För den schizofrene patienten kan kontakten med andra människor vara svår och de känner ofta skräck inför mötet- Detta är ett dilemma när patienter med schizofreni uppsöker den somatiska vården. Vårdpersonal inom den somatiska vården har ofta ingen psykiatrisk utbildning och patienter med funktionshinder säger sig uppleva att de ofta blir kränkta i sina kontakter med sjukvården och att de ofta möts av bristande respekt. Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans bemötande av den schizofrene patienten i den somatiska vården. Studien är en litteraturstudie. Nio vetenskapliga artiklar, som är förstahandskällor och vetenskapligt granskade, analyserades.

Background: Older people are a major patient group seeking medical care in Sweden. Several of the elderly are living alone and the main reason for living alone is when the spouse passes away. Loneliness is a factor that can affect quality of life, health and wellbeing. Loneliness is an individual experience, loneliness can be self-chosen but involuntary loneliness can lead to lifelong suffering and feelings of loneliness. Aim: The aim of the study was to highlight the factors affecting loneliness among elderly people within municipal care living in Sweden.

Inom palliativ vård är en professionell interaktion väsentlig såväl för sjuksköterskan som för patienten och dennes närstående. Interaktionen utgör grunden i omvårdnaden och medför att patienten upplever trygghet. Syftet med studien var att belysa interaktionen i mötet mellan sjuksköterskan, patienten samt dennes närstående inom palliativ vård. Metoden som användes var litteraturstudie. Resultatet visar, att förutom att interaktionen mellan sjuksköterska, patient och dennes närstående ansågs utgöra basen i omvårdnaden så var det väsentligt att sjuksköterskan med hjälp av interaktionen förmedlade stöd, bekräftelse och respekt.

Bakgrund: Rökning skapar både ett fysiskt och ett psykologiskt beroende vilket gör vanan svår att bryta. En del av sjuksköterskans ansvarsområde är att arbeta hälsofrämjande och att använda sig av kunskapsbaserade metoder. En av dessa är Motivational Interviewing (MI) som är en patientcentrerad samtalsmetod som kan användas inom omvårdnad i syfte att hjälpa patienter till hälsofrämjande livsstilsförändringar. Inga tydliga riktlinjer finns dock för metodens effektivitet vid rökavvänjning. Syfte: Att undersöka forskningsresultat som stödjer eller avfärdar MI som rökavvänjningsmetod.

Inledning: Det är en unik händelse att bli förälder. Pappan har mindre kontakt än mammanmed BVC de första månaderna. Pappor tar inte ut sin föräldraledighet i samma utsträckningsom mammor. Det är av stor vikt och betydelse för pappan att bli bemött av sjuksköterskansom unik individ med egna specifika behov.Syfte: Att beskriva pappans upplevelse av sjuksköterskans bemötande på BVC.Metod: Pilotstudie, intervjuer med kvalitativ ansats. Innehållsanalys enligt Graneheim ochLundman (2004) användes.Resultat: Vi har kommit fram till temat KASAM och kategorier: 1) Meningsfullhet 2)Bekräftelse känsla av tilltro/tagen på allvar och 3) Individanpassning/ begriplighet.Diskussion: Syftet med studien har uppnåtts genom att beskriva två pappors upplevelser avbemötandet från sjuksköterskan på BVC.

En empirisk studie om vilka faktorer sjuksköterskan anser är viktiga i mötet med patienten. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka faktorer som sjuk-sköterskan anser är viktiga i mötet med patienten. Frågeställningen vi utgick ifrån var: Vilka faktorer anser sjuksköterskan är viktiga i mötet med patienten. Vi använde oss av den kvalitativa forskningsintervjun som metod och intervjuade fem sjuksköterskor på en medicinavdelning. Fem huvudkategorier framkom efter analys av materialet.

Ett gott bemötande är viktigt för patientens uppfattning om vården och en viktig del på vägenmot välbefinnande. Bemötande är ett samspel och ett växelspel mellan sjuksköterska ochpatient som bygger på att sjuksköterskan aktivt träder in i patientens livsrum med inlevelseoch kunskap om patientens styrkor och begränsningar bekräftar patienten. Detta för attpatienten ska få förbli en unik person. Syftet med denna uppsats var att belysa hursjuksköterskans arbetsmiljö kan utgöra möjligheter respektive hinder för ett gott bemötandeav patienten inom sjukvården. Metoden utgjordes av fokusgruppintervju.

Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskans kommunikation med patienter vid inskrivningssamtal inför elektiva operationer. På en kirurgisk mottagning på ett sjukhus i södra Sverige genomfördes 13 observationer och analyserades med inspiration av innehållsanalys. Resultatet mynnade ut i fem kategorier: Information bidrog till transaktioner, Förståelse för patienten, Ett tillåtande klimat, Att bli störd och Hjälpmedel. Resultatet diskuterades med hjälp av Imogene Kings teori om sjuksköterskors kommunikation, och det framkom att ett respektfullt bemötande lugnade patienten och skapade en trygg miljö som underlättade kommunikationen och påverkade informationsutbytet..

