FLUTD - Feline Lower Urinary Tract Disease ? is a complex disease and a common sight in the veterinary setting. Although FLUTD excluding urethral obstruction may be discomforting for the cat and its owner due to symptoms such as periuria, stranguria, hematuria, dysuria and pollakiuria, obstruction presents an acute and potentially lethal form of the disease as a result of uremia and disturbances in fluids, electrolytes and acid-base balances. A study of literature has been performed to investigate the causes of FLUTD with urethral obstruction and the actions available to the owner to avert them. Potential causes of obstructive and non-obstructive FLUTD have been found to include infections, uroliths, urethral plugs, neoplasia, anatomic abnormalities, trauma, neurogenic or iatrogenic causes. Most commonly a cause cannot be identified and the terms idiopathic FLUTD or feline idiopathic cystitis are used. As the mortality rate due to urethral obstruction likely is somewhere around 5.8-8.9% and FLUTD including and excluding urethral obstruction constitute great inconveniences, precautionary measures are warranted.

Postoperativ smärta är en smärta som är förväntad av både patient och sjuksköterska. Mötetmellan sjuksköterska och patient med postoperativ smärta innefattar sjuksköterskans kunskap och fördomar om smärta, samt patientens känsla av utlämnande och upplevelse av smärta. Syftet var att genom en litteraturstudie belysa viktiga faktorer i mötet mellan sjuksköterska och patient med postoperativ smärta. Därtill två frågeställningar; Vad är viktigt för sjuksköterskan i bemötandet av patienter med postoperativ smärta? Vad är viktigt för patienten med postoperativ smärta i mötet med sjuksköterskan? Metod Litteraturstudie med Graneheim och Lundmans analysmetod som verktyg.

Bakgrund: Överflyttningar mellan intensivvårdsavdelningar kan leda till negativa konsekvenser för patienten så som minskad patientsäkerhet och försämring under själva transporten med förlängd vårdtid som följd. När resurserna på en intensivvårdsavdelning överstigs kan det bli nödvändigt att överflytta patienter mellan intensivvårdsavdelningarna trots de kända riskerna.Syfte: Syftet med studien var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors förhållningssätt till patientöverflyttningar på grund av resursbrist.Metod: En fokusgruppsintervju på en specialistintensivvårdsenhet i Mellansverige genomfördes. En induktiv kvalitativ innehållsanalys användes vid bearbetning av textmaterialet.Resultat: Intensivvårdssjuksköterskornas förhållningssätt kunde kategoriseras i tre domäner: yrkesroll, känslor samt rationell inställning. Dessa tre domäner utgjorde ett tema: Professionellt och känslomässigt förhållningssätt.Konklusion: Intensivvårdssjuksköterskorna har med hjälp av sin yrkeserfarenhet funnit både ett professionellt och känslomässigt förhållningssätt som hjälper dem att hantera etiska dilemman och moralisk stress vid patientöverflyttningar på grund av resursbrist. Intensivvårdssjuksköterskans professionella och känslomässiga förhållningssätt vid patientöverflyttningar på grund av resursbrist påverkas av deras yrkesroll, känslor och rationella inställning..

 Every day media reports acts of violence in various kinds. Crime statistics shows that threats and violence are increasing in regard to both frequency and intensity within the nation. Nurses in the ambulance service are often the first to meet with a patient, therefore these nurses often find themselves in situations where violence and threats occur or have occurred. Drug addiction or some kind of illness are often reasons behind threats and violence.Earlier studies within this area of knowledge are mostly foreign and therefore little describes Swedish nurses` experiences of threats and violence within the ambulance service.The purpose of this study was to describe nurses experiences of threats and violence in the meeting with patients within the ambulance service.The study is a qualitative interview study performed within the School of Life Sciences at the University of Skövde. Six nurses were interviewed with the criterion that they should have experienced threats and violence within their occupation.

Antalet patienter som söker sig till akutmottagning på grund av smärta är mycket omfattande. Smärta är en subjektiv upplevelse, därför är smärtlindring en komplex omvårdnadshandling som ställer höga krav på sjuksköterskans kompetens. Syftet med litteraturstudien var att belysa vad som påverkar sjuksköterskors omvårdnad vid smärtlindring av vuxna patienter på akutmottagning. Studien genomfördes med en systematisk litteratursökning med utgångspunkt i problemformuleringen. Genom strukturerade sökningar identifierades, granskades och analyserades relevant forskning inom området.

Hypertoni är en folksjukdom som drabbar en femtedel av den svenska befolkningen. Orsaker till hypertoni kan vara livsstilsrelaterade, som stress, övervikt eller fysisk inaktivitet. Distriktssköterskor har som uppdrag att kontrollera patienters blodtryck, ge stöd och rådgivning till förändrad livsstil. Detta för att främja hälsa och förebygga hypertoni eller förbättra ett förhöjt blodtryck.Syftet med examensarbetet är att sammanställa befintlig kunskap från litteratur om distriktssköterskors hälsofrämjande omvårdnadsåtgärder till patienter med hypertoni.Examensarbetet är en litteraturstudie där kunskap från 12 vetenskapliga studier förts samman till ett nytt övergripande resultat, en metasyntes. Resultatet visar att de hälsofrämjande omvårdnadsåtgärder distriktssköterskor utför till patienter med hypertoni sker som Hälsoutbildning på standardiserat eller personcentrerat sätt.

Syfte: Att undersöka distriktssköterskors erfarenheter av rollen som ledare för omvårdnadsarbetet i kommunal hemsjukvård. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats. Tio distriktssköterskor verksamma inom kommunal hemsjukvård i två olika kommuner deltog i studien. Data insamlades via semi-strukturerade intervjuer och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier med åtta subkategorier framkom.

