The purpose of this study was to explore nurses' experiences of obstructed airways in the prehospital work.A qualitative interview study with a descriptive and explorative design was used. The sample consisted of nine registered nurses whereof three were women and six were men, with or without further education and varying length of experience in the ambulance service.Prehospital personnel builds up a vast plan of action based on the emergency information provided by SOS. Simple methods for managing obstructed airways were stated often enough. Problems with obstructed airways are considered so unusual that it never becomes a routine. Several factors affect the identification and managing of obstructed airways, both external factors and the different patient categories are considered important.

Övervikt bland barn är ett utbrett folkhälsoproblem och att vara överviktig som barn är relaterat till övervikt också i vuxen ålder men även till följdsjukdomar. Syfte med denna litteratur studie var att erhålla kunskap om vad sjuksköterskor behöver kunna för att förebygga och minska fetma och övervikt hos barn. Granskning av elva vetenskapliga artiklar visade att sjuksköterskor bör ha kännedom av livsstils faktorerna som fysisk aktivitet, mat konsumtion och föräldrar rollen. Åtgärder så som patient undervisning, stödsamtal, motivation och empati torde vara omvårdnads åtgärdes som kan underlätta preventiv sjuksköterske arbete..

Samtalet mellan sjuksköterska och patient kan spela en viktig roll för att uppnå ökat välbefinnande och hälsa, men hur kan vi hjälpa patienten i samtalet? Sjuksköterskans roll är att fungera som patientens ledsagare i livsstilssamtalet, men hur kommunicerar sjuksköterskan med patienter i behov av en livsstilsförändring och hur görs det på deras egna villkor. Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskor i samtalet kan främja patienters egenvårdskapacitet vid livsstilsförändring.Utifrån Evans (2003) modell gjordes en analys av sex kvalitativa artiklar och av två artiklar med både kvalitativa och kvantitativa ansatser, där enbart den kvalitativa analysen användes. Fyra teman framkom, hur förtroende skapas i samtalet, hur ord och kroppsspråk ger stöd i samtalet, hur motivation sker i samtalet, samt hur information och råd ges i samtalet. Resultatet visar att förutsättningen för att skapa ett förtroende och en god relation med patienten är förmågan att få patienten att känna sig betydelsefull under mötet, att sjuksköterskan har förmågan att kunna lyssna och möta patienten på rätt nivå, att kunna ta hänsyn till patientens dagliga liv samt kunna få patienten att identifiera motiven till livsstilsförändringen.

Vid den perioperativa dialogen möter den perioperativa sjuksköterskan patienten vid tre tillfällen i samband med operation. Detta har visat sig komma både patienter och sjuksköterskor till godo. För att införa perioperativ dialog krävs förändringar i organisationen. Syftet med arbetet var att undersöka vilka förutsättningar som krävs för att införa och arbeta med perioperativ dialog på operationsavdelning. Arbetet är en pilotstudie med kvalitativ ansats, där chefssjuksköterskor intervjuats.

Inom palliativ vård är en professionell interaktion väsentlig såväl för sjuksköterskan som för patienten och dennes närstående. Interaktionen utgör grunden i omvårdnaden och medför att patienten upplever trygghet. Syftet med studien var att belysa interaktionen i mötet mellan sjuksköterskan, patienten samt dennes närstående inom palliativ vård. Metoden som användes var litteraturstudie. Resultatet visar, att förutom att interaktionen mellan sjuksköterska, patient och dennes närstående ansågs utgöra basen i omvårdnaden så var det väsentligt att sjuksköterskan med hjälp av interaktionen förmedlade stöd, bekräftelse och respekt.

Bakgrund: Kommunikation är en grundläggande förutsättning för patientsäkerheten inom vårdorganisationen. Tidigare forskning inom området handlar till stor del om kommunikation mellan sjuksköterska och patient eller sjuksköterska och läkare. Forskning som studerar kommunikation mellan sjuksköterska och omvårdnadspersonal finns i betydligt mindre omfattning.Syfte: Att ur omvårdnadspersonalens perspektiv kartlägga kommunikationen med sjuksköterskor inom korttidsboende samt beskriva erfarenheter av kommunikation mellan sjuksköterskor och omvårdnadspersonal i omvårdnaden av patienter som vistas på korttidsboende.Metod: EnkätstudieResultat: Resultatet visar att omvårdnadspersonalen har både bra och mindre bra erfarenheter av kommunikation med sjuksköterskor. Enligt omvårdnadspersonalen är kommunikationen betydelsefull för att patienterna ska få en god vård, men även eftersom olika yrkesgrupper arbetar i team. Rutiner för kommunikation finns och omvårdnadspersonalens erfarenhet är att dessa fungerar bra.

