Bakgrund: Typ 2-diabetes ?r en kronisk sjukdom som kr?ver livsl?ng behandling och omv?rdnad. Egenv?rd och sj?lvtillit kan utg?ra en viktig faktor f?r personens v?lbefinnande. Orems egenv?rdsteori beskriver olika stadier av patientens egenv?rdsf?rm?ga, och sjuksk?terskans roll i v?rdandet. Av den anledningen finns ett behov av en litteratur?versikt som beskriver patienters upplevelser av sjuksk?terskeledd undervisning vid typ 2-diabetes samt hur denna p?verkar egenv?rd och sj?lvtillit. Syftet: Syftet ?r att beskriva patienters upplevelser av sjuksk?terskeledd undervisning vid typ 2-diabetes samt hur denna undervisning upplevs p?verka egenv?rd och sj?lvtillit. Metod: Litteratur?versikten genomf?rdes enligt Fribergs metod.

The Intensive Care Unit (ICU) is a special unit for patients who is in the need for emergency life-sustaining measures and every patient has complex medical- technical equipment. The experiences of a critical illness and the needs of critical care are experienced in different ways. The purpose of this study was to describe the experiences from patients in the ICU and how this experience has an influence on the patients. The method was a study of literature with a qualitative inception based on eight scientific articles and the analysis of content has been inspired by Graneheim and Lundman (2003). The result of the study is presented by four categories: to loose the ability to make themselves understood, to be forced to adjust to the environment of caring, to have the lack of connection with reality and to be in an intensive care environment, The results showed that patients in the ICU are affected by the attitude from the staff, the equipment around them as well as the sounds and lights in the environment there.

Palliativ vård innebär att patientens symtom lindras med olika behandlings- och omvårdnadsåtgärder för att främja patientens välbefinnande. Palliativ vård ska bedrivas oavsett var patienten vårdas.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor uppfattade den palliativa vården på kirurgisk akutvårdsavdelning.Metod: Kvalitativ metod med fenomenografisk forskningsansats har använts. Från två kirurgiska akutvårdsavdelningar intervjuades 15 sjuksköterskor.Resultat: Tre huvudkategorier identifierades. Första huvudkategorin var palliativ vård för en sjuksköterska på kirurgisk akutvårdsavdelning, med två underkategorier: innebörden av palliativ vård för sjuksköterskan och kärnan i omvårdnaden av en patient i palliativt skede. Andra huvudkategorin var hinder för omvårdnadsarbetet av en patient i palliativt skede med underkategorierna: tid, kompetens, kommunikation/information, bristande planering och dokumentation, resurser och samarbete.

Bakgrund. Många patienter oroar sig inför kirurgiska ingrepp. Ett av orosmomenten är smärtan efter operationen. Smärtpåverkade patienter utsätts för ett lidande. Detta lidande bryter patientens naturliga förhållningssätt till den levda världen.

Background: Elderly people with visual impairment increases in the society. To measure vision with visual acuity charts doesn?t indicate how patients with Age-Related Macular Degeneration (AMD) experience their disease. Aim: The aim of the literature review was to describe patients? experiences of living with age-related macular degeneration.

Bakgrund: Methicillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) är en multiresistent bakterie som är svårbehandlad och kan orsaka vårdrelaterade infektioner. Varje år drabbas miljontals patienter av vårdrelaterade infektioner och hundratals patienter avlider för att vårdpersonalen brister i sina hygienrutiner. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskor kan förhindra spridningen av MRSA inom somatisk vård. Metod: Som metod tillämpades en litteraturöversikt som baserade på kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde två teman; höja kompetensen och förutse risker samt konsekvenser med sex underteman.

Trots att integritet har ett fundamentalt värde i vårt samhälle finns det ingen klar definition av vad begreppet verkligen innebär. Syftet med denna studie var att belysa innebörden av begreppet integritet såsom det visar sig i mötet mellan vårdpersonal och patient. Studien är gjord som en systematisk litteraturstudie och bygger på 10 kvalitativa empiriska studier som behandlar fenomenet integritet. Resultatet visar att integritet är ett begrepp som inrymmer flera dimensioner såsom autonomi, att bli sedd som individ, att bli tagen på allvar, det privata rummet, fysisk integritet, information, kulturell identitet, social identitet samt förlöjligande. Trots att både patienter och vårdgivare till stor del delar uppfattning om hur integritet kan bevaras eller hotas utsätts många patienter för kränkande handlingar i omvårdnadssituationer..