Bakgrund: Sexualiteten är en viktig del av att vara människa men den är också sårbar vid sjukdom. Hälso- och sjukvården bör ha ett holistiskt synsätt på människan vilket även innefattar att ta hänsyn till den sexuella hälsan. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans respektive patientens perspektiv på kommunikationen om sexuella hälsa vid sjukdom. Resultatet baserades på 13 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2000?2010 och visade att patienterna var missnöjda samt hade ett större behov av kommunikation än vad som gavs.

Befolkningen i Sverige blir alltmer mångkulturell. Detta bidrar till att hälso- och sjukvårdspersonal möter fler patienter med en annan kulturell bakgrund. Kommunikationen är ett viktigt hjälpmedel för sjuksköterskan i omvårdnadsarbetet och det kan därför leda till allvarliga konsekvenser när sjuksköterska och patient inte förstår varandra. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans erfarenhet av kommunikation med patienter med olika kulturella bakgrunder i hälso- och sjukvården. 12 kvalitativa artiklar ligger till grund för denna litteraturstudie.

Att skapa en god vårdrelation mellan sjuksköterska och patient är en förutsättning för att patienten ska kunna delta och vara motiverad till att förbättra sin psykiska hälsa. Patienter med borderline personlighetsstörning (BPD) och självskadebeteende är patientgrupper som omnämns med en negativ attityd inom psykiatrisk omvårdnad. Vårt syfte med studien är sjuksköterskors beskrivning av faktorer som kan påverka vårdrelationen med patienter med BPD och självskadebeteende. Metoden är systematik litteraturstudie där sökning av vetenskapliga studier har gjort i databaserna OneSearch beta, Medline , Cinahl och PSYC-info. Studierna granskades utifrån modifierade kvalitetbedömningsprotokoll.

Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelse av sin yrkesroll och vad som ingår i uppdraget. Studien hade en beskrivande design och tio distriktssköterskor från tre olika hälsocentraler i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via strukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet som framkom under intervjuerna redovisas utifrån tre kategorier och ett tema: Att utvecklas i yrkesrollen och i teamarbetet trots avsaknaden av tydliga styrdokument om uppdraget. Kategorierna som framkom var: Yrkesroll, teamarbete och distriktssköterskans uppdrag.  Distriktssköterskorna upplevde sin yrkesroll som ett brett, fritt och ett varierande yrke med många möjligheter att utvecklas i.

Background:Studies show that when nurses are experiencing problems in the care of non-Swedish speaking patients, it is often due to obstacles in the communication. Studies also show that a prerequisite for adequate care is that there is a basis for a direct communication. Nurses perceive interpreters as an important link to the patient when they do not share a mutual language, the nurses perceive interpreters as a bridge in the conversation.Aim:The purpose of the study is to describe nurses' experiences of the quality of assessments done with the help of an interpreter.Method:The study was conducted through interviews with ten nurses, working at psychiatric clinics. Qualitative content analysis was used for the analysis, which resulted in five categories.Results:The analysis resulted in one theme: "it´s the interpreter who tells me and have not the feeling that the patient has" and five categories: "shades of the language", "conversation structure", "the interpreter's competence", "interpreting implementing" and "the interpreter's gender and origin". The nurses experience working with interpreters as a challenge.

Anhörigas närvaro vid avancerad hjärtlungräddning (A-HLR) har på senare år varit ett internationellt diskuterat ämne. Flera undersökningar har gjorts som undersökt anhörigas syn på sin egen närvaro vid denna akuta vårdsituation. Dessa studier har visat att anhöriga i stor utsträckning önskar få möjlighet att närvara vid en A-HLR situation. Av denna anledning var det av intresse att studera akutsjuksköterskors syn på detta. Syftet med studien var att undersöka och jämföra attityder och erfarenheter av anhörigas närvaro vid A-HLR hos sjuksköterskor inom ambulanssjukvården, akutmottagningen och hjärtintensivvårdsavdelning.

Syfte: Undersöka hur sjuksköterskor och läkare upplever att samarbetet dem emellan fungerar, hur sjuksköterskor och läkare anser olika faktorer hos den andra yrkesgruppen påverka samarbetet mellan dem och hur faktorerna påverkar arbetet och dess resultat.Metod: Kvantitativ studie med deskriptiv statistik. Enkäter med slutna svarsalternativ. Respondenterna bestod av 24 sjuksköterskor och 17 läkare.Resultat: Läkare tenderar i högre grad än sjuksköterskor att anse att samarbetet dem emellan fungerar bra. Båda yrkesgrupperna ansåg att den viktigaste egenskapen hos motparten för ett fungerande samarbete, är att ha kunskaper inom sin specialitet. Bland sjuksköterskorna var det den egna arbetsinsatsen och resultatet av patientvården som påverkades mest av ett gott samarbete, medan läkarna ansåg trivseln i arbetsgruppen påverkades mest.Slutsats: Fler läkare än sjuksköterskor anser att samarbetet yrkesgrupperna emellan fungerar väl.

Bakgrund: Skolbarn kan utsättas för onödig smärta vid vaccinering vilket kan leda till ofullständigt vaccinationsskydd samt minskat förtroende för hälso- och sjukvårdspersonal. I Sverige vaccineras barn i skolålder av skolsköterskan. Vaccinationer är den vanligaste orsaken till procedursmärta hos barn. Syfte: Att beskriva skolsköterskans omvårdnadsåtgärder för att minska smärta och oro vid vaccinering. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie baserad på 14 artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades.