BackgroundWhen women have breast pain this usually is not associated with myocardial infarction, which results in that they get less attention and wrong treatment. The nurse has an important role in informing and educating patients and families during hospitalization, which is usually short. Continuous training, written information and repetition for patient and family throughout the hospital stay are of considerable importance to clarify that the patient understands and to reduce the anxiety of being discharged.AimThe aim is to describe nurses' experiences of caring for older women with myocardial infarction.MethodsA qualitative method was used. The collection of data was done by six interviews with nurses in geriatric care and elderly care. Dataset has been processed based on a content analysis and divided into subcategories and main categories using meaningful units.ResultsNot having knowledge of older women with myocardial infarction was expressed as frustrating and nurses described how they were afraid to ask their colleagues.

Background: Patients with borderline personality disorder represent a large group in healthcare who are struggling with painful emotions in life. Caring should be based on strengthening health processes by focusing on the patients, but research made by the patient's perspective has shown that this population rather felt that their health processes was counteracted, than promoted. The patients felt that the nurses displayed a negative attitude towards them. Attitudes are defined as a system of values, emotions and actions towards others. Aim: the purpose of this study was to highlight the attitudes and experiences of nurses towards caring for people with borderline personality disorder  Methods: A study on the literature based on nine scientific papers was performed. The articles have been analyzed, systematically coded and compiled into a new unit. Results: This study shows that nurses have an overall negative attitude towards patients with borderline personality disorder.

Bakgrund: Stroke är ett samlingsnamn som innefattar hjärninfarkt och hjärnblödning. Sjukdomen innebär ett akut insjuknande som kräver omedelbar vård. Dessa personer får mer eller mindre kroppsliga förluster som medför ett beroende. Därför är tidig mobilisering central redan i det akuta skedet eftersom symtomen kan förbättras med tiden. Sjuksköterskan är omvårdnadsansvarig på strokeavdelningen.

People with severe mental illness and co-occurring substance abuse are an especially vulnerable group in society as health care for those is shared between municipality and county council. There is an associated health need of this target group so the interaction of the social services and the psychiatric care is of great importance. However, there are shortcomings in this interaction with results in that people with dual diagnosis do not always receive adequate care. Diverse knowledge and explanatory models may create problems for the interaction as they include different ways to define, understand, explain and deal with a problem. The purpose of this study was to examine how the interaction between the social service addiction treatment and the psychiatric care is, concerning people with dual diagnosis, focusing on how their respective knowledge and explanatory models affect the interaction.

How do probation inspectors describe their female clients and female offenders? Are there any discrepancies in treatment between male and female clients? In what way is the social interaction between female clients and inspectors constructed and described?  These are the issues we have explored in this study. Qualitative semi-structured interviews with a total of nine probation inspectors; six women and three men, were used in order to examine the probation inspectors? constructions of clients and the construction of interaction between them. By applying Foucault?s theory of power relations, Hirdman?s gender theory and Olsson?s theory of preconceptions when analyzing the results five themes were identified; descriptions of the work of the female client, descriptions of the interaction with the female client, descriptions of the female offender, descriptions of backgrounds why women commit crimes and descriptions of society's view on the female offender.

Övervikt och fetma är ett stort hälsoproblem i hela världen och associeras många gånger till social diskriminering. Under de senaste 35 åren har övervikt och fetma ökat i Sverige och kostar sjukvården tre miljarder varje år. Patienter med övervikt kan känna sig otrygga samt kan känna ett obehag att söka vård på grund av rädsla för stereotypa attityder från sjukvårdspersonal. Syftet var att identifiera och beskriva forskning om sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder gentemot vuxna patienter med övervikt/fetma. En litteraturstudie har gjorts för att sammanställa vad forskningen påvisar.

Bakgrund: Sjuksköterskan har enligt kompetensbeskrivningen och ICN:s etiska kod ett ansvar att förespråka patienten. Begreppet advocacy myntades i USA under 1970-talet och sedan dess har begreppet diskuterats i litteraturen. Advocacy innebär att sjuksköterskan ska kunna uttyda patientens önskemål, kommunicera med patient och närstående, försäkra sig om patientens säkerhet, respektera och beskydda patientens rättigheter och tala samt agera på uppdrag av patienten.Syfte: Syftet är att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskan i rollen som patientens förespråkare. Metod: En litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar, varav tio kvalitativa och tre kvantitativa. Resultat: Författarna fann i det analyserade materialet, fyra huvudfaktorer som på olika sätt påverkade sjuksköterskan i rollen som förespråkare.

The aim of the present literature study was to describe the significant factors contributing to the development of moral distress and the consequences of moral distress can lead to in the nurse profession. A literature search was performed in the databases Medline through PubMed and Academic Search Elite on the basis of in advanced defined criterions. A total of 19 articles was reviewed and included in the study. The main result revealed that nurses experience moral distress and that it is frequent within the nurse profession. The findings revealed that there seem to be several significant factors in the development of moral distress, such as providing life-sustaining care, competing loyalties, conflicts with the physician, communication barriers, emotional barriers, cultural barriers, regulation and rules and working environment that gives the nurse difficult or unsolved ethical dilemmas.