Dystrofia myotonika Typ 1 (DM 1) är en kronisk, progressiv och ärftlig neuromuskulär sjukdom. För patienten innebär det en livslång sjukdom där försämring sker över tid och där även flera i familjen är eller kan vara drabbade. Patienter med DM 1 är i behov av regelbunden uppföljning gärna varje år. För att kunna tillgodose patientens behov skapades på Neuromuskulärt centrum, Sahlgrenska sjukhuset Göteborg, en sjuksköterskemottagning. Syftet med föreliggande litteraturstudie, var att kartlägga kunskapen om sjuksköterskemottagningar samt belysa mötet mellan patient och sjuksköterska.

Bakgrunden till föreliggande studie är att en tredjedel till hälften av Sveriges befolkning lider av långvarig smärta. Flertal av dessa individer upplever att de inte får den information, uppmärksamhet, och det bemötande de önskar av sjukvården. Studiens teoretiska referensram utgår från omvårdnadsteoretikerna Benner, Travelbee och Watson, vilka anser att vården alltid ska bedrivas utifrån patientens upplevelser och situation. Studiens syfte var att belysa innebörden av att uppleva sig sedd/icke sedd i mötet med vårdaren, utifrån patienter med långvarig smärta. Syftet besvarades genom en kvalitativ innehållsanalys av skönlitteröra böcker, utifrån två kvinnors perspektiv.

Fel i operationssalen kan få stora konsekvenser. Enligt både WHO och Socialstyrelsen är kommunikation och koordination den främsta orsaken till vårdskador inom sjukvården. Operationsavdelningen är den plats inom sjukvården där flest vårdskador händer och de beror ofta på dåligt samarbete i operationslaget. Studier har visat att störst skillnad i uppfattning om effektivt samarbete finns hos operationssjuksköterskor och kirurger. Operationssjuksköterskor beskriver gott samarbete som när deras arbetsinsats respekteras medan ett gott samarbete för kirurger kännetecknas av att ha operationssjuksköterskor som förutser deras behov och följer instruktioner.

Detta är ett examensarbete med narrativ ansats vilken bygger på en självbiografi där en sjuksköterska beskriver sin upplevelse av att vara patient och en bok där fem sjuksköterskor blivit intervjuade om sina upplevelser av att vara patienter. Syftet med examensarbetet var att ta reda på hur sjuksköterskan upplever det att vara patient. För att kunna förstå sjuksköterskans syn och upplevelser beskrivs i avsnittet bakgrund begreppen förförståelse, caritas och caring samt en redogörelse för vad sjuksköterskans profession innebär. Analysen resulterade i tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier vilka presenteras i resultatet. De är följande: Upplevelsen av bemötandet, Det vårdande mötet, Erfarenheter av kommunikation och Att känna sig särbehandlad.

Bakgrund: Va?ld mot kvinnor i na?ra relation a?r ett globalt ha?lsoproblem. Ett svenskt universi- tetssjukhus har tagit fram en handlingsplan fo?r omha?ndertagande av va?ldsutsatta kvinnor och det finns evidens fo?r att avdelningschefer spelar en stor roll fo?r implementeringen av hand- lingsplaner.Syfte: Syftet med fo?religgande studie a?r att underso?ka avdelningschefers erfarenheter av att implementera en handlingsplan om va?ldsutsatthet; ?Va?ldsutsatta kvinnor - en handlingsplan fo?r omha?ndertagande?, samt att underso?ka vilka hinder och underla?ttande faktorer som ligger bakom implementeringen.Metod: Studien genomfo?rdes med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Sju avdelningschefer fra?n sju olika avdelningar inom fem divisioner intervjuades vid ett svenskt universitetssjukhus som har en handlingsplan fo?r omha?ndertagande av va?ldsutsatta kvinnor.

Sometimes relatives have taken me on one side and told me they cannot bear it any more:"Isn't there something you can do to end it all?"More often requests for euthanasia have come from those who are ill. I remember visiting a man with lung cancer. He asked his wife to leave the room. As she closed the door he leaned over and grabbed my arm.

Bakgrund: Fysisk beröring är ett grundläggande behov hos människan och är en central del i omvårdnaden. Fysisk beröring kan lindra eller förhindra lidande och skapa förutsättningar för välbefinnande. I omvårdnaden skapar beröringen ett humant sätt mellan patient och personal att ta kontakt med varandra. Syftet: Hur patientens välbefinnande påverkas av fysisk beröring i omvårdnaden. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga kvalitativa artiklar.