Abstrakt Bakgrund: En god kommunikation ligger till grund för en god omvårdnad. Kommunikation är kommunikation först när den är ömsesidig, det vill säga att kommunikation sker gemensamt och går i båda riktningar. Patienters upplevelser av högteknologisk vård håller generellt låg kvalitet. Problemet uppstår vid bristfällig kommunikation mellan vårdare och patient. Röntgensjuksköterskan som till större del jobbar med korta patientmöten måste vara kunnig och effektiv i sin kommunikation med patienten.

Patients with COPD (chronically obstuctive pulmonary disease) often experience acute episodes of the disease. On these occasions it is usual that the ambulance nurse is the patients first contact in the care. The purpose of this study is to describe patients' experiences in acute condition of the disease COPD and the Pre-hospital nursing. The method was systematic literature review with content analysis. The results show four prominent themes on the basis of patients' experiences.

Bakgrund: Sjuksköterskor ska arbeta med att främja liv och även att hjälpa till på bästa sätt för de människor där livet tar slut. Alla människor skall ges rätt till att få bestämma över sitt eget liv, få bästa möjliga vård och få dö under värdiga former. Döden är en del av livets villkor. Palliativ vård syftar till att förebygga och minska lidandet, och det övergripande målet är att uppnå bästa möjliga livskvalitet för patienten och dennes anhöriga. I sjuksköterskans åligganden ingår att lindra lidande.

Background: Triage is the sorting of patients according to the severity of medical assessment. Triage has a long history of use in Anglo-Saxon countries but is a fairly new method in Sweden. Researchers have described the Manchester triage group method (MTS) and a literature review of the concept; working contentment and competence focusing on triage. Aim: The ambition with this study was to describe a number of triage nurses working conditions. The research questions were; working with MTS- does it bring work contentment? What kind of competence is needed? Method: Data was collected from 74 triage nurses by a questionnaire containing 37 questions and two questions provided the nurses the opportunities to describe their triage experiences.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa betydelsen av humor som kommunikationsmedel mellan patient och sjuksköterska i omvårdnad, samt inom personalgrupp. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie, där relevanta artiklar söktes i databaserna Cinahl, PubMed och PsychInfo. Även sökmotorn Elin@Dalarna samt tidskriften Vård i Norden användes. Femton vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa granskades och analyserades. Resultat: Resultatet av analysen visade två övergripande teman som handlade om humor som en copingstrategi och humor som relationsskapande.

Studien syftar till att studera interaktionen mellan riskfylld livsstil och relation till föräldrar vid förklaring av ungdomsbrottslighet. Forskningen kring interaktionen är otillräcklig men lämnar vissa indikationer på att interaktionen kan ha en inverkan på ungdomars brottslighet. Studien testar hypotesen om att en starkare relation till föräldrar minskar livsstilens effekt på ungdomars brottslighet. Studiens resultat och slutsatser baseras på kvantitativ data från en enkätundersökning utförd i Halmstad (N = 1003) år 2005. Fyra blockvisa multipla linjära regressionsmodeller beräknas där den beroende variabeln brottslighet förklaras av fem variabler: kön, invandrarbakgrund, relation till föräldrar, livsstilsrisk och interaktionen mellan relation till föräldrar och livsstilsrisk.

Bakgrund: I Sverige är det mer än 160 000 personer som insjuknat i demens och hälften av dem har Alzheimers sjukdom, som är den vanligaste demenssjukdomen. När diagnosen Alzheimers sjukdom ställts förändras patientens och anhörigas livssituation. Anhöriga tar på sig ett ökat omvårdnadsansvar och känner en större ängslan och oro för framtiden. Syfte: Att belysa anhörigas upplevelser av att vårda en person med Alzheimers sjukdom. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie och sju vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet granskades kritiskt och analyserades.

Swedish healthcare systems have endured harsh criticism from healthcare professionals because of their inability to understand healthcare processes. These systems have been identified as significant time consumers, and Swedish healthcare is therefore facing a major challenge to assure patient safety. The following paper is based on a workplace study, which aims to examine healthcare systems? impact on physicians? practices. Our findings show that physicians spend substantial amounts of time chasing information, rather than managing information and pursuing healthcare.