The aim of this case study was to investigate the role of leadership and interpersonal relations among staff during implementation of lean at a University Hospital in Sweden. The 15 respondents were leaders and staff members from different wards and clinics, who had started working according to lean principles. One of the methods used was explorative, low structured interviews. Other methods used for gathering information about the case was attending lectures about lean healthcare at the hospital, part-taking in the lean game and reading articles about lean and the implementation in both daily press and on the intranet of the hospital. The results showed that an open and accessible leader that coaches his/her staff and supports their work, helps the staff to develop a lean identity.

Handledning av sjuksköterskestuderande är ett område som berör alla kliniskt arbetande sjuksköterskor. Det är ett område som tidigare mest varit en självklar del av sjuksköterskans arbetsuppgifter, men som inte varit direkt synligt. Syftet med denna studie var att undersöka vilka förutsättningar sjuksköterskor upplever att de behöver för att handleda studenter vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU).Metoden bygger på en systematisk litteraturstudie med 11 vetenskapliga artiklar som kritiskt granskats och analyserats.Studien identifierade tre huvudkategorier som var förutsättningar för sjuksköterskor vid handledning av studenter. Dessa handlar om:samverkankunskap och kompetensorganisatoriska förutsättningar och resursbehovTill dessa kategorier framkommer ett antal subkategorier som handlar om att det krävs samverkan mellan universitet, VFU-plats, handledare och student. Utbildning och förberedelse av handledare är nödvändigt för att öka kunskapen om metoder vid handledning.

Shivering är ett fenomen som uppstår hos patienterna postoperativt. Det innebär att patienten har okontrollerbara muskelskälvningar som gör att patienten darrar, skälver eller huttrar i mer än 15 sekunder. Shivering påverkar kroppen negativt, men är också obehagligt och ett onödigt lidande för patienten. I takt med den tekniska utvecklingen utarbetas nya operationstekniker och idag utförs flera operationer med laparoskopisk teknik. Pilotstudiens syfte var att undersöka före-komsten av postoperativ shivering hos patienter som opererats med laparoskopisk teknik.

Bakgrund. En brännskadad patient genomlever ett stort lidande med en lång läkningsprocess och har ett omfattande behov av omvårdnad. Sjuksköterskans roll är därmed viktig för patientens rehabilitering och läkande. Syfte. Belysa upplevelsen kring omvårdnad av brännskadade patienter inom slutenvården ur ett sjuksköterskeperspektiv.

Dagens patient står idag inför svåra val av behandlingar och vård. Det är därför viktigt att patienten ges möjlighet att hantera det dagliga livets krav och att sjuksköterskan stödjer och stärker patientens kontroll över sjukdom och behandling. Patientundervisning är av central betydelse och bör integreras i den dagliga omvårdnaden av patienten och dennes anhöriga. Föreliggande studie syftar därför till att studera de faktorer som påverkar sjuksköterskans roll i patientundervisningen och hur Internet kan integreras i undervisningen. Teoretisk ram för arbetet är Hildegard Peplaus terapeutiska interpersonella process.

AbstractBackground: When an acute illness or trauma occurs, life becomes disorganised and shattered for the critically ill person and his/her family members. The family members are confronted with thoughts about life and death which can cause stress and anxiety. How the family members cope with the crisis is individual and depending on personality and earlier experiences. Aim: The purpose of this literary review was to illustrate the family members´ experiences when dealing with a critically ill family member. Method: A literary review was made based on fifteen qualitative and quantitative scientific articles and a literary book.

Bakgrund: Sepsis är vanligt förekommande inom sjukvården och många patienter blir svårt sjuka och dör i svår sepsis eller septisk chock. Det är ett tillstånd som anses föreligga vid infektion och minst två SIRS-kriterier. Symtomen kan vara diffusa och svåra att identifiera. Sjuksköterskan har en viktig roll att observera försämring för att så snabbt som möjligt identifiera en sannolik sepsis. Vid tidig diagnos och behandling minskar sjuklighet och dödlighet.

Distriktssköterskans roll är av stor betydelse vid införandet av ett empowerment baserat förhållningssätt gentemot den äldre individen med diabetes typ 2. Empowerment är ett begrepp som uppkommit i samband den humanistiska människosynen och används i syfte att öka patienternas egenvårdsförmåga och självstyre i skötseln av sin diabetes. Livskvalitén ökar av individens delaktighet och självbestämmande, att själv kunna ansvara för sin sjukdom med stöd av distriktssköterskan. Empowerment baserad utbildning i grupp vid återkommande träffar för att få riklig kunskap om diabetes typ 2, med möjlighet till individuella träffar där individerna skapar sina egna mål är av största vikt för att bedriva egenvård. Lagar och författningar som styr distriktssköterskans arbete genomsyras av humanism.

