Bakgrund: Självmord är den vanligaste dödsorsaken bland unga, en tonåring tar sitt liv varje vecka. 30-70% av dem som tar livet av sig är deprimerade, 90-95% har haft någon psykisk sjukdom. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vårdpersonalens åtgärder för att förebygga suicid hos deprimerade barn och ungdomar. Metod: En allmän litteratur studie genom sökning av kvalitativa och kvantitativa artiklar i elektroniska databaser och genom manuell sökning. Sammanlagt 10 artiklar granskades och analyserades.

Introdukation: Postoperativt illamående och kräkning, PONV (Postoperative Nausea and Vomiting) är en av de vanligaste förekommande biverkningarna postoperativt vilket drabbar cirka en tredjedel av alla opererade patienter. Det är inte bara obehagligt för patienten utan kan även orsaka medicinska komplikationer. Tidigare forskning har konstaterat att illamående och kräkningar är undermåligt dokumenterade i journalerna. Dokumentation medvetandegör problem, utvärderar effekt av insatt åtgärd, utvecklar patientvården samt är betydelsefull i forskningssyfte.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka dokumentation av PONV i patientjournalen samt samstämmigheten mellan intensivvårdssjuksköterskans dokumentation och patientens erfarenhet av PONV.Metod: Mixed methods med deskriptiv kvantitativ design användes i denna tvärsnittstudie. Data inhämtades från patientjournalen och jämfördes med självrapporterad data från patienter.Resultat: Resultatet visade att dokumentation om PONV, oavsett om deltagarna erfor PONV eller inte, saknades i 55 % av alla patientjournaler.

Bakgrund: De medicinska insatser, omvårdnad och rehabilitering som erbjuds patienter i primärvård idag är vedertagna och vanligtvisevidensbaserade. Patienter kan få diagnos, behandling och ofta bot för många åkommor. En dimension som dock mindre ofta är tillvaratagen är effekterna av en genomtänkt fysisk miljö. Ett respektfullt bemötande i kombination med en genomtänkt vårdmiljö kan beskrivas som en god vårdatmosfär.Syftet med studien är att undersöka hur patienter upplever och uppfattar vårdatmosfären vid besök på en rehabiliteringsenhet i primärvård.Metod: Kvalitativaforskningsintervjuer och kvalitativ innehållsanalys Huvudresultat: En vårdatmosfär kan delas in i tre domäner: Fysisk miljö, Bemötande och Organisation. Inom domänerna finns ett antal kategoriermed variationer: Känsla av kontroll, Fysiska förutsättningar för att bli uppmärksammad, Subjektiva upplevelser av miljön, Kunskap om miljöns effekter, Uppmärksammar och bekräftar, Kommunicerar, Helhetssyn, Patienten i fokus, Delaktighet, Empati, Jämlikt möte, Att göradet ?lilla extra?, Innehåll och utbud, Tillgänglighet, Kontinuitet, Vårdkedjor och samverkan, Jämlik vård, Patientens rättigheter, Bemötandeandaoch förbättrings-och utvecklingsanda.Temat som framkommit är Att bli sedd, att vara värdefull.Slutsats: Till begreppet vårdatmosfär kan förutom vårdmiljö och bemötande, organisation läggastill.

Abstract Background: Type 1 diabetes is a chronic disease that worldwide greatly increases among children and adolescents. Major demands are required from the individual who has this disease, which also requires significant knowledge from the nurses so they can be able to develop and create individual conditions for children and adolescents. Thus, the children and the adolescents can be able to take responsibility and feel secure in their own care. The nurse's techniques and specific tools in this work are however not particularly noteworthy and therefore needs to be advised.Aim: The aim of this study was to describe the experiences nurses have of supporting adolescents, between 12-18 years, with type 1 diabetes to an increased understanding of the disease and also to examine the methodological aspect data collection in the articles of this study. Method: A descriptive, literature study according to Polit and Beck (2012).

ObjectiveThe aim of this study was to explore nurses' experiences of informing relatives to critically ill patients in the intensive care unit (ICU).MethodThe study was descriptive with a qualitative approach. Nine nurses were interviewed. The study took place in a university hospital in the midst of Sweden. An interview guide was used, designed in consensus with the study questions. Data was analyzed via qualitative content analysis.FindingsMeeting and preparing relatives at the arrival at the ICU seemed valuable and led to safety and participation among relatives.

Bakgrund: Att följa restriktioner gällande livsstil, och att ta mediciner som ordinerat, är nödvändigt för att en njurtransplanterad patient ska bibehålla funktion i den transplanterade njuren. Inom sjukvården benämns detta beteende för compliance. Non-compliance hos njurtransplanterade rapporteras i studier uppgå till 43 %. Non-compliance rapporteras öka risken för avstötning av njuren med upp till sju gånger för en patient med låg compliance, jämfört med en patient med hög compliance. Syfte: Syftet med aktuell litteraturstudie är att belysa faktorer som påverkar en vuxen njurtransplanterad patients compliance.