Syftet med denna studie är att utifrån ett föräldraperspektiv undersöka behov av och önskemål om stödsom föräldrar med diagnos inom autismspektrum beskriver i sin föräldraroll. Ett annat syfte är att bidra med ökad kunskaptill en diskussion kring utformandet av stödinsatser för dessa familjer. Studien är kvalitativ med intervjuer som gjorts ihalvstrukturerad form. Åtta föräldrar har intervjuats. Föräldrarna beskriver att deras svårigheter gör det svårt för dem isamspelet med barn och partner.

Syftet med litteraturstudien var att kartlägga sjuksköterskans och patientens syn på egenvård vid typ två diabetes. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Materialsökningen har skett via facklitteratur, Internet samt databaserna Blackwell Synergy, EBSCO HOST, Elin@Dalarna och Ovid. Sökorden var diabetes, education, empowerment, management, nurse, nursing, patient, satisfaction, selfcare. Totalt användes 31 referenser till studien varav 16 empiriska artiklar låg till grund för resultatet.

Bakgrunden till föreliggande studie är att en tredjedel till hälften av Sveriges befolkning lider av långvarig smärta. Flertal av dessa individer upplever att de inte får den information, uppmärksamhet, och det bemötande de önskar av sjukvården. Studiens teoretiska referensram utgår från omvårdnadsteoretikerna Benner, Travelbee och Watson, vilka anser att vården alltid ska bedrivas utifrån patientens upplevelser och situation. Studiens syfte var att belysa innebörden av att uppleva sig sedd/icke sedd i mötet med vårdaren, utifrån patienter med långvarig smärta. Syftet besvarades genom en kvalitativ innehållsanalys av skönlitteröra böcker, utifrån två kvinnors perspektiv.

Background: To lose a child describes as the most painful loss that a human being can experience. The grief can be experienced individual depending on several factors such as culture and life experience. Being a man or woman is another factor that may influence the experience of grief. The nurse´s role is to support both parents in their role as mother and father. Aim: The aim was to describe men?s and women?s experiences of the loss of a child.

Background: In Sweden 750 children and adolescents? are diagnosed with diabetes mellitus type 1 every year. Adolescence is often a time of searching for identity and liberation from parents. Through this period adolescents are supposed to find their place in society. For the affected adolescents a new world of challenges suddenly opens.

Att vara patient på en akutmottagning kan innebära långa väntetider samt många möten med olika professioner. På svenska akutmottagningar är det en sjuksköterska som bedömer patienten vid ankomsten. Patienten har vid det första mötet förväntningar på sin kommande vård. Sjuksköterskans bemötande blir därför viktigt då patienten bildar sig en uppfattning som kommer att ligga till grund för hela vårdvistelsen. Det är därför av betydelse att det första mötet med vården blir så bra som möjligt.

Adherence to medical ordination is low and for long-time medication it is estimated to be as low as 50 percent. Depending on the prescribed drug this could lead to adverse effects and/or loss of effect of the drug. Information about why a drug is prescribed is important patient information and is thought to help increase compliance with the physician?s prescription. According to results from a recent study of visits to the emergency room at Karolinska Universitetssjukhuset in Solna, Stockholm, medically related problems were the cause in about 30 percent of the cases.

Knowledge regarding pain and pain treatment is an essential part within nursing that a nurse is responsible for. Earlier studies have shown that lack of that kind of knowledge often results in inadequate treatment for pain. The purpose with the study was to describe nurses? knowledge regarding pain and pain treatment at a medical unit in a hospital in central Sweden, and to see if there was a distinction in knowledge related to professional experience. Data was collected through a questionnaire with questions referring to pain (6 questions) and pain treatment (6 questions).

Background: Hypochondriasis is associated with marked impairments in physical and psychological functioning, work performance and increased health care utilization. The prevalence among medical outpatients is estimated to be between 4,2 % and 6,3 %. Notwithstanding there is deficient research in this area. Until recently no specific treatment has been clearly demonstrated to be effective. Objective: The aim was to investigate experiences of what it is like to live with hypochondriasis, but also to examine different treatment options.