Bakgrund: Trots allmänna råd och riktlinjer råder stor brist på nutritionskunskaperna inom hälso- och sjukvården i hela Europa. Många äldre riskerar att drabbas av undernäring och får ett minskat välbefinnande och en för tidig död. Genom att arbeta med att personanpassa kosten kan patienten få bli aktiv i egna beslut som påverkar dennes liv och hälsa. Syfte: Syftet med studien var att belysa omvårdnadspersonalens erfarenheter av kost som ges personanpassad på ett korttidsboende för äldre. Metod: I denna studie användes induktiv ansats där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Sex omvårdnadspersonal intervjuades på ett korttidsboende för äldre i södra Sverige. Resultat: Ur analysen av datamaterialet fyra kategorier; utgår från patientens syn på situationen, möjliggör val, möjligheter i måltidsmiljö, begränsningar i arbetsmiljön med åtta underkategorier.

Idag är det 1500 personer som varje år tar sitt liv i Sverige, vilket är 28 personer varje vecka. Det är lika många som i en vanlig skolklass. Preventionsåtgärder finns och används, men då många av dem som tar sina liv tidigare varit i kontakt med vården, kan slutsatsen dras att preventionerna måste vara ofullständiga.Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva vårdpersonals preventionsåtgärder i vården av personer med självmordsrisk.Studien utfördes som en litteraturstudie, där vetenskapligt material samlades in från olika databaser. Materialet som framkom fokuserade på sjuksköterskans preventiva åtgärder för dem som vill ta sitt liv.Under analysen av materialet framträdde det fem olika kategorier. Att utöka kunskapen, identifiering av riskfaktorer, ett terapeutiskt förhållande, utbildning för allmänheten och anhörigas funktion.

Bakgrund: Antalet personer med demenssjukdom ökar ständigt i hela världen och eftersom åldrandet är förknippat med smärttillstånd kommer sannolikt även antalet personer med demenssjukdom som har smärta att öka. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar och skador i hjärnan som innebär försämrad minnesförmåga. Personer med demenssjukdom har på grund av minnesstörning och kommunikationsproblem svårigheter att beskriva smärta. Detta kan leda till en smärtbehandling som inte är optimal och personerna utsätts för onödigt lidande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva förutsättningar som påverkar sjuksköterskans bedömning av smärta hos personer med demenssjukdom.

När en patient drabbas av en total hjärninfarkt och blir aktuell för organdonation ställs det höga krav på intensivvårdssjuksköterskan. Tidigare studier visar att intensivvårdssjuksköterskor oroas av att vårda blivande organdonatorer och samtidigt stödja dennes närstående. Syftet var att belysa intensivvårdssjuksköterskors upplevelse av att stödja närstående till patienter med total hjärninfarkt i samband med organdonation. En kvalitativ metod med innehållsanalys av en fokusgruppsintervju genomfördes.Det framkom två huvudkategorier, Närståendes behov och Intensivvårdssjuksköterskans förmåga att ge stöd. Intensivvårdssjuksköterskans upplevelse påverkades i hög grad av hur närstående reagerade på situationen gällande organdonationsprocessen.

Each year, 800 people wait for an organ transplant in Sweden. The development of drugs for organ rejection has evolved over the past 60 years, which has increased the survival of patients who have undergone organ transplantation. The most common organ transplanted is the kidney, liver, lung and heart. There are more studies done on quality of life after an organ transplant, but very few studies on quality of life before organ transplantation.The aim of the study was to describe the experiences of quality of life among patients waiting for an organ transplant.A literature overview of eight articles was analyzed in both similarities and differences. The articles were published between 2002 and 2012.The result is presented in four themes, hope of life, living in uncertainty, the body fails and need for support.

Bakgrund: De medicinska behandlingarna inom ambulanssjukvården har blivit mer avancerade vilket medför att risken för felbehandlingar ökar. Då det inte finns något fullt fungerande rutinmässigt system att följa upp patienter som vårdats i ambulansen ökar risken för att misstag upprepas.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om ambulanspersonalen har behov av att få uppföljning av patienter de vårdat i ambulansen.Metod: Studien genomfördes som en kvantitativ tvärsnittsstudie med enkäter som datainsamlingsmetod. 76 av 150 enkäter besvarades.Resultat: Majoriteten av den tillfrågade ambulanspersonalen önskade få möjlighet till uppföljning, oavsett yrkeskategori eller antal år i yrket. Uppföljning önskades för att få veta om rätt medicinska insatser utförts och för att förbättra sin kompetens.Slutsats: Mer omfattande forskning behövs för att ytterligare belysa behovet av uppföljning hos ambulanspersonal och på sikt utveckla ett system för uppföljning.Nyckelord: ambulans, ambulanspersonal, ambulanssjukvårdare, enkät, kvantitativ, omvårdnad, uppföljning, sjuksköterska.Keywords: ambulance, ambulance staff, evaluation, Nurse, nursing, paramedic, quantitative, questionnaire..

Abstract      Background: Stroke, caused by a blood clot or a bleeding in the brain, is one of the large endemic diseases in Sweden. The symptoms are very individual and depend on where the stroke is located. The Nurse is a key person due to the importance to individualize the rehabilitation of the patient. The consequences after a stroke are not only visible functions reductions but also cognitive and practical problems. Stroke often leads to extensive changes in life, and individuals who get a stroke have to adjust their daily life. Aim: The aim of the study was to describe individuals? experiences of changes in daily life, one year or more after a stroke. Method: An inductive, qualitative approach was used.