En stor del av sjuksköterskans arbete innebär att ge information till patienter och anhöriga. Många patienter befinner sig i någon form av kris vilket försvårar informationssituationen. Studiens syfte var att belysa faktorer en sjuksköterska bör vara medveten om som informatör i mötet med patient i kris. Metoden har varit systematisk litteraturstudie. Litteratursökningen resulterade i tretton artiklar från databaserna Medline och CINAHL, vilka har granskats med avseende på vetenskaplighet och relevans för studiens syfte.

Bakgrund: Till akutmottagningen kommer alla typer av patienter av olika etniciteter, åldrar och kön, med olika skador och sjukdomar och med olika tidigare erfarenheter av hälso- och sjukvården. Patienten har mycket kontakt med sjuksköterskan på akutmottagningen, och därför är det viktigt att mötet mellan sjuksköterskan och patienten uppfattas som positivt. Forskning tyder dock på att detta inte alltid är fallet.Syfte: Att beskriva hur patienten upplever mötet med sjuksköterskan på en akutmottagning.Metod: En litteraturstudie av mixad metod med konvergent design baserad på fem kvalitativa och fem kvantitativa studier.Resultat: Fyra teman framkom: Brist på information och kommunikation; Patienten vill inte vara till besvär; Ointresse och dåligt bemötande samt Bra vård och ett gott bemötande.Slutsats: Mötet mellan sjuksköterskan och patienten på akutmottagningen blev ofta lidande på grund av bristande information, ointresse och dåligt bemötande från sjuksköterskan. Mötet var mer positivt på akutmottagningar på landsbyggden, med anledning av att stressen och arbetsbördan där var lägre.Klinisk betydelse: Genom att öka medvetenheten om problemen som belyses i denna studie och genom att implementera resultatet till akutmottagningar, ges möjligheten att förbättra vården och öka välbefinnandet för patienterna på akutmottagningen..

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka faktorer som är av betydelse för patientdelaktigheten i samarbetet mellan sjuksköterska och patient. Patientens rätt till information, delaktighet och inflytande i vården har blivit allt viktigare. Ett fungerande samarbete mellan sjuksköterska och patient är viktigt för att en bra vård ska kunna uppnås. Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie. Totalt inkluderades tio vetenskapliga artiklar som granskades och bedömdes med hjälp av ett granskningsprotokoll.

Bakgrund: Sveriges största folkhälsoproblem idag är hjärt- kärlsjukdomar och den vanligaste orsaken till att personer uppsöker akutsjukvård. Att drabbas av hjärt- kärlsjukdom innebär ett lidande och en livsstilsförändring för den drabbade. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad som kan påverka en patient till förändrad livsstil efter hjärtinfarkt. Metod: En litteraturstudie gjordes utifrån 8 stycken artiklar där författarna inspirerades av Burnards analysmetod. Resultat: Resultatet redovisades i 4 kategorier sjukdomsinsikt, informationskällor, socialt stöd och professionellt stöd.

Background: A health damage that has been specifically related to nursing is pressure ulcers. Pressure ulcers are a complication caused by disease, care and treatment and can result in great suffering for the patient. Pressure ulcers can affect people both physically and psychosocially and is experienced, by most patients, as a serious and unnecessary complication of care. Today there are hundreds of identified risk factors for pressure ulcers described that can be divided into patient and care-related risk factors. A successful pressure ulcer prevention and treatment is to reduce or eliminate the underlying causes for the development of pressure ulcers, prevent deterioration and to treat existing ulcers.

Bakgrund: Hög omsättning av patienter och ett högt arbetstempo på en akutmottagning gör det svårt att etablera en relation. Det har visat sig att det tekniska genomförandet går före omvårdnaden. Mötet spelar en central roll för omhändertagandet vilket bör präglas av medmänsklighet, trygghet och omtanke.Även god kommunikation är en förutsättning för god omvårdnad.Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av omvårdnad på en akutmottagning.Metod:En allmän litteraturstudie, där vetenskapliga studier sökts i databaser varav 13 stycken valts ut.Studierna granskades, analyserades och resultatet delades in i fyra teman.Resultat: De fyra teman är: Patienters upplevelser av medverkan, upplevelser av information, upplevelser av stöd och upplevelser av miljö. Medverkan påverkades framförallt av av hur vårdpersonal väljer att integrera patienter i vården. Upplevelsen av information handlar om och hur informationen ges till patienter.

BAKGRUND: Idag dricker allt fler svenskar alkohol allt oftare och i större mängder. Alkoholmissbruk innebär ett lidande för den drabbade och dennes anhöriga, samtidigt som det är ett omfattande och kostsamt problem för samhället. Sjukvårdspersonal har goda kunskaper om alkohol och dess påverkan och kan därför spela en mycket viktig roll i det hälsoförebyggande arbetet relaterat till alkohol och missbruk. SYFTE: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva vårdandet av patienter med ett alkoholmissbruk med speciellt fokus på bemötande och vårdrelationen. METOD: En litteraturöversikt där nio vetenskapliga artiklar analyserats.