tid och tolk var av betydelse. Kunskap, så som kulturkompetens.

Patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) upplever ofta oro relaterat till dyspné. Syftet med studien var att undersöka vilka icke-farmakologiska åtgärder som kan vidtas för att lindra patienters oro relaterat till dyspné vid KOL.  En litteraturstudie genomfördes där vetenskapliga artiklar granskades och sammanställdes. Resultatet visade att det finns ett flertal icke-farmakologiska åtgärder så som andningstekniker, fysisk träning, avledning, nutrition och kommunikation som sjuksköterskan kan undervisa och informera om för att lindra oro relaterad till dyspné. Åtgärderna bör vara individanpassade, eftersom varje patient är unik. Sjuksköterskan bör själv eller tillsammans med andra vårdinstanser försäkra sig om att patienten får den information och utbildning om sin sjukdom som krävs för att lindra patientens oro i möjligast mån.