Bakgrund: Diabetes är en kronisk sjukdom som kan påverka hela människan och dess omgivning. Sjuksköterskans förståelse av patientens upplevelser och erfarenheter kan ha stor betydelse i omvårdnaden. Att vara ung och leva med diabetes kan vara svårt och attityder till sjukdomen kan påverka egenvården. Syfte: Syftet var att beskriva ungdomars upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Metod: Denna allmänna litteraturstudie bygger på empiriska studier.

Sammanfattning: Syftet med studien var att beskriva sjukvårdspersonals upplevelse av att i yrkesverksam ålder bli patienter. Arbetet hade en beskrivande design. Fyra självbiografiska böcker analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Arbetet resulterade i två domäner: Upplevelser av sjukdomsbesked med kategorierna: Att leva i ovisshet och visshet och Bemötande. Upplevelser under utredning och behandling resulterade i kategorierna: Känslor i kroppen och själen; Att vara i andras händer; Att vara patient och Miljön.

Background: The majority of nurses experience work relatedstress, which can lead to a negative impact on patient care. Thestress can be handled by coping strategies. Aim: To illuminatecoping strategies among nurses experiencing work relatedstress. Method: The study has been accomplished as aliterature study, with a systematic review of scientific articles.Findings: Following coping strategies appeared: problemsolving, long-term strategies, passive strategies, leisurestrategies, social support and mental strategies. Conclusion:Awareness of coping strategies for dealing with work relatedstress, can lead to improvement in patient care..

 Extra high requirements are made on all systems in health care that they are functional and usable,´something, however, that is not always the case. At Emergency Admissions at Sahlgrenska University´Hospital many systems are in use at the same time and it happens that much overhead is caused by having to fill in the same information in different places. In addition, data that is gathered is to a large extent saved in free text format, which means that it cannot be used in a larger context such as research, quality control or for decision support. Data is saved in the patient file only for the treatment process of the individual patient.A data collecting system with decision support functionality could be a first step towards reducing Emergency Admissions? costs and patients? waiting times by providing a structured method of data collection.

AbstractThe purpose of this study was to describe the post-operative care during the three first days for patients who have undergone colorectal surgery according to ERAS care programs with a focus on the variables nutrition, elimination, activity, type of analgesia and the number of hospital days documented in the patient record and patient log books. ERAS means "Early Recovery After Surgery" and the purpose of the health care program is to accelerate recovery after colorectal surgery. The study had a descriptive design and a quantitative approach, in which 51 patient records were included. Log books and patient records were reviewed postoperatively. According to the log books estimated most of the patients, who had documented, that they ate and drank very good or good.

Demenssjukdomen tillhör en av våra stora folksjukdomar och är ett samlingsnamn på sjukdomar som i första hand angriper centrala nervsystemet. Symtom som minnesförlust, agnosi, apraxi och dysfasi är övergripande för demenssjukdomar. Vårdrelationen mellan vårdare och personer med demens är därför komplicerad. Denna studie syftade till att belysa vad som kännetecknar en god vårdrelation mellan vårdare och personer med demenssjukdom på vårdboende. Metoden som använts var en litteraturstudie där kvalitativa studier sammanställts.

Bakgrund: Människors tillvaro baserar sig på relationer till andra och det är kommunikationen som utgör grunden för dessa relationer. Avsaknaden av ett gemensamts språk mellan sjuksköterska och patient upplevs som ett hinder för att ge vård av god kvalitet. På en akutmottagning träffar sjuksköterskorna, under en kort och intensiv period, ett stort antal patienter och gör en snabb bedömning och prioritering. För att det ska fungera måste sjuksköterskan förstå patientens kommunikation. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors kommunikation med patienter där ett gemensamt språk saknas, på en akutmottagning.

Introduction:A good work environment and good resources among district nurses? and general nurses? are important in the provision of good nursing care. For patient security it is also very important that resources and time are used in an appropriate way. A lot of time is spent on non-core activity, for example administration takes more and more time, which can result in feelings of stress.Aim:The aim was to describe how district nurses? and nurses? in primary care perceived their work environment, how their worktime content was distributed and if there was some connection between perceived work environment and the distribution of work time.Methods:A mapping of the content of the work was made in two parts.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur sjuksköterskor upplevde omvårdanden av patienter med psykos inom psykiatrisk öppen- samt slutenvård. Bakgrund: Allmänheten har än idag en negativ och felaktig bild av psykisk sjukdom samt psykiatrisk vård. Att vårda personer med psykos skiljer sig från arbetet med somatiska sjukdomar. Metod: En litteraturstudie genomfördes vilken baserades vetenskapliga artiklar som sökts i databaserna Cinahl och PsykInfo. Resultat: Omvårdnaden av patienter med psykos upplevdes som oförutsägbart vilket krävde ständig beredskap och mycket tålamod.